Tycker ni att följande avtal är alltför hårt? Jag tänker att det är de lågupplösta bilderna som kommer att synas på t.ex. facebook - och då är jag rädd att bilderna förvanskas och att bröllopsparets vänner tror att det är fotografen som gjort ett dåligt jobb. Men jag vill ju att bröllopsparet ändå har en viss frihet att använda sina bilder. De kanske tycker att det är jättesnyggt med konstiga beskärningar och extrem kontrast.

"... De lågupplösta bilderna får brukas och utdelas efter eget motiv eller syfte. De får exempelvis spridas på internet, skickas till kommersiella medier eller på annat sätt massdistribueras. De lågupplösta bilderna får dock ej användas i någon form av vinstdrivande syfte. Vid oklarheten måste fotografen meddelas.

De lågupplösta bilderna får, vid spridning eller offentlig publicering, ej modifieras, förvanskas eller på annat sätt retuscheras utan fotografens specifika tillåtelse. Ej heller beskäras, brusreduceras, färgoptimeras, skärpas eller kontrastpåverkas. De lågupplösta bilderna tillåts spridas i modifierad upplösning eller bildstorlek, dock endast i skala 1:1."

Om man säljer lågupplösta bilder till privatpersoner att använda på internet är det nog lika bra att inse att man släpper kontrollen över dem. Det blir väldigt mycket jobb och konstigheter om du verkligen ska se till att kontraktet efterlevs.

Tror du?

Hmm. Jag har ju inte någon ambition att vara polis och jaga mina bilder och slå dem på fingrarna om bilderna är lite kontrasthöjda. Men man vill ju gärna ha riktlinjer. Det är ju ändå de publicerade bilderna som kommer bli mina reklambilder.

dloow sa:

Tror du?

Hmm. Jag har ju inte någon ambition att vara polis och jaga mina bilder och slå dem på fingrarna om bilderna är lite kontrasthöjda. Men man vill ju gärna ha riktlinjer. Det är ju ändå de publicerade bilderna som kommer bli mina reklambilder.

Klicka för att se resterande...

Att skriva ett så detaljerat avtal om vad man inte får göra med bilderna upplevs nog lätt som lite polisaktigt även om det inte är dina intentioner. Lättare att berätta för dem att bilder ofta förlorar kvalitet ifall man ändrar dem.
Har varit med om att kunder hört av sig och tyckt att bilderna är suddiga (efter någon automatisk omskalning) och då har jag hjälpt dem att komma tillrätta med det. Att kunder ändrar bilder på annat sätt är mig veterligen inget vanligt problem och då känns det onödigt att polisa upp varenda kund innan de ens fått sina bilder.

Definitivt inte för hårt. Jag har en liknande klausul i mitt kontrakt och så har i princip alla bröllopsfotografer jag känner.

Jag kan väl komma med lite intryck från den motsatta sidan. Jag ska gifta mig i sommar.

Jag ser mitt och min fästmös bröllop som på alla sätt vår tillställning. Fotografen hyrs in för att ta bilder på oss, till oss, inte för att skapa ett eget konstverk eller för att ta bilder som kan säljas i andra sammanhang.

Enkelt sagt kommer jag kommer att diskvalificera alla fotografer som inte ger mig rätt att göra vad jag vill med bilderna...

Kanske låter hårt men ni proffsfotografer bör nog inse att bröllop är något väldigt speciellt och att jag förmodligen inte är den enda potentiella kunden som hellre anlitar en glad amatör än tillåter någon som helst begränsning av "mina" fotografiers användning.

control87th sa:

Jag kan väl komma med lite intryck från den motsatta sidan. Jag ska gifta mig i sommar.

Jag ser mitt och min fästmös bröllop som på alla sätt vår tillställning. Fotografen hyrs in för att ta bilder på oss, till oss, inte för att skapa ett eget konstverk eller för att ta bilder som kan säljas i andra sammanhang.

Enkelt sagt kommer jag kommer att diskvalificera alla fotografer som inte ger mig rätt att göra vad jag vill med bilderna...

Kanske låter hårt men ni proffsfotografer bör nog inse att bröllop är något väldigt speciellt och att jag förmodligen inte är den enda potentiella kunden som hellre anlitar en glad amatör än tillåter någon som helst begränsning av "mina" fotografiers användning.

Klicka för att se resterande...

Precis, det gäller att välja sina strider kring det där med upphovsrätt. Betalande kunder är liksom inte rätt måltavla.

Det känns relevant att samtala med brudparet om just vad de vill ha för frihet med bilderna och tillsammans försöka formulera ett avtal som båda parter känner sig delaktiga i redan från början.

Man ska väl tänka på att alla bröllopspar har väldigt olika erfarenhet och därmed krav när det kommer till digitalfoto. Vissa vill kunna sitta och redigera och ladda upp bilder hit och dit och sprida över hela nätet. Dessa ryggar naturligtvis när det kommer ett tight avtal. Andra vill bara ha dem på sin dator och vet inte ens hur man beskär en bild. För dessa spelar hårda avtal ingen roll.

Vad är det som är så speciellt med bröllopsbilder och bröllopsfotografer? Den pressfotograf som ställde som villkor att bilderna inte fick "beskäras, brusreduceras, färgoptimeras, skärpas eller kontrastpåverkas" skulle inte kunna sälja en enda bild.

Lena W sa:

OK - ponera att du gör vad du vill med bilderna och resultatet blir dåligt. Då kommer det heta att "den fotografen kan vi inte anlita; titta vilka dåliga bilder han har tagit!" .

