Gratis kvalitetsjournalistik vid vägs ände?

Söndagen 15 maj skrev DN:s chefredaktör Peter Wolodarski en artikel om The Guardians kris. Trots global elektronisk spridning så går man med brakförlust. Man kan inte ta betalt för sin kvalitetsjournalistik på nätet och inte heller ger tidningens kapital någon avkastning i 0-ränteekonomin just nu heller. Bara under årets första kvartal har tidningen gått back motsvarande hela 615 miljoner kronor.

"De digitala gratisillusionerna är på väg att brista", säger Wolodarski som undrar över hur många tidningar som kan fortsätta leva gratis på nätet framöver och om vi nu inte står vi inför en förestående jordbävning på mediamarknaden inom en nära framtid. Om inte ens en global aktör som The Guardian klarar att dra till sig tillräckligt med reklampengar för att gå runt, vem kan då göra det.

Läs själva Wolodarskis artikel: http://www.dn.se/ledare/peter-wolodarski-en-isande-varning-om-vart-gratisfilosofin-leder/

DN har gått en helt motsatt väg genom att ta betalt även för helt digitala abonnemang och medvetet acceptera en mindre spridning digitalt än man annars skulle kunna fått. Men det står och faller med att man får en journalistik som skiljer sig från den som erbjuds gratis.

En dryg vecka efter den artikeln hänger mediahuset "Stampen" på repen och har idag kastat in handduken för rekonstruktion som det heter. Man har dragit på sig skulder genom uppköp som man inte längre klarar av att betala i tid. Man försöker få ackord (skuldavskrivningar) och nytt kapital genom att försöka dra till sig nya investerare. Under tiden är även frilansarnas ersättningar frysta. Inga gamla skulder betalas under rekonstruktionen. 3000 jobb i koncernen hänger på hur väl man lyckas med rekonstruktionen. Cirka hälften av alla rekonstruktioner går enligt uppgift så pass bra att man kan leva vidare. Hälften leder till slutlig konkurs.

Jag betalar gärna för min DN och hoppas att de gör rätt vägval framöver. Gratistidningarnas nyheter kommer ju aldrig kunna vara ett alternativ till morgontidningarnas journalistik enligt min uppfattning, vare sig de trycks på papper eller bara sprids elektroniskt.

Om vi inte längre har råd med kvalitetsjournalistik (eller är villiga att betala för den om man uttrycker det så istället) ens i ett utvecklat land som Sverige, då är demokratin i landet riktigt riktigt illa ute.

Dags att inse – vi har varit bortskämda med gratis omvärldsbevakning. Att mista den tredje statsmakten, eller åtminstone de anrika jättarna inom den vore förödande. Vi lever i en tid där var och en kan kabla ut nyheter till massan utan något som helst ansvar eller grund för legitimitet.

Jag tycker det är en sund utveckling att vi blir av med ett antal presstödsberoende lokaltidningar runt om i landet och har svårt att se på vilket sätt demokratin skulle påverkas av det.

alfin sa:

Jag tycker det är en sund utveckling att vi blir av med ett antal presstödsberoende lokaltidningar runt om i landet och har svårt att se på vilket sätt demokratin skulle påverkas av det.

Klicka för att se resterande...

Då kan vi väl lika bra lägga ner SVT och allt vad "public service" heter också antar jag ?? Det finns ju "gratis TV så det räcker ändå" ... eller hur?

Det är ju just utarmningen av bevakningen av landsbygden många lyfter som ett av de första allvarliga effekterna av att man låter ekonomin stänga landsortspressen. I fallet Stampen gäller det ju även Göteborgs Posten, så det kan ju t.o.m. drabba media i våra tre storstadskluster om det vill sig illa.

I många länder som exv. Turkiet och Ryssland stängs nu tidningar av makthavarna och då blir många upprörda. Här städar ekonomin och då kan samma sak ske helt i tystnad. Först sker en koncentration genom uppköp och sedan går hela koncerner omkull i värsta fall. Det gör att förändringarna går ännu snabbare än de kanske skulle gjort annars.

Hur det nu än går med Stampen, så måste nog vi i Sverige börja fundera över vad en fungerande press är värd och vad de verkliga kostnaderna är om vi till stora delar tappar den.


Aftonbladet idag 24/5:
"De löpande intäkterna räcker inte till amorteringarna på jätteskulden på en dryg miljard kronor – kassaflödet uppgår till blygsamma 3 miljoner kronor.

Måndagen den 23 maj ansöker Stampen om rekonstruktion för 16 av de totalt 35 olika bolagen i koncernen.
De sammanlagda skulderna – efter att kassan räknas bort – ligger på 1 115 miljoner kronor."

Det krävdes bara en serie dåliga beslut där man efter den ekonomiska krisen (som många riskkapitalister gör) tog en för stor risk i spekulationen att det skulle vända. Men mycket av annonsintäkterna var borta för att aldrig komma tillbaka och så blev det som det blev. Avkastning på eget kapital blev även den en besvikelse i 0-ränteekonomin.

I dagarna skrevs även i DN om svårigheterna att fylla journalistutbildningar när många presumtiva sökande inte ser någon framtid för en stor del av dagens media och de yrken som bär dessa.. Fotografer har fått gå en masse från exv. Expressen och man försöker automatisera så mycket det bara går. De skrivande journalisterna står på tur nu. Är det inte lite oroande ändå att återväxten bland journalisterna är hotad? Gamla Ulf Nilsson (en gång på Expressen) borde väl snart få gå i pension han med och det gäller väl även Jan Guillou på Aftonbladet. Snart behöver vi nog stötta upp dem rent fysiskt om de inte ska ramla av pinn under tjänstgöring i ordets tjänst. En levande demokrati behöver vitala media och det förutsätter nog att både journalist- och fotografyrkena fortsatt kan fortsätta att attrahera de begåvningar vi behöver för att befolka dessa media, så att de kan fortsätta att leverera journalistik av hög kvalitet.

Det kan dock vara en bra sak att dessa varningsklockor nu ljuder. Eventuellt kan det få de som driver media att sluta drömma om okontrollerad expansion och inkomster som aldrig kommer komma in och istället sätta realistiska mål med affärsmodeller som syftar till att sälja journalistik som folk är beredda att betala för istället för att ge bort allt gratis bara för att media är elektroniskt. Journalistik är väl samma journalistik vare sig den sprids på papper eller elektroniskt. Att affärsmodellerna blivit som de blivit på nätet tyder på att många som driver media har väldigt dåligt självförtroende idag. Man verkar helt enkelt inte tro på sina produkter överhuvudtaget. Man tror inte att någon är så pass intresserad av innehållet att de är villiga att betala för det.

Jag är väldigt glad över att DN och Peter Wolodarski uppenbarligen gör det och att DN tjänar pengar och går runt för egen maskin. Jag har svårt att tänka mig ett liv utan DN även om jag retar mig på all vin, sportpryls- och bilreklam från tid till annan.

Sten-Åke Sändh sa:

Då kan vi väl lika bra lägga ner SVT och allt vad "public service" heter också antar jag ?? Det finns ju "gratis TV så det räcker ändå" ... eller hur?

Klicka för att se resterande...

Jag tillhör dem som skulle klara sig alldeles utmärkt utan statstelevisionen och hela dess förlegade finansieringsförfarande, där man tvingar människor att betala för något som de inte tittar på och bara för att få möjlighet att se andra kanaler eller tom äga en TV-apparat. Som tur är lyckades de inte tvinga oss dator och mobilanvändare att betala för det iallafall. Historien kommer att hinna ifatt dem också med tiden och de kommer att få se sig tvingade att stå på egna ben. Frågan är bara hur länge det tar. Första steget blir garanterat en rent skattefinansierad lösning när dagens sändningstillstånd löper ut 2020.

Det har ju däremot inget att göra med en minskning av antalet presstödsfinansierade lokaltidningar som fyller en ytterst begränsad funktion på det stora hela. Får de inte verksamheten att gå ihop, så får de strukturomvandla som alla andra. Så enkelt är det och det är det vi ser och kommer att se än mer av framöver.

GP klarar sig nog. Vad gäller Stampen som koncern, så är det väl ett praktexempel på bad management, där ledningen fullständigt misslyckats med att förutse framtiden och nu anser sig blivit tagna på sängen. Alla företag som misslyckas med sin omvärldsanalys går under förr eller senare. Finns hur många exempel som helst på det, så det är klart att inte mediebranschen är undantagen.

Böcker tror jag alltid kommer att finnas eftersom det är något helt annat att sitta och läsa en hel bok på en läsplatta. Känslan hos oss bokläsare finns helt enkelt inte kvar i elektronisk form. Men att klara sig utan att bläddra i en papperstidning med nyheter vid frukostbordet går alldeles utmärkt och det har jag klarat mig utan i många år nu. Sedan tror jag nog att det kommer att finnas ett antal större papperstidningar kvar också i framtiden. Dit hör din DN. Men nya kreativa finansieringsformer måste nog till och kanske annat också för att attrahera läsare i tillräckligt stor utsträckning.

