Annons

Digitalt resonemang

Produkter
(logga in för att koppla)

haak

Aktiv medlem
Ni borde vara några som ligger steget före mig.

Jag sitter med en ryggsäck full med analoga systemkameraprylar. Minolta Dynax 800si med div optik och tillbehör. Tar nästan uteslutande dia.

Nu ser jag ett antal fördelar med digitala bilder i form av lagringsutrymme, distribution etc. Dessutom blir det nog billigare per bild.

Om det finns några nackdelar har jag dålig koll på. Förr var ju argumenten mot digitalt att upplösningen och färgerna inte levde upp till den analoga nivån, men av diskussionerna här på fotosidan att döma verkar ju de argumenten inte gälla längre.

Ska jag köpa en digital utrustning? I så fall vilken?

Ni som haft en situation liknande min, kan ni inte skriva några rader om hur ni resonerade, vad ni skaffade för utrustning och hur det fungerar idag. Saknar ni något från förr? Eller är allt "Guld och gröna skogar"?

mvh
Håkan Åkesson
 
Jag hade det lite enklare eftersom jag körde Canon sedan innan. Du har dilemmat att Minolta inte ännu har ett digitalhus till dina objektiv.
Jag resonerade lite såhär:

Tröttnade på att scanna och justera och plocka damm från de inscannade diorna. (finns lösning i form av scanner med ICE t.ex). Men om man ändå ska ha sina bilder digitaliserade så är det lite omständigare med dia/neg.

En annan sida på det hela är...varför ska man digitalisera sina bilder? Är det för försäljning eller är det bara för att man ska kunna lägga upp de på nätet? Om det är för försäljning, då kommer saken i ett läge, nämligen då får man betalt för det jobb man lägger ned vid scanningen.
Är det för sitt egna nöjes skull? Ja, då får man motivera sig själv, om det är värt den tiden det tar för scanning och efterarbete.

Sen handlar det om en annan sak.. Behöver du bilderna snabbt? Då är digitalt ganska oslagbart.

Visning av bilderna görs fortfarnde bäst på duk, med dia. Det lär dröja ett tag till innan videoprojektorerna är i "rätt" klass för rätt pengar.

Kvalitén då? Jag tycker att de digitala bilderna är renare än mina dior. När jag sitter och scannar tycker jag bilden ser ganska hemsk ut i 100% (konstigt att man kan vänja sig av med korn ;)). Men bilden blir fortfarande fin när man gör kopior av den. Naturbilder med många små detaljer klarar inte riktigt en DSLR i 20000:- klassen av, i varje fall inte lika bra som dia (min egen åsikt).

Jag tycker att min DSLR, kompletterar min analoga SLR på ett bra sätt. Vid vardagsfotografering och bilder som ska fram snabbt funkerar den klart bättre än min analoga. Vid naturbilder och framförallt bilder som ska visas, fungerar min analoga SLR bättre, men min DSLR åker fram mer än min analoga just nu. Vem vet, man kanske lär sig uppskatta sin analoga vid tillfällen när man sitter i det lilla lugna och inte har bråttom alls.

Minoltas nya 5400 scanner med ICE verkar vara bra. Den kostar ju betydligt mindre än en ny DSLR. Trots allt är dia fortfarande bra och som diskuterats tiudigare, den klipper inte av tvärt i exponeringsomfånget, något som en DSLR kan göra.

Jag tycker du ska vänta ett tag om du inte är i desperat behov av en DSLR. Dessutom får du ju då antingen sälja din utrustning för att köpa nya grejor, eller köra 2 system parallellt. Köper du ett nytt system kostar det dig pengar och en del tid i inlärning. Men allt detta beror ju på vad du har i väskan nu.

Själv köpte jag en som ett komplement till min analoga SLR, men det har visat sig att den digitala tar över mer och mer, på gott och ont.
 
Tack Jeppe!

Jag är hobbyfotograf och har hittills inte sålt någon bild.

