Jag unnar mig att vara lite "töntig och på semester" i alla fall om det är det jag är, på semester alltså.
Ser inte något fel i att ha standardvyn över Eiffeltornet tagen av mig själv även om alla andra redan har gjort det, speciellt inte om jag råkar stå på rätt ställe.
Jag blir ju inte mindre mig själv som fotograf för att jag ödslar på rutorna.
Det kommer ju alltid att finnas bilder som är mer intressanta och väl tänkta med hem.
Inte alla bilder behöver dock vara det, jag tar dem för minnet och för njutningen av att känna restlusten vakna igen när jag ser dem tre år senare.
Reste våren -08 till Falkirk, Scotland och åkte i hjulet.
Utrustade mig med endast en mobiltelefon med kamera för att inte döva upplevelsen med en stor Canon runt halsen.
Efterklok säger: Nu har du provat, Pucko.
Det gör jag aldrig om.
Resan var fantastisk som den alltid blir när hamnar i Alba men inga bilder.
Inget "Kommer du ihåg när..." och jag har faktiskt lite svårt att komma ihåg vad vi gjorde den gången förutom Falkirk.
Så jag sänker standarden och hänger mig åt att vara turist, det är ju ingen irreversibel skada
Edit:
Inser att jag egentligen inte svarat på TS fundering, åtminstone inte i klartext.
Så här kommer:
Bra gatufoto/resefoto/situationsfoto är när den jag visar bilden för blir intresserad, tittar till och faktiskt fortsätter titta på den en stund.
Det gäller oavsett om det sker hemma på gatan eller i Tullerierna.
Det hindrar fortfarande mig inte från att fånga en massa "skräp" också, det går alltid att rensa när man kommer hem och minneskort är billigt.