Lars Broman

Har fotat av och till sedan tidiga tonåren.
Första kameran hade två bländare, sol eller moln, och ett gulfilter.
Nästa kamera blev en Konica mätsökarkamera.
Framkallade själv, pressade så kornet låg som plumpar på bilderna.
Min första spegelreflex var en Praktica.
Det var nu som tycke uppstod till 28mm optik.
Nikon var drömmen men ekonomin tillät en Chinon CE-4.
Efter många år blev jag med Nikon, Nikon F-801s, en gedigen och tillförlitlig kamera.
Min första digital kamera, en CP5000, köptes samtidigt med en Nikon F4. Motsägelsefullt kan man tycka.
Hjärtat klappar mest för det svartvita fotot.
Hittar många bilder bland utställningarna som slår an på mitt "fotoöga".
Ett av målen är uppnått med egna album på Fotosidan.
2006-10-10 hamnade förstoringsapparaten i malpåse.
En skrivare med suveräna sv-v utskrifter gör att jag lämnar mörkrummet. Dock soppar jag film fortfarande.
2007-08-26 försvann det analoga och en Nikon D200 införskaffades. Det blir svårt att skiljas från F4:an som aldrig gjort mig besviken.
Höga förväntningar på D200:an.
2008-08 Har blivit förtjust i zoomoptik efter att ett Nikkor 80-200 inhandlats. Jag som aldrig skulle använda zoom mer än vid partyknäppning. Endera har kvalitén på optiken blivit bättre eller så har jag blivit bekvämare.
2011-12: Skulle gärna säga, "nu har jag handlat färdigt", för nu har D700 införskaffats. Men som de flesta vet, kommer det alltid nya prylar.
2019-11: Jag som hade "handlat färdigt". Ha, så fel man kan ha. Nu är det en Fujifilm X-E3 som fått mitt fotointresse att vakna till liv igen. Håller på att reducera mitt Nikon prylinnehav även om D700 får vara med ett tag till.

Medlem i grupperna

Vem är jag?

Mina intressen:
Landskap, Svart-vitt

Jag fotograferar helst med digitalkamera och då helst i färg. Jag hittar mina motiv mestadels ute, och motiven är oftast stilla. Motiven hittar jag med tele, och när jag exponerar så tar jag hjälp av känsla. När jag surfar på Fotosidan.se så gör jag det med Windows och jag tycker bilder är roligast.

Mitt bästa fotominne:
Finns inget speciellt. Alla gånger när omgivningen tar tag i en och upplevelsen blir så stark att man glömmer att fotografera. Vilket också gör att jag aldrig skulle kunna bli professionell fotograf.

Mitt sämsta fotominne:
Åkte på skolresa till England och fotade massor. Lovade skolkamraterna bilder eferåt. Hemma igen och framkallade filmerna visade de sig att kameran var trasig och alla bilderna var oskarpa eller ljusskadade. Men resan var trevlig ändå.

Min största inspiration:
Andra fotografers bra bilder. Mångfalden på Fotosidan som visar att variationerna på ett tema är oändliga och att det i de flesta fall också blir bra.

Jag fikar helst:
På förstukvisten vid skärgårdsstugan eller i en snödriva i fjällen. Då gärna med de som står mig närmast.

I kameraväskan har jag alltid:
En sax/sekatör för att ta bort oönskade växter som är i vägen eller lämnar skuggor på opassande ställen. Tyvärr har inte producenterna förstått behovet av en motorsåg i miniformat, så tillsvidare får jag stå ut med störande växter modell grövre.

Drömbilden är:
När jag får högsta utmärkelsen i Pressens Stora Pris och Hasselblads pris samma år, då slutar jag fotografera. Jag har aldrig varit så nära som nu.