Är det bara jag som har extremt svårt för supervidvinklar?

Produkter
(logga in för att koppla)

jonas18z

Well-known member
Jag har väldigt genrellt svårt för supervidvinklar då pratar vid typ någonstans under <24mm FF. Kanske kan det finns några bilder som jag gillar men dessa typer av bilder är de främst jag tänker på:

Interiörbilder i mindre rum, där allt i kanterna har extremt konstiga former:


Gruppbilder där folk i höger och vänster kant har 4 ggr så stort huvud som övriga.


Porträtt


Exempel är mer på hur utseendet än mottiv,ljus och efterbehandling.



Är det bara jag som tycker detta är extremt fult?
 

apersson850

Well-known member
Fult... tja, annorlunda är det i alla fall.
Jag har ibland dristat mig till att ta orienteringsbilder med korta brännvidder. Det blir lätt uttjatat, men någon enstaka bild, bland alla telebilder, tycker jag är OK.

Mot målet
I storskogen
 

bildsten

Well-known member
Det är ju med vidvinklar och alldeles speciellt fisheyeoptik, som med alla specialverktyg, de ska användas till det de är avsedda för och på rätt sätt för att resultatet ska bli det avsedda.
Porträtt är väl ett utmärkt exempel på en motivtyp som passar sällsynt illa ihop med vidvinkel om man inte har ett speciellt syfte. Arkitektur kan passa bra ihop med raktecknande vidvinklar och vattenpass på eller i kameran om man inte vill ha ett vinklat (f´låt vitsen) resultat. Men valet av glugg är fritt så långt plånboken och kreativiteten tillåter.
 

MattiasL

Well-known member
Jag har också svårt för det. Hade själv en kort affär med 20mm, men ser jag tillbaka så är det mycket sällan de bilderna håller. Någon enstaka gång ibland önskar jag att jag kunde gå vidare än 24, men de tillfällena är lätt räknade.
 

Ventures

Well-known member
Jag har väldigt genrellt svårt för supervidvinklar då pratar vid typ någonstans under <24mm FF.
Är det bara jag som tycker detta är extremt fult?
Det är mitt favoritbrännviddsområde.
Men smaken är olika.
Nej människor framställs väl inte fördelaktigt alla gånger.
 

niniz

Well-known member
Beror ju alldeles på vad som fotas. Använder det till ex norrsken och viss låga vyer landskap.
Det hänger inte på kameran varje dag.
 

MattiasL

Well-known member
Så är det. Jag tror att min allergi kommer från det tidiga 2000-talets pressfotografi, då ta mig tusan allt plåtades på 16 millimeter.
 

ztenlund

Well-known member
Så är det. Jag tror att min allergi kommer från det tidiga 2000-talets pressfotografi, då ta mig tusan allt plåtades på 16 millimeter.
Mycket proffsigt när pöbelns kameror ofta inte hade särskilt mycket vidvinkel alls. ;) Länge var det ju inte ovanligt att mer normalzoomsartade objektiv började på 35 mm. Sedan blev det 28 mm och därefter 24 mm.
 

MattiasL

Well-known member
Mycket proffsigt när pöbelns kameror ofta inte hade särskilt mycket vidvinkel alls. ;) Länge var det ju inte ovanligt att mer normalzoomsartade objektiv började på 35 mm. Sedan blev det 28 mm och därefter 24 mm.
Så kan det vara. Eller bara den oförställda glädjen i att så vida vinklar plötsligt blev möjligt med kvalitet.
 

Daniel Papic

Well-known member
För min del tas de allra flesta bilder till vardags på familjen & det vi gör ihop med vida vinklar. Objektiven samlar ju in så mkt miljö i varje bild, vilket jag tror tex är intressant längre fram i tiden då de visar så mkt mer än enbart barnen på bild. T.ex. mammas & pappas fula tapeter, kaffebryggaren vi hade då, den gamla iPhone 11:an med rött skal....så visst finns ett gäng bilder när grabben med pumpaformat huvve blåser ut ljusen på tårtan. Syftet blir helt enkelt dokumentärt. Dessutom får jag träna hårt på komposition & att fylla bilden med nåt meningsfullt.
 

martley

Well-known member
Mitt allra första objektiv jag köpte utöver det medföljande kitobjektivet på min första systemkamera var ett telezoom, och jag tyckte att det var det man måste ha, och den inställningen har jag haft tills jag för bara några år sedan insåg att det inte gick att få med hela arenan när man stod i kortändan inne på banan på Solvalla med mitt 18-135mm-objektiv utan att ta flera bilder och stitcha ihop efteråt. Jag köpte då ett EF-s 10-18 och tycker det är jättespännande. Det är mindre förlåtande än ett längre objektiv med hur man håller kameran och i vilken vinkel man står mot objektet, linjer vill gärna börja luta åt olika håll om man inte är försiktig, så det var en ny erfarenhet. Sen kan man nästan bli sjösjuk ifall man rör på kameran medan man tittar i sökaren.
 

Elinchrom ELC 125 - ELC 500 studioblixtar