Vi kan tycka att vi inte behöver public service idag där de flesta i landet aldrig överhuvudtaget behövt ställas inför en situation där man behöver info och info man kan lita på när det krisar på allvar. Men det finns inga garantier för att vi inte kommer att hamna där under vår livstid. Vi har haft ett osannolikt flyt i detta landet i generationer nu. Någon gång kommer den turen ta slut för inget varar för evigt. Då behövs ett fungerande public service och det är i grunden därför det finns. Sedan kan man alltid diskutera vad man håller på med idag för det är klart att allt förändrats över tid och mycket idag är skit även där med alla klapp och klang-program även för vuxna.

Wolodarskis artikel om vi nu ska erinra oss den motsäger inte alls din ståndpunkt i sin beskrivning av hur det ser ut nu i medielandskapet. Men det både han och jag är oroliga för nu är väl snarast att vi riskerar att bli av med det vi kanske inte vill bli av med och kvar blir bara skitmedia som vi inte kan luta oss mot för att säkra att samhället ska kunna fungera även i kris. Jag har svårt att se att diskussioner och delande på Twitter och Facebook skulle kunna fylla den platsen.

Det är public service folk kommer att gå till tillsammans med DN och Svenskan kanske när det krisar på riktigt. Då kommer man att vända sig till media man litar på. The Guardian har varit ett sådant media för miljoner att det är nog många som helst skulle sett att den inte dog. Det var ingen tillfällighet att exv. Snowdens dokument kom ut den vägen. Snowden gick till the Guardian.

Även en del lokalpress är och har varit jätteviktig lokalt den med för många men ofta brister den lokala pressen och då finns det inte många andra som tar fighten med taskigt fungerande kommunala styren än public service, Uppdrag granskning och Janne Josefsson. Ett annat ben är folkbildningen och där finns som tur fortfarande Kunskapskanalen som jag tycker är fantastisk och rent av omistlig. Det är public service det med.

Det är just därför man måste se över sina affärsmodeller så att de håller och sluta leva på drömmar eller i det förgångna. I den bästa av världar så lyckas man producera journalistik som är så pass bra att folk vill betala för den och då kanske presstödet heller inte behövs eller behöver se ut som det gör idag. Bidrag kan absolut passivisera.

alfin sa:

Jag tillhör dem som skulle klara sig alldeles utmärkt utan statstelevisionen och hela dess förlegade finansieringsförfarande, där man tvingar människor att betala för något som de inte tittar på och bara för att få möjlighet att se andra kanaler eller tom äga en TV-apparat. Som tur är lyckades de inte tvinga oss dator och mobilanvändare att betala för det iallafall. Historien kommer att hinna ifatt dem också med tiden och de kommer att få se sig tvingade att stå på egna ben. Frågan är bara hur länge det tar. Första steget blir garanterat en rent skattefinansierad lösning när dagens sändningstillstånd löper ut 2020.

Det har ju däremot inget att göra med en minskning av antalet presstödsfinansierade lokaltidningar som fyller en ytterst begränsad funktion på det stora hela. Får de inte verksamheten att gå ihop, så får de strukturomvandla som alla andra. Så enkelt är det och det är det vi ser och kommer att se än mer av framöver.

GP klarar sig nog. Vad gäller Stampen som koncern, så är det väl ett praktexempel på bad management, där ledningen fullständigt misslyckats med att förutse framtiden och nu anser sig blivit tagna på sängen. Alla företag som misslyckas med sin omvärldsanalys går under förr eller senare. Finns hur många exempel som helst på det, så det är klart att inte mediebranschen är undantagen.

Böcker tror jag alltid kommer att finnas eftersom det är något helt annat att sitta och läsa en hel bok på en läsplatta. Känslan hos oss bokläsare finns helt enkelt inte kvar i elektronisk form. Men att klara sig utan att bläddra i en papperstidning med nyheter vid frukostbordet går alldeles utmärkt och det har jag klarat mig utan i många år nu. Sedan tror jag nog att det kommer att finnas ett antal större papperstidningar kvar också i framtiden. Dit hör din DN. Men nya kreativa finansieringsformer måste nog till och kanske annat också för att attrahera läsare i tillräckligt stor utsträckning.

Klicka för att se resterande...

WHAT?! SVT är ju fantastiskt! Visst, inte om älskar "Ex on the beach" men om man vill se seriös tv så är SVT helt otroliga och programutbude är grymt stort och varierat!

Sten-Åke Sändh sa:

Det är public service folk kommer att gå till tillsammans med DN och Svenskan kanske när det krisar på riktigt. Då kommer man att vända sig till media man litar på.

Klicka för att se resterande...

