Finns det även problem med det analoga...?
- Trådstartare Loj
- Start datum
Pongu
Aktiv medlem
Detta ser jag snarare som en nackdel med det digitala, just att man inte kan välja film. Vad gör man om man får ett gyllene tillfälle att fota en svart och vit fågel under ljusförhållanden med en del kontrast? Med mina analoga hus kan jag bara slänga i en rulle NPH och få teckning både i det svarta och det vita. Hur gör digitalfotografer?
/Pontus
Linmajon
Aktiv medlem
Ställer kameran i 'RAW' läget. Då kan man få vilken karakteristik som helst på bilderna. Det KAN i vissa fall vara svårt att få full teckning i svarta och vita partier samtidigt. Exponeringslatituden är inte fullt så bred som för film.
"Slänga i" förresten...om du redan har en rulle i kameran då? 'sliter' du ur den då, eller? (vilket är fallet i...typ 100% av de tillfällena) Det går förstås bra, men det kostar... Det där med att blindexponera fram till samma läge igen har åtminstone jag aldrig gillat till 100%
Möjlighet till varfri färgprofil och att ändra ISO, dessutom med överlägset fint korn (brus), från bild till bild är inte att förakta...
forry4U
Aktiv medlem
Jag tycker du lugnt kan skaffa dej en EOS o försöka finna ut svaren själv, som du själv skriver så är ju priserna låga nu så det är väl en ypperlig chans att testa.
Du lär inte få så många svar i denna tråd eftersom den i vanlig ordning spårar ur i en diskussion digitalt kontra analogt.
/Göran
Wolfgang
Aktiv medlem
Följande nackdelar med det analoga:
1. En scannat bild blir sämre i datorn än en digital bild, och det tar längre tid att scanna.
2. En diabild poppar i projektorn på grund av värmen om Du inte har glasade ramar. Glasade ramar har dock andra nackdelar i form av extra arbete för att få bort allt damm samt sämre arkivbeständighet för diabilden.
3. Kostnad för film.
4. Tyngre utrustning.
5. Ingen omedelbar möjlighet att kontrolla bilden, vilket hade varit bra vid porträttfotografering.
6. Sämre närgräns för icke-macro-objektiv.
7. Sämre teckning av skuggor i svag belysning.
Pongu
Aktiv medlem
Många bilder jag sett av svartvita fåglar har antingen inga detaljer i det svarta eller urfrätta vita delar, men detta är ett problem med diafilm likaväl som digitalt.
Jag brukar bara "slänga i den"... Antingen i ett tomt andrahus eller så offrar jag resterande rutor på rullen. Jag gillar inte heller att blindexponera pga risken för dubbelexponering och risken för skador vid passagen genom ljusskyddet. Ena sättet är att ha flera hus. Ofta har jag en F4s med Sensia 100 och en 801s med Kodak Portra 400 UC med mig. Det mesta går att lösa med dessa två filmer. Men ibland vill jag köra Reala om jag är osäker på exponeringen och inte vill riskera ett bra tillfälle genom att köra Sensia, men samtidigt få minimalt korn. Ibland NPH för den låga kontrasten. Ibland Superia 800 eller 1600 för att använda telet på frihand. Då är det bra att ha ett tomt hus med sig. Men det gäller att ta slut den rullen också, så att man har ett tomt hus med sig nästa gång!
Färgprofil, kontrast och korn väljer man genom genom rätt film och varierande exponering. Med negativ film kör jag ofta ett stegs överexponering som standard. Då kan jag enkelt justera ISO-talet i alla fall ett steg, för att få mera färg och mindre korn när jag vill det, och snabbare slutartider när jag vill det.
Det mesta går att lösa med film, men jag håller med om att det kan vara något bökigare!
