Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Absolut bästa utskriften

Produkter
(logga in för att koppla)

Fredde13

Aktiv medlem
Jag använder mig av en canon eos 400D, av den får jag ut en bildstorlek på 3888x2592, 72 dpi.

Jag använder en Canon Pixma iP5200 och när jag skriver ut i 10x15 format får jag bara med en liten del av min bild.

Så, till min fråga, Hur får jag med hela min bild, utan att försöra kvaliten?

Jag har på känn att jag har läst att man ska ha närmre 300 dpi för större utskrifter, tex A4 eller A3, är det så?

Är väldigt tacksam för svar!
 
Du behöver skala om bilden så den passar till pappret.
Det kan du tex göra i ett bildbehandlingsprogram. Att skala en bild nedåt (mindre=färre pixlar) påverkar inte kvalitete nämvärt.

Leta efter en meny där du kan ställa bildstorlek och ställ in bilden till det mått du vill att den ska ha på pappret dvs 10x15cm upplösningen kan du ställa på tex 150ppi du kan ha högre men för en bläckstråleskrivare är det rättonödigt.

Tänk på att sparar du sedan bilden så ge den ett nytt namn eftersom du annars sparar den lilla bilden över den stora och den stora försvinner.

Vill du veta mer kolla på www.moderskeppet.se Mattias har en "grundkurs" förutom alla trixfilmer och den grundkursen förklarar många grundfakta på ett bra sätt.

/b
 
Bertil Lindgren skrev:
... upplösningen kan du ställa på tex 150ppi du kan ha högre men för en bläckstråleskrivare är det rättonödigt.
/b

Kvalificerat skitsnack. När din kunskap om bläckstråleskrivare uppenbarligen är noll ska du inte ge några råd.


Fredrik,
sätt bilden på minst 300 ppi för din Canonskrivare och skriv ut med den upplösningen så länge storleken tillåter. Din 10 MP kamera räcker till 300 ppi i A4 storlek och 240 ppi i A3 storlek.
 
alfin skrev:
Kvalificerat skitsnack. När din kunskap om bläckstråleskrivare uppenbarligen är noll ska du inte ge några råd.

vilken tur att du finns som på ditt vänliga och trevliga sett kan berätta hur det VERKLIGEN ska vara då...

Jag lovar Lars-Erik, jag ska ALDRIG mer komma med råd när någon frågar.......NOT

/b
 
Varför inte bara strunta i PPI?

Ange vilken storlek du vill ha bilden i helt enkelt... PPI blir vad det blir.
 
Bertil Lindgren skrev:
vilken tur att du finns som på ditt vänliga och trevliga sett kan berätta hur det VERKLIGEN ska vara då...

Jag lovar Lars-Erik, jag ska ALDRIG mer komma med råd när någon frågar.......NOT

/b
Bertil,
Som yrkesfotograf, vilket du kategoriserar dig själv som i din profil, har du ett visst ansvar för vilken information du sprider omkring dig, framför allt på ett forum som handlar om fotografering och som frekventeras av personer som inte är lika erfarna som du.

När en yrkesfotograf ger råd, så är det nog inte bara jag som förväntar mig att råden ska överenstämma någotsånär med hur verkligheten förhåller sig. Är man då fullständigt ute och cyklar, vilket du är i detta fall, får man nog acceptera en något mer burdus avhyvling än vanligt.

Vill du tjura som en barnunge så är det upp till dig, men övriga deltagare här på forumet är säkert glada över de råd du ger dem, i alla fall så länge du håller dig inom ditt eget kompetensområde.

Om jag sårat din stolthet mer än avsett så ber jag om ursäkt.

Mvh/Lars-Erik
 
erro.se skrev:
Varför inte bara strunta i PPI?

Ange vilken storlek du vill ha bilden i helt enkelt... PPI blir vad det blir.

Ja, det är nog det bästa sättet för vanliga bilder, låt skrivardrivrutinen ta hand om storleksändringarna, iallafall så länge upplösningen räcker till och i detta fall räcker det långt.
 
alfin skrev:
Bertil,
Som yrkesfotograf, vilket du kategoriserar dig själv som i din profil, har du ett visst ansvar för vilken information du sprider omkring dig, framför allt på ett forum som handlar om fotografering och som frekventeras av personer som inte är lika erfarna som du.

När en yrkesfotograf ger råd, så är det nog inte bara jag som förväntar mig att råden ska överenstämma någotsånär med hur verkligheten förhåller sig. Är man då fullständigt ute och cyklar, vilket du är i detta fall, får man nog acceptera en något mer burdus avhyvling än vanligt.

Vill du tjura som en barnunge så är det upp till dig, men övriga deltagare här på forumet är säkert glada över de råd du ger dem, i alla fall så länge du håller dig inom ditt eget kompetensområde.

Om jag sårat din stolthet mer än avsett så ber jag om ursäkt.

Mvh/Lars-Erik

Ja du Lars-erik, eftersom jag inte kan påstå att jag verkligen förstår vad du far efter och du uppenbarligen inte förstår vad jag skriver så tror jag inte det är någon ide att förlänga detta utbyte så detta blir mitt sista inlägg i denna fråga.