Vad jag märker är att diavisningstillfällena minskat dramatiskt sedan vi skaffat hus och fått barn. Både de visningar jag själv har och de som fotograferande kompisar har. Däremot har antalet besökare på min illa skötta hemsida ökat trots att jag inte gör någon som helst reklam för den.

På digitalens plussida står (för mig) enkelheten och snabbheten. Jag skulle slippa vänta på att hela filmen är exponerad, framkallad, monterad, scannad, redigerad och uppladdad på nätet. Jag kan ganska kvickt lägga upp de bilder jag tar på nätet och de av mina kompisar som gillar det kan gå in och titta. Att slippa scanningssteget skulle vara otroligt tidsbesparande. Jag har också tröttnat på scanningsarbetet och känner mig inte motiverad att byta upp min gamla diascanner mot en ny med ICE.

Jag gillar arbetet att "fånga" motivet och att presentera och diskutera bilder. Allt jobb däremellan är ett nödvändigt ont för mig.

Det känns som jag kan leva med att kvaliteten eventuellt inte blir i analog klass vid naturbildernas små detaljer. Perfektionist är jag inte. Vad jag däremot inte vill vara utan är möjligheten att växla optik, påverka ljus och skärpedjup samt att kameran exponerar när jag trycker ner knappen (inte 1 sek efteråt...).

Varför tycker du att jag skall vänta ett tag? Vad kan bli bättre? Något desperat behov har jag i och för sig inte...

/ Håkan
 
Digitalt då alltså..

Fråga: "Jag vill inte vara utan möjligheten att byta objektiv."
Svar: En DSLR

Fråga: " Vänta, vad kan bli bättre?"
Svar: Den digitala tekniken blir bättre hela tiden, eller kanske framförallt billigare.

Problemet är, som jag ser det, att minolta inte har något DSLR-hus ännu...

Men om detta inte är något stort problem, att byta system så finns det egentligen bara 2 system just nu. Nikon, Fuji eller Canon (Pentax kommer med en modell i höst). Fuji använder Nikons objektiv. Canon har den nyaste och billigaste modellen. Förmodligen kommer det nya modeller i höst eller nästa vår. Men det handlar om att bestämma sig för att, NU är det bra nog till sina egna krav.

Nikon D100: 18.990:-
Fuji S2: 19.990:-
Canon 10D: 18.490:-

Priser från Hegethorns.
Canon har (tycker jag) bäst utbud av objektiv.
Nikon har billiga begagnade gamla objektiv (tror de är kompatibla med Nikons DSLR-modeller).
 
Min subjektiva uppfattning är den att digitalt är överlägset på flera sätt, förutsatt att man jobbar med bilderna i dator. Jag hade också ett Minolta system och fick för mig att köpa en kompaktdigital: Minolta Dimage F300 och blev efter några dagar rätt tagen av skärpan och upplösningen jämfört med det jag brukar få från inskannade dia. Ändå har jag en bra skanner med ICE, alltså damm och repbortagning. Säkert kan man få väldigt fina inskannde bilder, det ser jag ju bla här på Fotosidan. Men det tar mycket tid och en del kunskap. Med digitalkameran tar jag bilder, går hem och pluggar in i datorn och på någon minut har jag bilderna fix och färdiga för utskrift om jag så önskar. Eller varför inte ett litet bildspel i datorn.
För min del bytte jag in mitt Minoltasystem till en lite bättre digitalkamera med fast zoomoptik och är mycket nöjd. Lätt att ta med och tar mycket bra bilder.

Nu är ju inte allt fulländat i den digitala världen och mycket är ju tycke och smak.
Men för min del är valet enkelt eftersom jag enbart jobbar med dator för bildframställning.

För övrigt tycker jag Jesper gör en mycket saklig och vettig genomgång av ämnet, jag är mer partisk för det digitala.
 