/Pontus
Loj
Aktiv medlem
Jo, det kommer jag troligtvis att göra, även om jag kommer att förlita mig på digitalaren för alla "jobb" som är viktiga för mig. Analogen blir lite som en "hobby i hobbyn". Det som främst lockar är fulla formatet, dvs att bli kvitt faktorn på 1.6x. Har just upptäckt tjusningen med extrema vidvinklar. Det och DSLR:er med mindre sensor är en ekvation, som inte alltid drar går ihop.
Skyttegravskriget mellan analogt och digitalt klarar jag mig utan. Annars tycker jag någonstans att det är lite charmigt att vi så ofta spårar ur när vi diskuterar...
mvh Janne
J. Patric
Aktiv medlem
Det problemet har man ju bara om man inte har skärpedjupskontroll.
På en liten digital skärm är det också svårt att se exakt var skärpan hamnar och många digitala bilder har fått kritik här på forumet för att skärpan inte legat helt rätt, eller för att skärpedjupet inte var så bra.
Med klassiska storformatskameror har man kunnat se exakt hur skärpan ligger ända sedan 1800-talet.
Loj
Aktiv medlem
Det beror på modell. Vid manuell avståndsinställning på Nikon Coolpix 995 markeras De områden som är i focus med ett raster. Ingen annan av de kameror jag haft - analog eller digital - har gett mig sådan kontroll över skärpedjupet...
Det har i och för sig även många analoga bilder fått...
Eller menar du att problemet är vanligare vid digitala bilder? Kan du i så fall styrka det?
Jag har själv inte tänkt i de banorna...
mvh Janne
Paragrafryttaren
Aktiv medlem
Jag tycker att det fungerar bra.
Största nackdelen är nog som de flesta säger, tiden från exponering till dess att man får se resultatet.
Brummelisa
Aktiv medlem
Just den långa väntan ser jag som det största bekymmret. Jag har precis tagit en massa studiobilder och då jag är nybörjare inom området så känns det som man "chansar". Jag har ju endast en infallande mätare och på så sätt vet jag inte hur mörk min bakgrund bilr tex. Visst kan man ta en massa provbilder och skriva upp allt, men det hade varit skönt med en digitalare i det här läget
/ Marcus
Wolfgang
Aktiv medlem
En digital utrustning i proffskvalitet kostar en hel del. Det kan bli många rullar film istället.
Man får inte omedelbar feeback med analog fotografering, det är sant.
Men istället tvingas man att lära sig visualiseringens svåra konst, d v s att lära sig tekniken och ljusets karaktär. så att man på förhand vet, hur bilden kommer att se ut.
Det krävs en del övningar och anteckningar och kontroll av resultatet mot anteckningar.
I min värld är detta en del av fotograferingen även om jag fortfarande inte alltid har lyckats fullt ut.
Senast ändrad:
Galaxens President
Avslutat medlemskap
Den enda nackdelen som jag ser det är att så många digitalister tenderar kalla en bakåtsträvare ).
* Att vänta på resultatet är bara ren spänning.
* Att inte få ögonblicklig feedback är en utmaning.
* Att behöva digitalisera för att lägga upp på nätet är kul pyssel.
* jag hittar inte tillräckligt med intresanta motiv och har för begränsat med tid för fotoexcursioner för att film/framkallningskostnad skulle bli något problem.
En enklare digitalkamera har jag redan för att skicka snabba bilder på min dotters framsteg till släckten eller om jag skulle vilja lägga ut en bild av ett föremål jag skulle vilja sälja via nätet.
Analogt för att få fotofixen, digitalt för bruksfotot.
Så funkar det för mig.
/Richard
).* Att vänta på resultatet är bara ren spänning.
* Att inte få ögonblicklig feedback är en utmaning.
* Att behöva digitalisera för att lägga upp på nätet är kul pyssel.
* jag hittar inte tillräckligt med intresanta motiv och har för begränsat med tid för fotoexcursioner för att film/framkallningskostnad skulle bli något problem.
En enklare digitalkamera har jag redan för att skicka snabba bilder på min dotters framsteg till släckten eller om jag skulle vilja lägga ut en bild av ett föremål jag skulle vilja sälja via nätet.