Jag tycker inte du har ett trevligt sätt, men det är ditt problem, att jag är yrkesfotograf (som du ideligen upprepar) vet jag inte vad det har med detta att göra mer än att det varit min försörjning de senaste 20 åren. fast det hindrar ju inte att jag kan vara kass på det mesta.....

Vad gäller utskrift av 10x15cm bilder på en skrivare hävdar jag fortfarande att man får enklast, snabbast, bäst resultat genom att först ta ner bilden till rätt storlek och sedan printa. Jag tycker 150ppi räcker, vill du ha mer så printa med fler pppi, det är helt ok... och den som funderar kan ju göra en serie utskrifter och se vad man gillar bäst.

Och personligen så tycker jag att vill man ha bra resultat till ett bra pris snabbt och enkelt skickar man till någon som gör det hela åt en!
Redan kostnaden för bläck och papper brukar överstiga vad man ger för en bra print från labbet idag...

Och att printa är ju inte särskilt kreativt...det ligger liksom i stegen före....

Och att någon med din personlighet tycker att jag tjurar som en barnunge det är lätt att leva med!

Ha en bra kväll alla, nu ska jag kopiera bilder från min sambos mammas 90år firande istället,

lev väl!

/b
 
Bertil Lindgren skrev:
..........Och att printa är ju inte särskilt kreativt...det ligger liksom i stegen före....

Vill inte lägga mig i den personliga diskussionen er emellan, men att printa ustkrifter har stor betydelse för hur bilden upplevs. Det ligger inte enbart i arbetet före. En bild kan se bra ut på skärmen men har inte den som printar erfarenhet, kunskap eller känsla, blir det inget att hänga i julgranen ändå. Jag är i botten mörkrumsentusiast och kommer fortsätta vara det så länge fotopapper tillverkas (får väl börja lära mig själv om det försvinner) men har även börjat lära mig printa svartvitt i bläckstråle med ultratone-bläck i fler svarta nyanser som sätts i färgpatronernas ställe. Man kan sedan via reglagen i skrivarprogrammet (Epsons) styra bildtonen exakt och personligt för varje bild och lägga en helt egen profil för det papper och den bläcktyp man använder vad gäller t.ex gamma kontrast och ljushet,men även lägga en individuell personlig prägel på varje bildexemplar om man så vill. Det är alltså inte bara förarbetet i bildprogrammet som är kreativt när det gäller svartvit printning om man använder denna metod. Ville bara inflika detta.
Ha det så bra i mörkrummet!
Hälsn, Nils.
 
Angående diskussionen om upplösning vid utskrift så räcker 150 dpi (eller ppi som det egentligen heter när man talar om en bilds upplösning) alldeles utmärkt. Själv brukar jag skriva ut i 200 dpi och det mer än nog.

Ingen, som inte fingranskar bilderna med näsan mot pappret, kommer att se någon skillnad om du använder en upplösning högre än 150 dpi. Gör en test så får du se.

/Joakim
 
Personligen ser jag hela fotografiprocessen som mycket intressant och kreativ. Från filmval och fotografering/filmframkallning (motsvaras väl av förinställningen i digitalkameran) till kopieringen i mörkrummet och framställandet av den fyskiska pappersbilden (bläckstråleprinten om man arbetar med det). Alla de här olika stegen och deletapperna i bildmakarprocessen är kreativa som jag ser det. Att inte kunna styra över processen fullt ut, t.ex genom att lämna bort det roligaste (kopieringen/printingen) är som ett samlag utan orgasm (nu var jag kanske vulgär). Kopieringen/printingen är ju så oerhört viktig när det gäller fysisk papperbild. Det är ju höjdpunkten i den fotografiska processen. Den vill inte jag vara utan i alla fall. Och ska jag lämna bort den biten måste det bli med noggranna instruktioner och full koll. Då blir det väldigt mycket dyrare än att göra arbetet själv, oavsett teknik. Så lär er printa även bläckstråle, då blir fotografin mycket roligare och billigare.

Jag har redan provat att scanna i 300dpi och skrivit ut från oförminskad fil och jämfört det med scanning i 600dpi och utsklrift i A3. Jag kunde se en liten men märkbar skillnad. Frågan är nu om jag kan se skillnad när jag minskar ner den inscannde 600dpi-filen till 150dpi före utskrift. Jag ska prova.
 
Liax skrev:
Angående diskussionen om upplösning vid utskrift så räcker 150 dpi (eller ppi som det egentligen heter när man talar om en bilds upplösning) alldeles utmärkt. Själv brukar jag skriva ut i 200 dpi och det mer än nog.

Ingen, som inte fingranskar bilderna med näsan mot pappret, kommer att se någon skillnad om du använder en upplösning högre än 150 dpi. Gör en test så får du se.

/Joakim

För riktigt stora bilder brukar det räcka med 180-200 ppi, under 180 ppi vill jag dock ogärna gå. Här talar vi däremot om vanliga storlekar, A5-A4-A3+ och de bör vara någonstans 240-360 ppi.