Nja, i sådana situationer är det faktiskt Aftonbladet.se folk vänder sig till.

alfin sa:

Det har ju däremot inget att göra med en minskning av antalet presstödsfinansierade lokaltidningar som fyller en ytterst begränsad funktion på det stora hela.

Klicka för att se resterande...

Kanske för dig, men knappast för dem som bor i de kommuner som dessa tidningar bevakar - ofta som enda medieföretag.

ErlandH sa:

Kanske för dig, men knappast för dem som bor i de kommuner som dessa tidningar bevakar - ofta som enda medieföretag.

Klicka för att se resterande...

På det stora hela Erland. Vi pratar om mediemarknaden i gungning. Det förstår väl jag också att de som läser lokaltidningen lokalt drabbas, men det är priset man betalar för omstruktureringen. Vilka andra alternativ ser du? Att skattebetalarna fortsätter finansiera lokaltidningarna fullt ut även när deras annonsintäkter sinat?

Du skrev tidigare att du "har svårt att se på vilket sätt demokratin skulle påverkas av det". Mitt svar var ett försök att förklara det.

Tyvärr har jag ingen lösning på den demokratiska kris som dagens mediesituation leder till. Men presstöd skulle kunna vara en komponent i lösningen.

Hade "den tredje statsmakten" ägnat sig åt riktig, konsekvensneutral journalistik istället för förljugen agendasättande så hade nog förutsättningarna varit bättre för dom.

Det var länge sedan jag betalade för en tidning. Och undviker så gott det går att förse dom med klick på nätet.

Btw, lägg ner presstödet.

ErlandH sa:

Du skrev tidigare att du "har svårt att se på vilket sätt demokratin skulle påverkas av det". Mitt svar var ett försök att förklara det.

Tyvärr har jag ingen lösning på den demokratiska kris som dagens mediesituation leder till. Men presstöd skulle kunna vara en komponent i lösningen.

Klicka för att se resterande...

Det har ingenting med demokrati att göra om det finns en lokaltidning eller ej. Demokrati är någonting helt annat. Blanda inte ihop det med socialdemokrati. Det ena är ett styrelseskick, det andra en politisk inriktning av socialism.

alfin sa:

Det har ingenting med demokrati att göra om det finns en lokaltidning eller ej. Demokrati är någonting helt annat.

Klicka för att se resterande...

Demokrati är mycket mer än rösträtt. En fungerande demokrati förutsätter en press som granskar och informerar. Uttrycket "tredje statsmakten" inte inte bara ett påhitt.

För att fungera behöver demokratin en lagstiftande makt, en verkställande, en dömande och en granskande. Alla ska givetvis vara oberoende av varandra. Detta är grundläggande statskunskap.

Vem är förvånad?

Folk har inte tid att läsa tidningar idag. Det skall vara kortfattade nyheter som går snabbt att konsumera. Se bara på Omni som anammat det konceptet fullt ut.

ErlandH sa:

Demokrati är mycket mer än rösträtt. En fungerande demokrati förutsätter en press som granskar och informerar. Uttrycket "tredje statsmakten" inte inte bara ett påhitt.

För att fungera behöver demokratin en lagstiftande makt, en verkställande, en dömande och en granskande. Alla ska givetvis vara oberoende av varandra. Detta är grundläggande statskunskap.

Klicka för att se resterande...

Tyvärr så är "den tredje statsmakten" inte något grundläggande statsvetenskapligt begrepp utan just en hitta-på-term som syftar på den press- och åsiktsfrihet som är garanterad i grundlagen och som därmed har stor påverkan på makthavarna. Den lagstiftande, dömande och verkställande makten är grundläggande demokratibegrepp. Den granskande du nämner har du lagt till själv. I Sverige är det riksdagen som utövar den granskande makten över regeringen vid sidan om sin lagstiftande funktion. Massmedia har ingen sådan formell makt i en parlamentarisk demokrati. Däremot har de en stor informell makt och därav hitta-på-begreppet "den tredje statsmakten".

Du har ännu inte lyckats övertyga mig om på vilket sätt demokratin är i fara för att ett antal lokaltidningar kanske inte kommer att klara sig i framtiden. Jämför med riksdagsspärren, där partier som inte når upp till 4% aldrig kommer in i riksdagen. Hur sargad borde inte demokratin vara av denna spärr? Allas åsikter behöver inte alltid kunna göra sig hörda för att det ändå ska betecknas som demokratiskt och dessutom finns det andra plattformar för att göra sig hörd i en demokrati som inte har med lokalpressen att göra. Vår demokrati kommer att stå stark även utan en enda lokaltidning, men det vore ju trist för många om det hamnade där.

alfin sa:

Böcker tror jag alltid kommer att finnas eftersom det är något helt annat att sitta och läsa en hel bok på en läsplatta. Känslan hos oss bokläsare finns helt enkelt inte kvar i elektronisk form.

