Lionheart
Aktiv medlem
Nu efter flera månaders intensivt grubblande, sökandes och trevandes efter den rätta "ultimata" kompaktdigitalen för mina behov så har jag äntligen bestämt mig. Det blev en Canon IXUS40. Ingen A75/85/95 eller Coolpix 4200 eller Minolta XG. Det var IXUS40 jag ville ha.
Några av anledningarna till valet är:
1. Väldigt liten och kompakt. Glider ner i jeansfickan utan problem.
2. Helt i metall och en fröjd för ögat.
3. Många manuella inställningsmöjligheter, dock inte val av bländare/slutartid.
4. Förvånansvärt bra bildkvalité trots sin storlek även om de högre ISO-talen inte är någon fröjd att använda. Men det är inte många digitalkompakter som är bra på den punkten.
---------------
Nu när jag äntligen håller den i min hand så känner jag spontant att jag gjorde rätt val men det gör man ju oftast när man är nykär =)
Jag öppnade kartongen och kollade igenom tillbehören och såg att det fanns gott om användarvänlig information. Allt från hur man använder mjukvaran i datorn till hur man hanterar kameran och skriver ut via PictBridge-gränssnittet. Jag letade mig snabbt ner till det lilla paketet som innehöll kameran och klämde på den. Den kändes bra i handen och jag är glad att den är av metall. Utan det hade den nog känts väldigt skör och ömtålig. För den är ju trots allt väldigt liten. Jag ägnar några sekunder åt att fundera hur det är möjligt att få plats med ett sånt underverk i en sån liten "fotoframkallning-låda"
Jag tryckte i batteriet och minneskortet och tryckte på ON/OFF knappen. Då välkomnades jag av ett litet plingplong ljud, därefter ställde jag in datum/tid. Nu var den igång!
När jag börjar greja med reglagen så gillar jag knapparnas placering. Allt ligger pedagogiskt och lättillgängligt. Jag tar några snabba snapshots på helt meningslösa ting och granskar det i uppspelningsläget. Där ser det fint ut och man kan snabbt och lätt bläddra mellan bilderna, zooma, visa histogram.
När jag går tillbaka till record-läget kommer jag på att jag saknar "live-histogramet" som jag hade på min A1:a innan den fick göra plats åt Nikon D70. Det hade varit en spännande feature även för denna lilla sak. Dessutom ser man ju ingen exponeringsinformation såsom bländare/slutartid någonstans men det visste jag som tur var sen innan.
Nu har jag tagit några bilder både inomhus och utomhus. Utomhus fungerar autofokusen perfekt. Canon kallar deras avancerade autofokus för Ai AF och om man stänger av den så ser man en rektangulär fokuspunkt mitt på skärmen. Vet ännu inte om den är styrbar. Den manuella fokuspunkten dyker dock bara upp om Ai AF är avstängd och man är i ett av de manuella lägena.
Angående de manuella inställningsmöjligheterna så kan man bl.a. ställa in vitbalansen i 5 lägen (förutom AWB) plus en egen där man mäter mot ett gråkort eller en bit vit kartong för den delen.
Även ISO-tal (ISO 50, 100, 200, 400 och AUTO) och exponerings-kompensationen.
Sedan finns det lite effekter som är välkommet på digitalkompakter. Där kan man välja mellan kraftig, neutral, låg skärpa, sepia och svartvitt. Sepia och svartvitt ser faktiskt riktigt trevliga ut.
Man kan även ställa in JPEG-kompressionsgraden från Superfin till Normal.
Superfin = 121 bilder på ett 256MB kort
Fin = 218 bilder
Normal = 431 bilder
Jag har dock inte kollat in hur pass bra kvalité Fin och Normal ger, men varför kompromissa. Bilderna blir runt 2MB så den käkar ju inte upp minneskortet direkt.
Sedan har vi ju det här med blixten och jag tycker den fungerar alldeles utmärkt så här initialt. Den lyser upp perfekt, även 4-5 meter bort. Jag hittade inställningen för att stänga av den hemska AF hjälpbelysningen men den vägrade låta bli att blända mina porträtt-offer. Har ännu inte märkt att blixten inte lyser upp ut i kanterna men det kanske den inte gör fullt ut. Jag kan inte heller uttala mig om softade kanter och kromatisk abberation än, det får bli vid ett senare tillfälle. Några få testbilder gör bara det till en väldigt subjektiv bedömning.