Jag kan printa en A2 (ca 40x60 cm) med min skrivare och en bild från min kamera, EOS 5D, ligger i den storleken på runt 180 ppi.

Men att därifrån påstå att man inte kan se skillnad på en mindre bild i högre upplösning är naturligtvis rent nonsens. Den som inte ser skillnaden ska snarast köpa nya glasögon, alternativt beställa tid för en gråstarroperation.

Med rätt skrivare, bläck och papper, en korrekt skärpt och efterbehandlad bildfil, utskriven på ett blankt fiberpapper, så kan man åstadkomma en rakbladsskarp liten bild i 480 ppi.

Men har man aldrig sett det, så är det väl svårt att föreställa sig.
 
Rent generellt är det ju också så att ju större bild man skriver ut rent fysiskt, desto längre ifrån står man när man tittar på den. Och därmed kan man klara sig med lägre PPI.

Det är väl ingen som tror att stora annonstavlor på flera meters bredd längs vägarna är gjorda i 300 PPI?
 
alfin skrev:
För riktigt stora bilder brukar det räcka med 180-200 ppi, under 180 ppi vill jag dock ogärna gå. Här talar vi däremot om vanliga storlekar, A5-A4-A3+ och de bör vara någonstans 240-360 ppi.

Jag kan printa en A2 (ca 40x60 cm) med min skrivare och en bild från min kamera, EOS 5D, ligger i den storleken på runt 180 ppi.

Men att därifrån påstå att man inte kan se skillnad på en mindre bild i högre upplösning är naturligtvis rent nonsens. Den som inte ser skillnaden ska snarast köpa nya glasögon, alternativt beställa tid för en gråstarroperation.

Med rätt skrivare, bläck och papper, en korrekt skärpt och efterbehandlad bildfil, utskriven på ett blankt fiberpapper, så kan man åstadkomma en rakbladsskarp liten bild i 480 ppi.

Men har man aldrig sett det, så är det väl svårt att föreställa sig.

Visst blir bilderna bättre om du har högre upplösning. Det är självklart. Men skillnaderna är så små att du enbart märker dom om du fingranskar resultatet med näsan tryckt mot pappret. Och i ärlighetens namn, hur ofta betraktas en bild på det sättet?

Men om man är en tvättäkta fotonörd och pixelonanist så rycker det säkert lite extra i baguetten om man kan se ett uns mer skärpa och detaljrikedom i en bild. Personligen tycker jag det är fånerier och trams. Då är det betydligt viktigare att bilden är bra ställd med korrekta färger (gråskala), kontraster, efterbearbetning, osv.

Jag har gjort utskrifter (A3) från bildfiler som haft upplösningen 72 ppi till strax över 400 ppi som jag sedan visat upp för min omgivning. Och faktum är att så fort du överstiger 100 ppi så börjar de flesta "vanliga" människor att få svårt att se någon skillnad och vid 200 ppi börjar även de fotovana att få problem.

Så om man vill ha fram utmärkta bilder som räcker till 99 % så duger 200 ppi (som jag själv kör med) alldeles utmärkt. Enda anledningen till att köra med högre upplösning är om man gör utställningskopior, portfoliobilder eller något liknande där man verkligen vill imponera på en liten krets med bildkunniga och teknikinsatta betraktare. I annat fall är det enbart overkill.

Nåväl, var och en får bli salig på sin fason.

/Joakim
 
Senast ändrad:
När man trycker bildfiler i tidskrifter vill man ha filerna i minst 300dpi, lägre upplösning kan inte användas skriver man ofta. Och då är tidningsformatet ändå inte större än letter size 8,5x11". B&W Magazine har varje år två tävlingar där man kan skicka in sina svartvita bilder och kollektioner (i digitaliserad form). De kräver att bilderna ska vara i 300dpi för att kunna tryckas i tidningen med godtagbart resultat. Dessutom ska bildsidan på den längsta sidan vara 7" (17,8cm) vilket innebär 2800ppi. Vad är det som gör att tryck kräver högre upplösning än utskrift?
 
Graal skrev:
När man trycker bildfiler i tidskrifter vill man ha filerna i minst 300dpi, lägre upplösning kan inte användas skriver man ofta. Och då är tidningsformatet ändå inte större än letter size 8,5x11". B&W Magazine har varje år två tävlingar där man kan skicka in sina svartvita bilder och kollektioner (i digitaliserad form). De kräver att bilderna ska vara i 300dpi för att kunna tryckas i tidningen med godtagbart resultat. Dessutom ska bildsidan på den längsta sidan vara 7" (17,8cm) vilket innebär 2800ppi. Vad är det som gör att tryck kräver högre upplösning än utskrift?

Det beror på att bilder rastreras och eftersom rastertätheten är ungefär hälften av bildupplösningen så ger en bild på 300 ppi en rastertäthet på ca 150 lpi (linjer per längdenhet)

Så i en tidning som kräver bilder i upplösningen 300 ppi skulle man kunna säga att trycket motsvarar en bild utskriven i 150 dpi.

Något förenklat.

/Joakim
 
ANNONS
Götaplatsens Foto