Det är dylika scenarion vi vill undvika med dessa klausuler. Rykte om att vara dålig fotograf för att någon annan pillat med ens bilder. Bilderna man lämnar ifrån sig, är ens stolthet; något man är stolt över. Man vill inte riskera att de förvanskas.

Klicka för att se resterande...

1. Du överskattar kraftigt min påverkan på andra
2. Generellt kommer de som ser mina "manipulerade" bilder inte att veta vem fotografen är, skulle någon av mina vänner/de som ser bilderna/din potentiella nya kund, fråga vem som fotat så kommer de naturligtvis få se en större mängd bilder och få information om vad jag fått och vad jag sedan förändrat osv.
3. Jag tycker Erlands inlägg ovan ställer en minst sagt relevant fråga...

Nja vad som är speciellt vet jag inte. Hänger inte med i frågan.

Men skillnaden på t.ex. en pressfotograt och en modell/bröllops-fotograf är att kunderna är helt olika och har olika krav på sina biler. Ett bröllopspar ska se sina bilder på väggen resten av livet. De flesta väljer sin fotograf med största omsorg och ser bilderna man köper som en livsinvestering. De vill ha en fotograf som lagt ner stor omsorg i bilderna.

En tiding som köper reportagebilder behöver inte samma hårfina kvalité och arbete bakom bilderna de köper. Bilderna ska användas en dag för att slängas nästa dag. De flesta bilderna blir inte historiska ögonblicksbilder. Och blir bilderna "historiska" så har de högst sannolikt ett helt annat värde än att det ligger noggrann fototeknik och fotografisk "själ" bakom dem.

Eftersom pressbilder och bröllopsbilder ska användas på helt olika sätt och upplevas på olika sätt, leva olika länge, ses av olika betraktare så ligger det helt olika typer av arbete bakom. Detta arbete vill man väl som bröllopsfotograf bevara.

Jag är inte rädd för att ett brudpar ändrar en bild och sedan ser dess vänner bilden. Precis som control87 skriver så är det enkelt förklarat. Men om bilden sprids på internet, så var hamnar den då? Vem förklarar då att bilden är redigerad? För bröllopsbilder kan sannerligen spridas till andra än brudparets vänner.

På den analoga tiden, fick brudparet alltid diabilderna, medan jag som fotograf behöll negativen för att brudparet skulle göra efterbeställningar. Redan då fanns där en variant av vad fotografen behöll kontroll över.

Jag började den digitala tiden med att göra samma sak, d.v.s. göra kopior av bilder som levererades till kunden. Men numera arbetar jag som "konsult". Kunderna köper min kunskap och min tid. Jag levererar bilderna i högupplöst jpeg-format som kunderna får använda till vad dom vill och hur dom vill. Vill kunderna ha hjälp med papperskopior, böcker eller annat media, så hjälper jag till mot tim- och materialersättning.

I mitt kontrakt styr jag över främst två saker, priset och att jag kan använda bilderna i min verksamhet om jag så önskar, d.v.s modellkontrakt. Dock har jag gjort undantag när det gäller modellkontraktet och gett kunderna min garanti på att inte använda bilderna publikt, men som sagt, det hör till undantagen.

Du!

Det är du som bestämmer i slutändan hur du vill ha ditt avtal

Är det inte så att den fotograf som sätter så tuffa regler för sina kunder är ganska osäkra i sin yrkesroll? Eller är det kanske rent av så att fotografen inte är så duktig när allt kommer omkring och om återgivningen inte blir riktigt så himla bra, så syns det skoningslöst?

Jag är nog själv av den linjen att den fotograf som skriver långa och komlicerade ordningsregler blir nog diskvalificerad av mig med, av samma anledning som redan nämnts i tråden. Bara att få vilkoren upplästa för sig, kommer nog få mig att vända i dörren. Om man är normalkonsument av bröllopsbilder vill man med största sannolikhet visa sina bilder på facebook, bloggar och bilddagboken etc. Eventellt maila en omskalad bild till dem som inte kom, etc. Printa ut dem på kontorsskrivaren på jobbet för att sätta upp på anslagstavlan eller tejpa upp på kaffeautomaten. När man laddar upp bilder på internet så brukar många ställen automatiskt storleksreducera, skärpa, och nivåjustera utan att man som normalkonsument ens märka eller förstå det. (Min personliga spekulation är att det är nog bättre att få sitt namn och sina bilder exponerade hellre än inte alls.)

Jag har aldrig i min umgängeskrets hört talas om att någon sagt att fotografen är dålig för att facebookbilderna inte har samma tekniska kvalitéer som originalen. Tvärtom, är kompostion och motivval bra så kanske folk märker det. Då kanske de frågar vem som är fotografen. I övrigt skiter tittarna i teknik-kvalitéerna. Är det en riktigt bra bild så är den bra även om återgivningen inte är optimal, tycker jag. Bilden måste ju till och med klara av att publiceras bland bröllopsannonserna i dagstidningen.
Är man trygg i sin roll som fotograf så får man inte panik om man upptäcker att bilden man fått publicerad i nån tidning hamnade mitt i skarven i mittuppslaget, med ena halvan av bilden med helt fel färgpassning i trycket, eller att en färg tog slut.

Jag tycker att det som är viktigt är att den bild som levereras på papper och ram till kunden håller högsta kvalite, och att färgerna sitter kvar i många år även om bilden kommer hänga i söderläge. Störst katastrof för sin verksamhet tror jag är om man ställer sin kund till svars för upploads till facebook. Det kommer kunden att tala om för alla han känner, eller rent av också att berätta på facebook. Likaså om den ramade bilden bleknat bort efter sex månader.

Min simpla humla...