Klicka för att se resterande...

Pappersboken är nog dödsdömd. Åtminstone för skönlitteratur finns det inte mycket som talar för pappersbokens framtid. Allt som en pappersbok kan ge kan också läsplattan ge med den utökningen att läsplattan har inbyggd belysning. Numera finns det även vattentåliga läsplattor så man kan ta med dem till stranden samt solladdare för att ladda upp dem om man inte har tillgång till el. Enda anledningen till att fortfarande läsa pappersböcker är att många böcker inte finns digitalt samt kostnaderna.

Undantagen kan möjligen vara fotoböcker samt viss studentlitteratur då läsplattor inte lämpar sig för bilder. Men precis som för musik på skiva och fotografering med film talar tiden emot pappersböcker.

alfin sa:

Du har ännu inte lyckats övertyga mig om på vilket sätt demokratin är i fara för att ett antal lokaltidningar kanske inte kommer att klara sig i framtiden..

Klicka för att se resterande...

Demokratin kanske inte är i direkt fara men utan en lokaltidning finns det ingen som kan uppmärksamma lokala missförhållanden. Vilket antagligen är bra för lokala makthavare som vill missbruka sin ställning men mindre bra för allmänheten som inte får det underlag de borde ha för att kunna ta ställning till vilka de skall rösta på vid nästa kommunalval.

Sen kanske man kunde önska att lokalpressen gjorde ett bättre granskningsjobb och att kvalitén på tidningarna var bättre men idag finns det inte så mycket annat att välja på än lokalpressen för att uppdaga lokala missförhållanden.

Spramdoctor sa:

Pappersboken är nog dödsdömd. Åtminstone för skönlitteratur finns det inte mycket som talar för pappersbokens framtid. Allt som en pappersbok kan ge kan också läsplattan ge med den utökningen att läsplattan har inbyggd belysning. Numera finns det även vattentåliga läsplattor så man kan ta med dem till stranden samt solladdare för att ladda upp dem om man inte har tillgång till el. Enda anledningen till att fortfarande läsa pappersböcker är att många böcker inte finns digitalt samt kostnaderna.

Undantagen kan möjligen vara fotoböcker samt viss studentlitteratur då läsplattor inte lämpar sig för bilder. Men precis som för musik på skiva och fotografering med film talar tiden emot pappersböcker.

Klicka för att se resterande...

Om du jämför med hur snabbt det gick att gå från film i kameran till digitala kameror, så har det inte hänt så mycket på bokmarknaden de senaste tio åren. Så här skriver Svenska Förläggareföreningen:

"Den totala bokmarknaden handlar i mycket hög utsträckning om tryckta böcker. Ljudböcker svarar för mellan två och tre procent av försäljningen, e-böcker för knappt en procent. Den digitala utgivningen består än så länge huvudsakligen av on-line-tjänster inom delmarknaderna företags- och kurslitteratur. Sammantaget står de tryckta böckerna fortfarande för över 90 % av bokmarknaden mätt i försäljningskronor."

På samma sätt som att många ser fotografiet på en papperskopia som slutprodukten för fotograferandet, ser många bokläsare och boksamlare inbundna böcker och bokhyllan/biblioteket som det intressanta. Hur kul är det med en bokhylla med tre uttjänta läsplattor i?

Den digitala kameran har adderat stort värde till fotograferandet genom rawfiler och möjligheter till efterbehandling av bilden som knappt ens var möjlig i mörkrummet. Vilket mervärde adderar en e-bok? Ingen alls enligt mig. Möjligen att en läsplatta väger mindre än ett gäng böcker, men själva läsupplevelsen för oss som gillar bokläsning blir så mycket sämre. Jag är övertygad om att inbundna böcker kommer att finnas kvar under mycket lång tid framöver.

Är du intresserad kan du läsa mer här:
https://data.riksdagen.se/fil/F358F77F-BAD8-4B71-8F86-B9D0140A80F0

Papperstidningar med nyheter är något helt annat. Nyheter och kortare reportage är som gjort för digital form. Det är ingenting man vill spara på och nyheter har inget långsiktigt värde.

Pappersböcker har ju även fördelarna att de fungerar oberoende av elförsörjning samt att de är betydligt mer stryktåliga än vad läsplattor är. Dessutom är de miljövänliga eftersom de är gjorda av återvinningsbart material.