Jeppe skrev:
Själv köpte jag en som ett komplement till min analoga SLR, men det har visat sig att den digitala tar över mer och mer, på gott och ont.
Har nyligen också gått över till digital slr. Även om jag alltid har med mig min analoga kamera i väskan.
Av naturliga skäl så tar jag mer bilder med min digitala. Mycket mer bilder!
Men av någon anledning så tar jag bättre bilder med min analoga.
Vet inte riktigt hur det kan komma sig, men jag misstänker att man omedvetet slarvar med den digitala eftersom man "bara kan radera" felaktiga bilder.
Det hela brukar sluta med att jag använder den analoga för "riktiga" bilder och den digitala för tester och experiment.

Däremot är den digitala guld värd när man tränar på exponering och kompensation, eftersom man ser resultatet direkt. Oftast med ett histogram som hjälp.

Har någon av er som gått över till digitalt kännt på samma sätt?
 
Jag var i din situation för ett tag sedan. Har använt OM systemet med OM 2 SP och en del olika objektiv och bra blixt. Det tog tekniskt sett väldigt bra bilder utan att man egentligen kunde kräva mer. För ett par år sedan skaffade jag en Canon S40 (nytt barn föddes) med tillhörande undervattenshus (jag tog dykcert). Detta användes parallellt med OM2orna ett tag, men kvoten digitala bilder/analoga bilder blev snedare och snedare med de digitala bilderna ökande och de analoga minskande. Jag använde till slut endast analoga systemet för "riktiga" makrobilder med "riktig" blixt och ett bra makrobojektiv. Denna utveckling var väl kanske inte motiverad av kvalitetsskäl, om man med kvalitet menar förmågan att skriva ut flera kvadratmeter stora affischer från mina bilder (jag är övertygad om att analoga systemet skulle vinna stort över S40 i det fallet). Nu skriver jag sällan (aldrig) ut så stora papperskopior, så det skälet till att fortsätta med analogt kändes mer och mer långsökt. Men trots det är en S 40 ganska begränsad jämfört med en systemkamera. Hur som helst, efter ganska mycket funderande, sålde jag delar av mitt OM paket och investerade i Canons 10D med lite olika objektiv. Och det har ökat mitt fotande oerhört. Det finns flera skäl till detta. Jag tycker att det är väldigt utvecklande att omedelbart kunna utvärdera bilden man tagit (och med detta menar jag den tekniska utvärdering som skärpedjup, exponering, skärpa osv). Jag tycker att det är väldigt kul att kunna se bilden på en gång (dvs komposition, är det en "bra" bild). Och, vilket för mig som naturfotograf, och för närvarande mest fågel- och makrofotograf, det är en jättefördel att utan tanke på kostnaden kunna kräma på med hur många exponeringar per motiv som helst. Flygande blåmesar kräver zillioners exponeringar för att få en som är skarp samtidigt som ögat blänker och ingen gren i bakgrunden går rakt genom fågelns huvud osv. Jag har under den månaden jag haft min 10D förmodligen exponerat lika många gånger som jag gjort analogt de senaste 5 åren. Och med en dslr är inte kvalitetsargumentet särskilt relevant mer, man kan förmodligen skriva ut megastora förstoringar av både analoga och dslrblåmesar utan större problem. Som jag ser det är den enda nackdelen (förutom förstås priset, vilket ju i ditt (och definitivt mitt) fall kan bli ganska så groteskt), att man måste ta reda på en massa saker, som man inte tidigare behövt tänka på. Men det är å andra sidan ganska kul, samtidigt som det finns massor med bra info på nätet.

Jag har iofs kvar ett analogt system. Jag kan inte riktigt med att helt lägga ner den delen av fotandet. Men det känns mer och mer som att jag först kommer att använda det samma dag som jag kommer att fixa mitt diaarkiv, fixa sorteringen av digitala bilder på hårddisken, ställa i ordning mitt svartvita mörkrum, sortera familjebilderna osv osv, dvs den dagen jag går i pension. Och dit är det fortfarande ganska många år!
 
Jimsan skrev:

Av naturliga skäl så tar jag mer bilder med min digitala. Mycket mer bilder!
Men av någon anledning så tar jag bättre bilder med min analoga.
Vet inte riktigt hur det kan komma sig, men jag misstänker att man omedvetet slarvar med den digitala eftersom man "bara kan radera" felaktiga bilder.

Jag förstår ditt resonemang & har upplevt en liknande tendens. Dock så är det så för mig att av 100 bilder tagna med film & lika många bilder tagna digitalt så tar jag mycket mer "skräp" med digitalkameran (det gör väl alla, eller?). Ser man till en helhet så tar jag på en månad idag fler bra bilder än jag gjorde med min analoga kamera, då fotograferar jag i & för sig säkert 5 ggr så mycket med digitalisen jämfört vad jag gjorde med film.

Jag tror dock att jag med lite eftertanke skulle kunna göra ännu bättre ifrån mig om jag var lite mer eftertänksam i min fotografering, kanske var det så med film att jag istället för att konstant fotografera begrundade bildmöjligheter & därför fick ett jämnare resultat. Detta kan man ju i & för sig lära sig även vid digital fotografering så jag antar att det kanske är en ren vanesak.

Det är nog ingen tillfällighet att mina bästa naturbilder är tagna med en manuell kamera på stativ, man (jag) tänker mer på bildkomposition & ljus när jag påtar på med kameran på stativ än när jag kör i auto på fri hand (sällsynt).

Larsa
 
Samma gäller när man går ut med mellanformat.
Det blir 8 bilder på 6x9 format 120 film.
Jag fotar även småbild samtidigt.
Men får ändå fler "bättre" bilder med den helt manuella mellanformaten än med den tekniska småbildskamerans 36 bilder. Man anstränger sig helt enkelt mer med "reliken".
Skulle ändå även vilja ha en kamera som jag kunde slösa ännu mer med ibland.
Men funderar samtidigt om jag förstör mig totalt då.
Kör rätt mycket skoter på vintern. Både i jobbet och privat. Tar nån bild under färderna.
Tar jag skidorna ser jag plötsligt mer bilder och tar bättre bilder. Fast jag bara rört mig över en minimal yta med skidorna jämfört med skotern.
Farten har ibland en negativ inverkan på fotandet vill jag påstå.
Men OK jag vill ändå ha möjligheten till den slösande fartens tjusning också.
-Anders (som inte har digitalt än men....
 
Fler bra bilder...

Tack för alla svar!

Om man försöker sammanfatta svaren hittills så verkar man ha större möjligheter att ta bilder som man är nöjd med om man har en digital kamera. Verkar logiskt, det är ju gratis att knäppa, när man väl gjort den där investeringen av utrustning. Ju fler avtryck, destå fler bilder man blir nöjd med! En ofrånkomlig sanning...

Ingen har några synpunkter på att kvaliteten på de digitala bilderna inte skulle vara tillräcklig. Blir bilderna lika bra rent tekniskt eller har ni sänkt ribban?

Gör ni papperbilder av några digitala bilder eller visar/ser ni uteslutande på skärmen?

/ Håkan Åkesson
 
Jag gör 20x30 cm förstoringar från en frontier-maskin från fuji, av mina bästa bilder.

Men när priset (och prestandan) för en videoprojektor kommer ner till rimlig nivå så blir det till att investera i en sådan.

Det blir fler bilder, men ribban ligger där den legat, eller ja man utvecklas ju. Så ribban flyttas uppåt. Digitalet eller ej. Det innebär bara ett antal fler i papperskorgen.
 
I grund och botten beror det på vad man är för sorts person.

Om man är någon som tycker om att fotografera arkitektur så fungerar en mellanformatare rätt bra, troligen. Byggnden rör ju inte på sig så man kan ta all tid man vill till fokusering och exponering och grejs.

Sen finns det sådana som jag: i förrigår fotograferade jag en tjej (porträtt). Vi gick runt i stan och fotografade. Eftersom hon är människa och har en förmåga att blinka då och då och röra på sig och liknande så blev det ett antal skitbilder som jag inte kunde använda, samtidigt som det blev några riktigt fina bilder (har skickat iväg ett 20-tal till tryckeriet för utskrift). Hade jag haft en mellanformatare (eller tom en filmkamera) så hade jag suttit och bytt film hela tiden och oroat mig mycket mer om exponeringsinställningarna än att få modellen att se bra ut på bild.


Som sagt: beror på vem man är.
 
Re: Fler bra bilder...

haak skrev:


Gör ni papperbilder av några digitala bilder eller visar/ser ni uteslutande på skärmen?


För egen del anser jag papperskopian helt överlägen skärmen. Tar ut de flesta bilder jag är säker på att jag vill ha kvar i framtiden i 13*19 och de jag är riktigt nöjd med i 20*30. Skickar dom till Fotolabo eller Colormailer för att få bilden på fotopapper. Jag ger också bort en del bilder och då är papper enligt min mening bättre.

I grunden motsvarande resonemang som när jag gjorde bilderna i mörkrum men med CD som kontaktkarta och datorn som förstoringsapparat....
 
Jag går också i tankar om att byta till dslr men jag har lite problem med objektivutbudet. Nu använder jag en 28/2.8, 50/1.8 (och en 50/1.4) samt en 85/1.8. Skall jag ha motsvarande serie för en 10D så måste jag ha 17, 35 och 50.

I verkligheten finns det ett 14mm och ett 20mm. 14 mm verkar vara det bättre alternativet, men den kostar mer än kameran. Det finns ett 35mm som verkar ok.

Alternativet är zoom-objektiv, men även där är det svårt att finna ljusstarka alternativ. Canons "billighetsalternativ" 17-40 har minsta bländare på 4, vilket är rätt mycket enligt min erfarenhet. Jag kommer ofta i situationer där 2.8 inte räcker till.

Ni som använder dslr, hur ser ni på att detta?
 
Om du är van vid att använda ISO100 eller 200-filemer och f2.8 så kan du istället köra ISO200 eller 400 på 10D med ett f4 objektiv. Inga problem alls upp till ISO400. Där har du ditt steg. Det är ju en av de fina fördelarna med digitalt, att du kan välja känslighet.

EF 17-40/4L är ett grymt objektiv. Mycket prisvärt och helt underbart, även på min 1N.

Ta t.ex. Sigmas 20/1.8.. Den är nästan lika bra som EF 17-40/4L om man bländar ned det till f4. Det säger en hel del om Canons, men en hel del mer om sigmat.

Annars har Tokina ett fast 17mm och sigma ett raktecknande 14/2.8.
 
Tack,
mitt problem är att jag använder både 100/200 och 800. Mina bilder från min sons födelse och tid på sjukhus skulle vara omöjliga att ta utan 1.4/1.8 och 800ASA.

Jag är dock väldigt frestad att skaffa dslr. Kanske skall jag lära mig att använda blixt?
 
Tack alla!

Ville bara tacka för alla bra svar på mina frågor och önska en trevlig fotosommar.

/ Håkan Åkesson
 
berga skrev:
Tack,
mitt problem är att jag använder både 100/200 och 800. Mina bilder från min sons födelse och tid på sjukhus skulle vara omöjliga att ta utan 1.4/1.8 och 800ASA.

Jag är dock väldigt frestad att skaffa dslr. Kanske skall jag lära mig att använda blixt?


Hmm.. ISO 800 och 1.8... då är det ganska mörkt ;). Men eftersom du hade 2.8 på din vidvinkel så utgick jag från det i mitt resonemang om EF 17-40/4L. Naturligtvis kommer saken i ett lite annat läge om du kör din 50mm på 1.4, eftersom det då skiljer 3 steg. Om du hamnar i sådana situationer så skulle jag vilja rekommendera blixt -1 steg och bouncer då får blir det ett behagligt ljus. Jag är själv ingen blixtmänniska, men efter att ha köpt en Sigma EF 500 DG Super så är jag riktigt nöjd med mina blixtbilder. Digitalt eller analogt.
 
ANNONS
Götaplatsens Foto