Analogt för att få fotofixen, digitalt för bruksfotot.
Så funkar det för mig.
/Richard
Loj
Aktiv medlem
Beror lite på vad du lägger i begreppet "proffskvalitet". För mig innefattar det även gluggar och de kostar ju samma oberoende av hus...
Låter oerhört svårt! Och jag tror inte det egentligen kan uppväga den snabba feedbacken fullt ut.
Vilket låter mycket sympatiskt.
Det är ju det som är charmen med vår hobby - vi har olika approach.
mvh Janne
jpersson
Aktiv medlem
Hämskor? Ändra? De har sina för- och nackdelar och det är jag glad för. Jag tror inte att det finns en kamera som passar alla behov. Säg till om du hittar den.
Annars kan jag tycka att Tiden är den viktiga skillnaden mellan traditionell och digital fotografering. Ibland vill man ha snabb återkoppling och då är de traditionella metoderna inte mycket att hänga i granen. Samtidigt kan det finnas en poäng i att vänta. Enligt en gammal artikel av Fred Picker gjorde han framkallningen och kontaktkartorna löpande. Sedan valde han ut de 5-10 bästa bilderna på årlig basis och förstorade dem. Det är inte alla förunnat att kunna arbeta så men det har sina poänger. Visst, man kan göra så digitalt men det faller sig inte naturligt.
svwa
Aktiv medlem
morfars bilder
Jag tog fram min morfars gamla fotografier från hans vistelse som emigrant i Nordamerika under 1890-talet. Jag kan fortfarande se honom och hans vänner på dessa fina gamla fotografier, fotografierna är fortfarande fina. Jag är så glad för att dessa bilder inte togs med digitalkamera. Nu kan jag i alla fall se dem och därtill scanna in dem och dela med mig av dem i form av digitala kopior till släkt och vänner.
Jag har alla min pappas 50 - 60 år gamla negativ att botanisera i och göra nya fina kopior av. Vad hade jag haft om han tagit med digitalkamera ? Med största sannolikhet absolut ingenting.
Jag är övertygad om att endast en microskopiskt andel av alla de digitala bilder som tas nu kommer att kunna betraktas om hundra år. Endast de som medvetet sparar om sina digitala bilder efter tidens alla tekniktrender och media och material kommer att kunna ha kvar sina bilder, kommer att ha efterlämnat bilder som kan beskådas; såvida de inte kopierat ut bilderna på fotopapper förstås.
Ingen digital teknik kan för min del därtill ersätta detta nästan magiska känsla som uppstår och som det för mig innebär att se den svartvita bilden växa fram där i framkallaren. (Sitta vid datorskärmen får jag därtill nog av på arbetet.)
Jag tog fram min morfars gamla fotografier från hans vistelse som emigrant i Nordamerika under 1890-talet. Jag kan fortfarande se honom och hans vänner på dessa fina gamla fotografier, fotografierna är fortfarande fina. Jag är så glad för att dessa bilder inte togs med digitalkamera. Nu kan jag i alla fall se dem och därtill scanna in dem och dela med mig av dem i form av digitala kopior till släkt och vänner.
Jag har alla min pappas 50 - 60 år gamla negativ att botanisera i och göra nya fina kopior av. Vad hade jag haft om han tagit med digitalkamera ? Med största sannolikhet absolut ingenting.
Jag är övertygad om att endast en microskopiskt andel av alla de digitala bilder som tas nu kommer att kunna betraktas om hundra år. Endast de som medvetet sparar om sina digitala bilder efter tidens alla tekniktrender och media och material kommer att kunna ha kvar sina bilder, kommer att ha efterlämnat bilder som kan beskådas; såvida de inte kopierat ut bilderna på fotopapper förstås.
Ingen digital teknik kan för min del därtill ersätta detta nästan magiska känsla som uppstår och som det för mig innebär att se den svartvita bilden växa fram där i framkallaren. (Sitta vid datorskärmen får jag därtill nog av på arbetet.)