Det var min första reflektion över den lilla metallmojängen kallad IXUS 40.
Tack för visat intresse!
Mvh
Dennis
Några av anledningarna till valet är:
1. Väldigt liten och kompakt. Glider ner i jeansfickan utan problem.
2. Helt i metall och en fröjd för ögat.
3. Många manuella inställningsmöjligheter, dock inte val av bländare/slutartid.
4. Förvånansvärt bra bildkvalité trots sin storlek även om de högre ISO-talen inte är någon fröjd att använda. Men det är inte många digitalkompakter som är bra på den punkten.
---------------
Nu när jag äntligen håller den i min hand så känner jag spontant att jag gjorde rätt val men det gör man ju oftast när man är nykär =)
Jag öppnade kartongen och kollade igenom tillbehören och såg att det fanns gott om användarvänlig information. Allt från hur man använder mjukvaran i datorn till hur man hanterar kameran och skriver ut via PictBridge-gränssnittet. Jag letade mig snabbt ner till det lilla paketet som innehöll kameran och klämde på den. Den kändes bra i handen och jag är glad att den är av metall. Utan det hade den nog känts väldigt skör och ömtålig. För den är ju trots allt väldigt liten. Jag ägnar några sekunder åt att fundera hur det är möjligt att få plats med ett sånt underverk i en sån liten "fotoframkallning-låda"
Jag tryckte i batteriet och minneskortet och tryckte på ON/OFF knappen. Då välkomnades jag av ett litet plingplong ljud, därefter ställde jag in datum/tid. Nu var den igång!
När jag börjar greja med reglagen så gillar jag knapparnas placering. Allt ligger pedagogiskt och lättillgängligt. Jag tar några snabba snapshots på helt meningslösa ting och granskar det i uppspelningsläget. Där ser det fint ut och man kan snabbt och lätt bläddra mellan bilderna, zooma, visa histogram.
När jag går tillbaka till record-läget kommer jag på att jag saknar "live-histogramet" som jag hade på min A1:a innan den fick göra plats åt Nikon D70. Det hade varit en spännande feature även för denna lilla sak. Dessutom ser man ju ingen exponeringsinformation såsom bländare/slutartid någonstans men det visste jag som tur var sen innan.
Nu har jag tagit några bilder både inomhus och utomhus. Utomhus fungerar autofokusen perfekt. Canon kallar deras avancerade autofokus för Ai AF och om man stänger av den så ser man en rektangulär fokuspunkt mitt på skärmen. Vet ännu inte om den är styrbar. Den manuella fokuspunkten dyker dock bara upp om Ai AF är avstängd och man är i ett av de manuella lägena.
Angående de manuella inställningsmöjligheterna så kan man bl.a. ställa in vitbalansen i 5 lägen (förutom AWB) plus en egen där man mäter mot ett gråkort eller en bit vit kartong för den delen.
Även ISO-tal (ISO 50, 100, 200, 400 och AUTO) och exponerings-kompensationen.
Sedan finns det lite effekter som är välkommet på digitalkompakter. Där kan man välja mellan kraftig, neutral, låg skärpa, sepia och svartvitt. Sepia och svartvitt ser faktiskt riktigt trevliga ut.
Man kan även ställa in JPEG-kompressionsgraden från Superfin till Normal.
Superfin = 121 bilder på ett 256MB kort
Fin = 218 bilder
Normal = 431 bilder
Jag har dock inte kollat in hur pass bra kvalité Fin och Normal ger, men varför kompromissa. Bilderna blir runt 2MB så den käkar ju inte upp minneskortet direkt.
Sedan har vi ju det här med blixten och jag tycker den fungerar alldeles utmärkt så här initialt. Den lyser upp perfekt, även 4-5 meter bort. Jag hittade inställningen för att stänga av den hemska AF hjälpbelysningen men den vägrade låta bli att blända mina porträtt-offer. Har ännu inte märkt att blixten inte lyser upp ut i kanterna men det kanske den inte gör fullt ut. Jag kan inte heller uttala mig om softade kanter och kromatisk abberation än, det får bli vid ett senare tillfälle. Några få testbilder gör bara det till en väldigt subjektiv bedömning.
Det var min första reflektion över den lilla metallmojängen kallad IXUS 40.
Tack för visat intresse!
Mvh
Dennis
Senast ändrad:
