<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<rss version="2.0" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
                            xmlns:dc="http://dublincore.org/documents/dcmi-namespace/"
                            xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/">

<channel>
  <title>CITYSCAPES: BLOGGEN</title>
  <link>https://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/index.htm</link>
  <description>Om Fotosidans grupp Cityscapes och mycket annat.</description>
  <language>sv-se</language>

<item>
  <title>Egna ögondroppar och ny värmemask.</title>
  <link>https://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/egna-oegondroppar-och-ny-vaermemask.htm</link>
  <description>&lt;p&gt;För nåt år sen bloggade jag om ögonbesvär och att koka egna ögondroppar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;https://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/kokat-egna-ogondroppar.htm&quot;&gt;https://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/kokat-egna-ogondroppar.htm&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu liksom då berättar jag bara om mina erfarenheter. Den som vill  prova nåt liknande behöver göra en egen riskanalys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Engångsartiklar har gjort tillverkningen enklare och framför allt bättre. Inga trattar, inga pincetter, ingen återanvänd  &quot;boat&quot; på milligramvågen och inga  återanvända droppflaskor. Råvarorna förvaras i kylen, tillbehören i ett eget skåp. Tillverkningen inleds med att jag avklorerar kranvatten med pyttelite askorbinsyra, kokar och låter svalna till typ 40 grader. Häller sen rätt mängd vätska i en beredningsflaska av glasklar PET-plast. Tillsätter 0,25% hyaluron. Väger upp pulvret i engångs pappersform på milligramvågen.  Hyaluron  hette hyaluronsyra för ett år sen, men är inte surt. Pulvret flyter på ytan, absorberas sakta och löses upp på några timmar. Sen 2 % trehalos och sist 0,9 % jodfritt koksalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sen skakar jag om och kollar att alla tillsatser löst sig. Fyller sen på en 20 ml droppflaska och sätter på etikett med innehåll och datum. Dropparna brukar stå sig fyra veckor. De har än så länge funkat väl så bra som de kommersiella. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/960628.jpg&quot; rel=&quot;lightbox&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/blog/960628.jpg&quot; alt=&quot;&quot; rel=&quot;lightbox&quot; class=&quot;lightbox&quot; data-cli=&quot;DocumentPart-960628&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dropparna kompletterar bara den naturliga tårvätskan med en som smörjer lite mer. Den yttersta fettfilmen saknas. Det går inte (vad jag vet) att blanda in fett i dropparna eftersom fett inte blandar sig med vatten. Fett måste appliceras separat. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friska ögon har ett specialiserat smörjsystem, de meibomska körtlarna. De var kända redan under antiken. Numera är de uppkallade efter tyske läkaren Heinrich Meibom. Han beskrev dem i bild 1666. Det finns cirka 25 på övre ögonlockets innerkant och cirka 20 på undre ögonlockets innerkant. De producerar en fettartad produkt numera kallad meibum. Då man blinkar sprids den över den i sig komplexa vattenbaserade tårfilm som ligger över hornhinnan. Inifrån räknat finns sålunda hornhinnan, tre lager vattenbaserad tårfilm och ytterst ett tunt fettartad lager. De skyddar, smörjer och ger en optiskt närmast perfekt yta. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med åldern och även ner i åldrarna (skärmanvändningen) kan det bli problem med de meibomska körtlarna. Ögonen känns inte bra och man ser sämre.  Ögondoktorn gav mig rådet att använda bomullsrondeller och varmt vatten. Funkade så där. Region Stockholm och St Eriks ögonsjukhus har effektivare råd: &lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Värme&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Blöt en ren tvättlapp eller en liten ren handduk med hett vatten. Vrid ur vattnet så att handduken är fuktig. Blunda och lägg handduken på ögonen. Låt handduken ligga kvar tills den har svalnat. Upprepa minst två gånger.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Massage &lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Massera det övre ögonlocket uppifrån och ned mot ögonlockskanten och det nedre ögonlocket nedifrån och upp mot ögonlockskanten. Detta hjälper ögonlockens fettkörtlar att smörja ögat på bästa sätt. Gör rent efteråt. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fungerade bättre men var omständligt. Det borde väl finnas elvärmda ögonmasker? På nätet hittade jag mest kinesiskt smäck. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till slut hittade jag en fransk firma, adress &lt;a href=&quot;https://emgidi.com&quot;&gt;https://emgidi.com&lt;/a&gt; som sålde en i och för sig kinesisk men samtidigt genomtänkt produkt. Den uppgavs ge den värme som behövs, drygt 42 grader, och går att ställa ner en eller två grader vid behov. Här tillverkarens temperaturkurva. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/960233.png&quot; rel=&quot;lightbox&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/blog/960233.png&quot; alt=&quot;&quot; rel=&quot;lightbox&quot; class=&quot;lightbox&quot; data-cli=&quot;DocumentPart-960233&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag införskaffade en sån ögonmask för 69 euro plus frakt. Den verkar okej. Piper då och då för att påminna om att man ska blinka jättehårt. Efter 12 minuter  stänger den av efter tre korta pip. Sen dags för ögonmassage. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här ögonmasken känns inte som smäck, men bruksanvisningen är i vanlig ordning finstilt och har mer varningar än information. Bilderna stämmer inte med produkten. Så det tog ett tag att koppla upp den. En enda knapp ska sköta påslag, tre temperatursteg, att sätta på eller stänga av pipet och vid behov stänga av. Pipet hörs dåligt. Livslängden anges till max 750 användningar, alltså ett år. Gissningsvis är det värmetrådarna inuti som fallerar vilket elektroniken känner av och stänger av för gott. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/960630.jpg&quot; rel=&quot;lightbox&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/blog/960630.jpg&quot; alt=&quot;&quot; rel=&quot;lightbox&quot; class=&quot;lightbox&quot; data-cli=&quot;DocumentPart-960630&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu har jag bara en kort tids erfarenhet, men den känns än så länge bra. Praktiskt att kunna lyssna på radion medan behandlingen pågår. Den hjälper, men botar ju inte. I bästa fall ska användningen två gånger per dag kunna övergå till lite glesare underhåll efter några veckor.   &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;</description>
  <pubDate>Sun, 15 Mar 2026 13:22:07 +0100</pubDate>
  <guid>http://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/235226.htm</guid>
  <dc:description></dc:description>
</item><item>
  <title>Stefan Teleman</title>
  <link>https://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/stefan-teleman.htm</link>
  <description>&lt;p&gt;Profilerade konstnären, Norrköpingsbon och hjälpsamme vännen Stefan Teleman har gått bort. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/959689.jpg&quot; rel=&quot;lightbox&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/blog/959689.jpg&quot; alt=&quot;&quot; rel=&quot;lightbox&quot; class=&quot;lightbox&quot; data-cli=&quot;DocumentPart-959689&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;Min reportagebild av Stefan från en vernissage i Norrköping januari 2024. &lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En presentation finns på Wikipedia, länk &lt;a href=&quot;https://sv.wikipedia.org/wiki/Stefan_Teleman&quot;&gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Stefan_Teleman&lt;/a&gt;. Här ett par korta klipp:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Känd som vänsterengagerad konstnär på kulturscenen under 1960- och 70-talen. De stora konflikterna, arbetslivets villkor och medias oförmåga att spegla hela befolkningen var viktiga teman. Han har varit verksam som  &lt;a href=&quot;https://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%A4rare&quot; title=&quot;Lärare&quot;&gt;lärare&lt;/a&gt; vid &lt;a href=&quot;https://sv.wikipedia.org/wiki/Konstfack&quot; title=&quot;Konstfack&quot;&gt;Konstfack&lt;/a&gt; i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Boken som konstform är en viktig del av Stefans konstnärliga praktik. Har varit med och startat  bildförlaget Öppna Ögon. 2019 kom hans bok &lt;i&gt;Esse Et Videri&lt;/i&gt;  ut. Den ingick i retrospektiva utställningen  &lt;i&gt;&lt;a rel=&quot;nofollow&quot; class=&quot;external text&quot; href=&quot;https://www.norrkopingskonstmuseum.se/utstallning/stefan-teleman-2/&quot;&gt;Allvarsamma lekar&lt;/a&gt;&lt;/i&gt; på Norrköpings Konstmuseum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För mig var Stefan en engagerande kamrat och hjälpsam vän. Hösten 2024 ställde han upp som domare för utmaningen &quot;Orealistiska bilder av stadsmiljön&quot; här på Cityscapes. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Just då funderade han mycket på relationen mellan föreställande och icke-föreställande konst. &quot;Allteftersom fotografi etablerade sig allt mer som ett avbildande medium sökte sig de målande konstnärerna andra vägar. En period var abstrakt konst det som gällde. Nu är allt mer komplext.&quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motiveringen till sitt val av vinnare utvecklade han detta ytterligare. &lt;/p&gt;
&lt;div style=&quot;direction: ltr; margin-top: 1em; margin-bottom: 1em; font-family: Calibri,Helvetica,sans-serif; font-size: 12pt; color: #000000;&quot;&gt;&quot;Ju mer jag funderar på begreppen realism/orealism, desto mer osäker blir jag. Google menar att realism det är att mer eller mindre objektivt och vetenskapligt återge ”verkligheten”. Motsatsen blir då att den orealistiske är mer eller mindre subjektiv och ovetenskaplig.&quot;&lt;/div&gt;
&lt;div style=&quot;direction: ltr; margin-top: 1em; margin-bottom: 1em; font-family: Calibri,Helvetica,sans-serif; font-size: 12pt; color: #000000;&quot;&gt;&quot;Kameran är ett vanligt verktyg inom vetenskapen. Man skulle kunna säga att den lånar sig till objektivitet. Vi kan förstås manipulera kameran, fotografen är ju inte självklart objektiv. (Hörde just att bilderna från yttre rymden färgläggs efteråt!) Så enligt mej är problemet att skapa en realistisk bild. (Hologram är ett märkligt försök att återge ”verkligheten”.) Vardagen är full av bilder, tagna framifrån, bakifrån, från sidan, uppifrån…. Egentligen är vardagen full av orealistiska bilder. Ändå duger fotografiet till att identifiera folk, i tidningen, på tv, på nätet och via ansiktsigenkänning. Vad AI kommer att ställa till med, det får vi se.&quot;&lt;/div&gt;
&lt;div style=&quot;direction: ltr; margin-top: 1em; margin-bottom: 1em; font-family: Calibri,Helvetica,sans-serif; font-size: 12pt; color: #000000;&quot;&gt;&quot;Vi är subjektiva hela tiden, alla våra bilder är orealistiska. ”Verkligheten” sviker!&quot;&lt;/div&gt;
&lt;div style=&quot;direction: ltr; margin-top: 1em; margin-bottom: 1em; font-family: Calibri,Helvetica,sans-serif; font-size: 12pt; color: #000000;&quot;&gt;&lt;b&gt;&quot;Jag har valt Gunnar Holhut till pristagare med sin duplicerade domkyrka i Strängnäs.&lt;/b&gt; &quot;&lt;/div&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;https://www.fotosidan.se/pools/view/11241/3958629.htm&quot;&gt;https://www.fotosidan.se/pools/view/11241/3958629.htm&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stefan höll igång med konstnärligt skapande och utställningar in i det sista. Hade en välbesökt utställning i Norrköping för några veckor sen. Idag 7 mars 2026 öppnades en i Söderköping. Utan honom, men med den sista teckningen daterad 26 februari i år. En förebild i att leva livet levande. Han blev 89 år, skulle fylla 90 till sommaren. &lt;/p&gt;</description>
  <pubDate>Sat, 07 Mar 2026 19:15:47 +0100</pubDate>
  <guid>http://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/235402.htm</guid>
  <dc:description></dc:description>
</item><item>
  <title>Så tog Pentax fram sina mest legendariska objektiv. 43 mm även för Leica.</title>
  <link>https://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/saa-tog-pentax-tog-fram-sina.htm</link>
  <description>&lt;div&gt;Japanska Pentax, nu en del av Ricohkoncernen, har en lång och bitvis stolt historia. På kamerafronten en av de stora. Hade en marknadsmässig topp då deras kameror syntes i &quot;A Hard Day´s Night&quot; 1964. Ringo Starr plåtade med sin Pentax, tappade den i en pöl, fiskade upp den och fortsatte plåta. Lennon hade ett seriöst fotointresse och använde Pentax. &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt; &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;En orsak till Pentax framgång var SLR-tekniken. Hängivna fotografer klarade av Leicas synålsöga till sökare och att hitta fokus med kamerans spegelmekanism. Såna som jag kände en befrielse i att få se bilden tydligt i sökaren! Inga parallaxproblem, man fick det man såg. Var det svart i sökaren hade man glömt linsskyddet på och tog bort det. Det sparade film. Avståndsinställningen med nån liten snittbild eller raster var inget vidare. Jag övade upp ögonmåttet, det räckte långt. &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;Asahi Opt. Co. / Pentax hade länge haft bra, ibland alldeles utmärkt bra objektiv. Just 1964 försökte man slå självaste Zeiss som man länge samarbetat med.  Länk:&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;a href=&quot;https://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/pentax-och-zeiss-samarbete-och-konkurrens.htm&quot;&gt;https://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/pentax-och-zeiss-samarbete-och-konkurrens.htm&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;På 1990-talet fick Pentax fram två behändiga SLR-kameror, MZ-3 och MZ-5. De var lätta, lättanvända, hade K-bajonett och autofokus. Det som saknades var moderna, små och lätta objektiv som passade. Designern &lt;strong&gt;Jun Hirakawa&lt;/strong&gt; ville ta fram tre objektiv med mycket hög mekanisk och optisk kvalité. En normal, ett kort tele och en vidvinkel. De skulle vara en fröjd att använda och lyfta Pentax till nygamla höjder. &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;Säljavdelningen stretade emot. Pentax profil var ju värde för pengarna. Kunderna skulle inte köpa dyrt. Och man hade ju sin trotjänare 50mm f 1,7 som tog bra bilder om man bländade ner ett par steg. Så småningom blev det en kompromiss. Jun Hirakawa och hans kollegor fick grönt ljus, dock bara för ett objektiv i taget. De bestämde sig för att i stället för den vanliga arbetsgången, att först bestämma brännvidd och bländaröppning, sen jobba datorbaserat och förlita sig på mätvärden så skulle bildresultatet och kvalitetskänslan styra.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;.  &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;- Exakta brännvidderna fick ge sig efter hand. &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;- Maxbländaren snabbare än f 2.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;- Bildkvalitén ska vara mjuk men exakt. Skärpa från full öppning. Hår ska se mjukt ut, en vit pärlemorknapp på en vit skjorta ska tecknas så att blänket kommer fram. &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;- Objektiven ska byggas i högkvalitativ aluminium och förses med riktig gravyr. &lt;br /&gt;- Storlek och vikt ska minimeras. Filtergängan ska vara 49 mm.&lt;br /&gt;- Objektiven ska vara skjutklara så fort man tagit av locken. Reglagen kännas mycket bra.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;Säljavdelningen satte maxpris 70.000 yen. Det motsvarar 5.500 kronor i dagens svenska penningvärde. Jättetufft. &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;p&gt;Bildresultatet skulle alltså vara styrande i utvecklingsarbetet. För att ta fram testbilderna investerade Pentax i marknadens ledande minilabb från Fujifilm. En mycket dyr maskin som tog emot oframkallad film, framkallade, torkade och sen printade ut pappersbilder. Prototyperna med sina olika optik och beläggningar användes alltså för att ta riktiga bilder som printades ut på papper!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fick råd av en berömd fotograf, den bortgångne Shoji Otake. Först kunde ingenjörerna inte alltid se skillnaderna, men Otake-sensei kunde omedelbart se dessa  och berättade för dem var de skulle leta. När de väl utvecklat förmågan att se skillnaderna blev de skickliga i att själva utvärdera bilder. Medarbetaren Ikenaga-san kommenterade att de kände att deras ögon förbättrades genom att vara en del av denna process.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilderna skulle sålunda upplevas som skarpa, bra och tilltalande men inte nödvändigtvis kliniskt perfekta. Lite bildfältskrökning okej om det hjälpte.  Vinjettering på maxbländare kunde t o m vara en fördel. Mittskärpan skulle alltid vara mycket bra, Vid 5,6 eller 8 skulle det vara full skärpa från kant till kant. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pentax hade länge varit bra på flerskiktsbeläggningar och använde nu alla till buds stående medel för att eliminera det som på engelska kallas ghosts. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normalen visade sig få en brännvidd om 43 millimeter. Konstruktörena kom ihåg att den brännvidden använts i en del äldre mätsökarkameror och då känts bra. Säljavdelningen uppfann argumentet att detta var den perfekta normalen. 43 mm är diagonalen av 24 x 36.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Det där med ögat ser som 50 mm är bara vidskepelse. Vi har 220 graders vidvinkel i synfältet och ett inbyggt tele med bortåt 5 meters brännvidd mitt i gula fläcken. Ögonen är en del av hjärnan och vi tittar med hjärnan. Den bygger upp en stabil 3D-bild i huvudet medan blicken flackar omkring. Kolla själv! Den 3D-bild man upplever hoppar inte omkring allteftersom ögat byter riktning.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att begränsa uppstartskostnaden beslöts att montera för hand i stället för att investera i helautomatiska maskiner. Limited betyder därmed faktiskt limited, begränsad. Att skala upp och minska styckkostnaden skulle vara ett jättesteg som Pentax inte tagit. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 mm objektivet kom ut på marknaden 1997. Sju linser i sex grupper. Ingraverat namn SMC PENTAX-FA 1:1.9 43mm Limited. Det väger 165 gram inklusive motljusskyddet i metall, har diameter 64 mm och längd exkl motljusskyddet 27 mm. Här monterat utan motljusskyddet på min Pentax K-1 med sensor 24 x 36 mm. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/959441.jpg&quot; rel=&quot;lightbox&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/blog/959441.jpg&quot; alt=&quot;&quot; rel=&quot;lightbox&quot; class=&quot;lightbox&quot; data-cli=&quot;DocumentPart-959441&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. &lt;/p&gt;
&lt;div&gt;
&lt;p&gt;. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/959192.jpg&quot; rel=&quot;lightbox&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/blog/959192.jpg&quot; alt=&quot;&quot; rel=&quot;lightbox&quot; class=&quot;lightbox&quot; data-cli=&quot;DocumentPart-959192&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;img src=&quot;https://www.pentaxforums.com/lensreviews/data/30/smc_Pentax-FA_43_1_9_Limited_071110_73k_optics.jpg&quot; border=&quot;0&quot; alt=&quot;SMC Pentax-FA 43mm F1.9 Limited&quot; name=&quot;rpPic&quot; title=&quot;SMC Pentax-FA 43mm F1.9 Limited&quot; /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;Genomskärning: Pentax Forums. &lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;.&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42mm objektivet  såldes bättre än väntat. Med Hirakawas koncept validerat tog Pentax med två års mellanrum fram ett 77 mm kort tele och en 31 mm vidvinkel. Och priset fick gå högre. De kallas The Three Amigos. Det fanns fotoentusiaster som bytte till Pentax för dessa objektiv. De är fortfarande i produktion, sen några år lätt moderniserade med ännu bättre antireflexbehandlingar. De rankas fortfarande mycket högt. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förrförra veckan fick jag tag på en tidig 43 mm. Tillverkningsnummer 0009712. Köpte den på ebay.de från Luxemburg. Särskilt på full öppning tar den ibland bilder med en speciell känsla. Fansen pratar om &quot;Pixie Dust&quot; och &quot;3D-pop&quot;. Utmärkt skärpa mitt i bild.  Nedbländat blir det skarpt över hela bildfältet. Jag trivs med brännvidden 43 mm och gillar bildkvalitén. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilder: &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrilandskapet Norrköping, Louis De Geer Konsert &amp; Kongress mitt fram och t h. Full glugg 1,9. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/959414.jpg&quot; rel=&quot;lightbox&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/blog/959414.jpg&quot; alt=&quot;&quot; rel=&quot;lightbox&quot; class=&quot;lightbox&quot; data-cli=&quot;DocumentPart-959414&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/959301.jpg&quot; rel=&quot;lightbox&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/blog/959301.jpg&quot; alt=&quot;&quot; rel=&quot;lightbox&quot; class=&quot;lightbox&quot; data-cli=&quot;DocumentPart-959301&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Test av skärpedjup. Först tegelvägg plåtat med f 1,9. Skärpan inställd strax ovanför fönstret. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/959415.jpg&quot; rel=&quot;lightbox&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/blog/959415.jpg&quot; alt=&quot;&quot; rel=&quot;lightbox&quot; class=&quot;lightbox&quot; data-cli=&quot;DocumentPart-959415&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sen samma vägg med f 9. Skärpan fortfarande inställd strax ovanför fönstret. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/959416.jpg&quot; rel=&quot;lightbox&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/blog/959416.jpg&quot; alt=&quot;&quot; rel=&quot;lightbox&quot; class=&quot;lightbox&quot; data-cli=&quot;DocumentPart-959416&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Travers med lyftkrok. Fabriksskorsten i bakgrunden, inhägnaden i förgrunden tecknades oskarp. F 1,9. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/959442.jpg&quot; rel=&quot;lightbox&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/blog/959442.jpg&quot; alt=&quot;&quot; rel=&quot;lightbox&quot; class=&quot;lightbox&quot; data-cli=&quot;DocumentPart-959442&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/959304.jpg&quot; rel=&quot;lightbox&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/blog/959304.jpg&quot; alt=&quot;&quot; rel=&quot;lightbox&quot; class=&quot;lightbox&quot; data-cli=&quot;DocumentPart-959304&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här håller min fru på med en teckning. LED-belysning från takarmaturer. ISO 400, f 2,8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/959443.jpg&quot; rel=&quot;lightbox&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/blog/959443.jpg&quot; alt=&quot;&quot; rel=&quot;lightbox&quot; class=&quot;lightbox&quot; data-cli=&quot;DocumentPart-959443&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/959380.jpg&quot; rel=&quot;lightbox&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/blog/959380.jpg&quot; alt=&quot;&quot; rel=&quot;lightbox&quot; class=&quot;lightbox&quot; data-cli=&quot;DocumentPart-959380&quot; /&gt;&lt;/a&gt;Här porträtt med enligt mitt tycke viss 3D-känsla. Fönsterljus. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/959305.jpg&quot; rel=&quot;lightbox&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/blog/959305.jpg&quot; alt=&quot;&quot; rel=&quot;lightbox&quot; class=&quot;lightbox&quot; data-cli=&quot;DocumentPart-959305&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/959444.jpg&quot; rel=&quot;lightbox&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/blog/959444.jpg&quot; alt=&quot;&quot; rel=&quot;lightbox&quot; class=&quot;lightbox&quot; data-cli=&quot;DocumentPart-959444&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åter till Louis De Geer Konsert &amp; Kongress, här en kvällsbild. ISO 1600, f 2.8. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/959381.jpg&quot; rel=&quot;lightbox&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/blog/959381.jpg&quot; alt=&quot;&quot; rel=&quot;lightbox&quot; class=&quot;lightbox&quot; data-cli=&quot;DocumentPart-959381&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/959445.jpg&quot; rel=&quot;lightbox&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/blog/959445.jpg&quot; alt=&quot;&quot; rel=&quot;lightbox&quot; class=&quot;lightbox&quot; data-cli=&quot;DocumentPart-959445&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div id=&quot;post_message_4804932&quot; class=&quot;pn_postmessage&quot;&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;pn_postmessage&quot;&gt;Pentax hade nog ett getöga på Leica. Tog fram en version av 43mm objektivet med 39 mm Leicafattning. Det saknar autofokus. En specialgjord sökare följde med. 3000 exemplar såldes slut. Det har visat sig fungera särskilt bra på Leicas digitalkameror, inkl Monocrome. Kanske den rakare infallsvinkeln mot sensorn är en hjälp.&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;pn_postmessage&quot;&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;pn_postmessage&quot;&gt;&lt;img alt=&quot;Picture 4 of 20&quot; data-zoom-src=&quot;https://i.ebayimg.com/images/g/EVkAAeSweMVpXWOE/s-l1600.jpg&quot; src=&quot;https://i.ebayimg.com/images/g/EVkAAeSweMVpXWOE/s-l1600.jpg&quot; style=&quot;transform-origin: 585px 151px 0px;&quot; width=&quot;907&quot; height=&quot;604&quot; /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;pn_postmessage&quot;&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;pn_postmessage&quot;&gt;&lt;em&gt;Aktuell annons på Ebay.de&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;pn_postmessage&quot;&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;pn_postmessage&quot;&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;pn_postmessage&quot;&gt;Man får slanta upp kring 10.000:- för en uppsättning i near mint skick.&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;pn_postmessage&quot;&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;pn_postmessage&quot;&gt;&lt;strong&gt;Huvudkälla till det här inlägget är Pentaxforums. Särskilt ett inlägg från ett evenemang där flera av dem som tog fram dessa objektiv medverkade. Dessutom nätsurfning och egna minnen.  &lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;</description>
  <pubDate>Wed, 04 Mar 2026 12:27:47 +0100</pubDate>
  <guid>http://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/235355.htm</guid>
  <dc:description></dc:description>
</item><item>
  <title>Test av Pentax 43 mm kultobjektiv</title>
  <link>https://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/test-av-pentax-43-mm-kultobjektiv.htm</link>
  <description>&lt;p&gt;För ett par veckor sen blev jag innehavare av ett i stort sett oanvänt SMC Pentax-FA 1:1.9 43mm Limited f 1,9 tillverkat 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu testar jag det på olika motiv. I går på en utblommad amaryllis. Den står hos min fru i hennes boende. Jag försökte få till en bild innan den blommade ut, men det vart ingen att visa. Gunte Leiswall visade en inspirerande bild i sin blogg      &lt;a href=&quot;https://www.fotosidan.se/blogs/guntefoto/guldsoendag.htm&quot;&gt;https://www.fotosidan.se/blogs/guntefoto/guldsoendag.htm&lt;/a&gt;      och jag tog efter. I mitt fall fick ett vikbart golvunderlägg med svart tygöverdrag bli bakgrund. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/958935.jpg&quot; rel=&quot;lightbox&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/blog/958935.jpg&quot; alt=&quot;&quot; rel=&quot;lightbox&quot; class=&quot;lightbox&quot; data-cli=&quot;DocumentPart-958935&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;Full öppning. Kort skärpedjup. ISO 400. Kamera Pentax K-1.&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;</description>
  <pubDate>Wed, 25 Feb 2026 10:05:00 +0100</pubDate>
  <guid>http://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/235264.htm</guid>
  <dc:description></dc:description>
</item><item>
  <title>Pentax och Zeiss. Samarbete och konkurrens.</title>
  <link>https://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/pentax-och-zeiss-samarbete-och-konkurrens.htm</link>
  <description>&lt;div&gt;
&lt;div&gt;Pentax har en lång och bitvis stolt historia. Grundades 1919 som Asahi Kogaku Goshi Kaisha, Den Stigande Solens Optik. Tillverkade optiskt glas och linser. 1938 ombildades företaget till Asahi Optical Company med delvis militär inriktning. Innan kriget utgjorde ju Tyskland, Italien och Japan &quot;Axelmakterna&quot; och samverkade på mångahanda sätt. &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;                                                                         . &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;Efter Japans kapitulation hösten 1945 upplöste amerikanarna Asahi Opt. Co. Företaget återuppstod 1948. 1957 introducerade det sin nya SLR med pentaprismsökare. Användaren såg en rättvänd bild genom det objektiv som satt på kameran! Den fick namnet Asahi Pentax. En sammanställning av &quot;penta&quot; och &quot;Contax&quot;. Namnet var redan registrerat av östtyska Zeiss i Jena för att användas på en kamera med pentaprismsökare. Asahi köpte rättigheten att använda det.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;                                                                          .&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;Själva kameran var påfallande lik östtyska Praktina. (Prakica är ett annat märke). Praktina hade utvecklats av Siegfried Böhm vid Kamera-Werkstätten i Dresden. En skillnad var att Asahi valde M42-gänga i stället för Praktinans komplicerade bajonett. Praktinan var dyr medan Asahi Pentax nådde en massmarknad.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;                                                                           .&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;Väst odlade ju en djup misstänksamhet mot allt sovjetiskt inklusive östtyska produkter. Västtyskt var OK, där var tyskarna inte kommunister. Japanskt var väl också OK, men direkt efter kriget betraktades japanska produkter som skräp. Då införde Japan en stenhård kvalitetskontroll. Produkter med den lilla ovala guldfärgade etiketten där det stod PASSED med versaler och lite finstilt text befanns vara minst lika bra som de från Västtyskland eller USA.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;                                                                          . &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;Det gick bra för Asahi / Pentax. 1964 ville man visa att objektiven inte bara var bra utan kunde vara bäst. Man skulle slå självaste Zeiss toppobjektiv, Planar 50 mm F 1,4 med T* antireflexbehandling. Paul Rudolph tog fram det första Planarobjektivet 1896. Sen dess hade Zeiss anpassat det till olika ändamål och gjort det allt bättre. &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;                                                                           .&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;img src=&quot;https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/76/Planar_lenses_7050.jpg/960px-Planar_lenses_7050.jpg&quot; alt=&quot;https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/76/Planar_lenses_7050.jpg/960px-Planar_lenses_7050.jpg&quot; width=&quot;694&quot; height=&quot;612&quot; /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;em&gt;Wikipediabild. &lt;/em&gt;&lt;em&gt; Den visar både Planar 50 mm 1,4 och Planar 50 mm 1,7. &lt;/em&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;em&gt;&lt;a href=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/958437.png&quot; rel=&quot;lightbox&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/blog/958437.png&quot; alt=&quot;&quot; rel=&quot;lightbox&quot; class=&quot;lightbox&quot; data-cli=&quot;DocumentPart-958437&quot; width=&quot;157&quot; height=&quot;122&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;em&gt;Planar 50 mm 1,4 enligt Zeiss datablad. &lt;/em&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;em&gt;                                                                    .&lt;/em&gt;&lt;em&gt; &lt;/em&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;                                                                                .&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;Super-Takumar 50 mm F 1,4 blev verkligen bra! Fotopressen konstaterade att japanerna lyckats med sin &quot;Planar killer&quot;. Men det blev en Pyrrhusseger. Ryktet gick att varje exemplar såldes med förlust. De tre hopkittade linserna t h i strålgången kostade alldeles för mycket att tillverka. &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;img src=&quot;https://www.pentaxforums.com/lensreviews/data/23/Super-Takumar_50_1_4_early_optics.jpg&quot; alt=&quot;https://www.pentaxforums.com/lensreviews/data/23/Super-Takumar_50_1_4_early_optics.jpg&quot; width=&quot;151&quot; height=&quot;124&quot; /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;em&gt;Åttalinsiga originalversionen. De tre hopkittade linserna t h i strålgången. Bild Pentaxforums. &lt;/em&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;                                                                   .&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;Sen PR-segern inhöstats tog Pentax fram ett nästan, men bara nästan, lika bra objektiv med 7 linser. Namnet ändrades inte, utseendet knappt heller. Än i dag är det få som kan särskilja varianterna utvändigt.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;img src=&quot;https://www.pentaxforums.com/lensreviews/data/23/thumbs/SMC_TAKUMAR_50_1_4_071110_45k_optics1.jpg&quot; alt=&quot;https://www.pentaxforums.com/lensreviews/data/23/thumbs/SMC_TAKUMAR_50_1_4_071110_45k_optics1.jpg&quot; width=&quot;146&quot; height=&quot;123&quot; /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;em&gt;Senare varianten med 7 linser. Bild Pentaxforums. &lt;/em&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;                                                                         .&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;Samma grundkonstruktion översattes till K-bajonett. Fick autofokus. Återlanserades häromåret som 1,4 Classic. Detta sjulinsiga objektiv har alltså tillverkats i sextio år och tillverkas fortfarande! Och detta efter en grundkonstruktion av Paul Rudolph 1896. &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;img src=&quot;https://www.pentaxforums.com/lensreviews/data/30/smc_Pentax-FA_50mm_F1_4_optics.jpg&quot; border=&quot;0&quot; alt=&quot;SMC Pentax-FA 50mm F1.4 Classic&quot; name=&quot;rpPic&quot; title=&quot;SMC Pentax-FA 50mm F1.4 Classic&quot; width=&quot;142&quot; height=&quot;122&quot; /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;                                                                                .&lt;/div&gt;
&lt;p&gt;Mitt exemplar från 1990-talet är bra, men framkallar ingen entusiasm i mig. Höljet känns plastigt och autofokusen hörs. Bilderna blir bra, men inte  exceptionellt bra i nutida klinisk mening. De är neutrala, har ingen speciell karaktär som kan locka.  Men det är pålitligt och satt ofta på kameran. Det tog den här bilden monterad på min APS-kamera Pentax K-5. Den är direkt ur kameran och visar ljuset från den slipade avfasningen på glasdörren.  Plats: Knäppingsborg  i Norrköping. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/958402.jpg&quot; rel=&quot;lightbox&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/blog/958402.jpg&quot; alt=&quot;&quot; rel=&quot;lightbox&quot; class=&quot;lightbox&quot; data-cli=&quot;DocumentPart-958402&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1964 gjorde the Beatles braksucce med filmen &quot;A Hard Day´s Night&quot;. I en scen får man se Ringo Starr lattja runt med sin Pentax, tappa den i en vattenpöl, fiska upp den och fortsätta plåta. Fantastisk produktplacering? Eller helt enkelt att det var inne att fotografera och att Pentax var inne. John Lennon var  seriöst fotointresserad och ägde en egen Spotmatic. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;                                                                                          .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några år under 1970-talet hade Pentax och Zeiss ett formellt samarbete kring K-bajonetten, en del vidvinkelobjektiv och glasögon. 1972 övergick Zeiss till  sitt samarbete Contax/ Yashica. Alliansen Pentax-Zeiss var slut.  Nu är Zeiss stort, Pentax finns kvar men bara som ett litet nischmärke.  &lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;</description>
  <pubDate>Thu, 19 Feb 2026 10:05:00 +0100</pubDate>
  <guid>http://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/235136.htm</guid>
  <dc:description></dc:description>
</item><item>
  <title>Microsoft jävlas med mig då jag jobbar med foton</title>
  <link>https://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/microsoft-jaevlas-med-mig-daa-jag.htm</link>
  <description>&lt;p&gt;Då e-posten var ny använde jag inhemska leverantörer. Dom försvann på ena eller andra sättet. Jag bet i sura äpplet Hotmail. Min ad-free variant kostar 159:- om året och uppges fungera även om den inte används. Har Adblock för att slippa störande reklam på andra sajter, t ex här på FS. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hotmail må ha blivit obsolet, men finns kvar som en del av Outlook. Dessvärre krånglar systemet allt mer. Värst är ofrivilliga utloggningar och att det är jättesvårt att logga in igen. Det kan möjligen bero på att jag varken har meta, x eller tiktok, inte använder molnet och inte kopplat Hotmail till min Iphone. Den har jag till bank-ID, foto, GPS-navigering i bilen och ett tillbehör så att kopparnätets telefoner funkar via den. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tre dar sen stängde Outlook åter ner sig själv. Jag försökte logga in, men det var stört omöjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/958007.jpg&quot; rel=&quot;lightbox&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/blog/958007.jpg&quot; alt=&quot;&quot; rel=&quot;lightbox&quot; class=&quot;lightbox&quot; data-cli=&quot;DocumentPart-958007&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;Foto Iphone SE 2020. Epostadressen är fejkad på fotot. &lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter ett par timmars mardröm med otaliga felmeddelanden och byten av lösenord gav jag upp. Städade hemma. Tog en sista chans. Ett mirakel inträffade. Hotmail kom igång! &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men tre problem var kvar. Hur få slut på detta elände, hur få snabbare inloggning om det ändå händer och vilket lösenord tror Microsoft att jag har? Det senaste eller något av de tidigare? &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vände mig till chat GPT. Boten svarar ju gärna, mångordigt och ofta fel. Men till skillnad från kundtjänst så svarar den. Den började med att påpeka att Microsoft inte jävlas med mig av ondska! Bara för att skydda mig. Tro det den som vill. Banal inkompetensondska tror jag. Efter ett stort antal frågor, motfrågor och kontrollfrågor verkade boten ändå ha viss koll. Förklarade att man inte har särskild inloggning till Microsoft utan att t ex Hotmail ska funka. Jag skippade alla förslag att skaffa fler program. Att logga ut från Firefox eller Hotmail för att testa något inget för mig. Sen jag skippat minst 90 % av botens förslag blev dessa kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&quot;Ofrivilliga utloggningen är ett Firefoxproblem. Särskilt med Mac.&quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det krånglar och man försöker rädda det som räddas kan, jobba sakta. Både för ens egen skull och för att det tar tid för Hotmail, alias Microsoft, alias Google att hänga med. Andra åtgärder: &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Använd  Kringla + H (H som i Hide) för att flytta ner Firefox till Doc innan man jobbar med foto. Annars kan Firefox få för sig att gå i nåt viloläge och stänga av t ex Hotmail.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Använd inte Kringla + Q (Q som i Quit) för att stänga av nåt. Biverkningarna äro legio. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 I Firefox &quot;inställningar / säkerhet och sekretess&quot;: använd standard spårningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Använd &quot;anpassade inställningar för historik&quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Bocka ur &quot;ta bort kakor då Firefox stängs&quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Om Firefox ändå skulle stänga ner sig, undvik att gå till History och &quot;öppna alla fönster&quot;. Sessionsdata saknas ofta. I så fall blir allt bara värre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilket lösenord tror Microsoft att jag har? Det är superhemligt. Åtminstone för användaren. Boten föreslog flera sätt att testa. Men antingen kom jag till något ställe där jag redan var inloggad eller till en återvändsgränd. Att logga ut och testa, no no no!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till slut såg jag till att mitt reservkonto på gmail var öppet. Använde sedan botens länk &quot;återställ lösenord till Google&quot;. Det funkade! Jag hittade på ett nytt lösenord, skrev in det två gånger fick meddelande på Hotmail att det är ändrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ChatGPT varnar: Vänta 15 - 30 minuter innan du testar! Det tar tid för systemet att uppdateras överallt. Jag väntade ett par timmar. Det krånglade fortfarande. Rensa ut hela Cache föreslog chatGPT. Jag gjorde det och blev utloggad från samtliga flikar i Firefox. Alltså även Hotmail.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oj oj oj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Testade nya lösenordet för Hotmail. Det fungerade! Nu återstår &quot;bara&quot; att återfå rimlig funktionalitet och skaffa en plan B och en plan C. &lt;/p&gt;</description>
  <pubDate>Sat, 14 Feb 2026 10:05:00 +0100</pubDate>
  <guid>http://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/235084.htm</guid>
  <dc:description></dc:description>
</item><item>
  <title>Programvaran svindyr för arkitektkontor. För bildbehandling ersätts Adobe med Affinity.</title>
  <link>https://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/programvaran-svindyr-foer-arkitektkontor-foer-bildbehandling.htm</link>
  <description>&lt;p&gt;En gång i tiden skissade arkitekter för hand med tjock och jättemjuk (5B) penna på papper. Detta för att inte låsa sig för tidigt utan pröva sig fram. Då det var dags att rita upp använde man en T-linjal, en 45 graders vinkelhake, en 30 och 60 graders vinkelhake och i mer extravaganta fall kurvmallar. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min T-linjal var med på den tiden. Den har varit verktyg för skolor, enfamiljshus, småjobb, hyreshus och stadsplaner. Den var hypermodern genom att raka delen inte var av trä utan en formstabil komposit. Man ritade på tunt skisspapper som en kopieringsfirma gjorde papperskopior från. Programvara? Den satt i huvudet och i händerna. Ibland kunde man titta på medan handen snurrade pennan så att linjerna blev distinkta och avslutades med en extra fram- och tillbakarörelse. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/957312.jpg&quot; rel=&quot;lightbox&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/blog/957312.jpg&quot; alt=&quot;&quot; rel=&quot;lightbox&quot; class=&quot;lightbox&quot; data-cli=&quot;DocumentPart-957312&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu skissar arkitekterna i datorn. Några egensinniga typer fortsätter skissa för hand. Sen tar datorn vid för att rita upp. Man behöver ett ritprogram, t ex Autocad eller Bim. En stor fördel är att det är enkelt att rita om. De kan ibland ge beställaren möjlighet att använda resultatet i driften av den färdiga fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmen var dyra från början och nu med abonnemang svindyra. Bolagen utnyttjar sitt oligopol för att casha in. Facktidningen Arkitekten rapporterar: &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&quot;Arkitekten Annie Lovén&lt;/strong&gt;, med eget bolag, är kritisk till att Nordic Bim Group sålde henne en Archicad-licens för drygt 70 000 kronor för fyra år sedan och nu går över till en abonnemangsmodell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Säljaren tryckte på att licensen var en engångskostnad och inte ett abonnemang. På sikt skulle det därför bli billigare med Archicad. Han hade till och med en graf som visade när jag skulle nå ”break even” jämfört med Autodesk, säger hon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I framtiden ska alla Archicad-licenser konverteras till abonnemang. Nya kunder kan bara teckna det.&quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större firmor betalar miljonbelopp och allt blir bara dyrare. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&quot; AIX arkitekter har 88 abonnemang av Autodesks arkitektsvit, inklusive Revit och Autocad. Likt många andra kontor har de ett rabatterat avtal. De betalar omkring en miljon kronor om året till Autodesk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Då har vi ett avtal om tre år, med sänkt kostnad. Om vi skulle köpa ”från hyllan” vore det tre gånger så dyrt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt lägger de ytterligare en halv miljon på kompletterande programvara från Autodesk, säger han.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men på vissa områden finns det billigare alternativ. Till exempel har de börjat flytta över från Adobes bildbehandlingsprogram till konkurrenten Affinity.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Det är en enorm skillnad i pris. Adobe kostar omkring 25 000 per licens om året, för Affinity är det drygt 800 kronor.&quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;</description>
  <pubDate>Sat, 07 Feb 2026 10:05:00 +0100</pubDate>
  <guid>http://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/234760.htm</guid>
  <dc:description></dc:description>
</item><item>
  <title>Vinter****sjuka på boendet</title>
  <link>https://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/vinter-sjukan-oever-paa-boendet.htm</link>
  <description>&lt;p&gt;Förra veckan drabbades min fru, hela avdelningen och även jag av otrevliga sjukan. Inte kul alls. Jag beundrar personalen som går till jobbet fast de vet att smittan finns där. Och fortsätter jobba med närkontakt med dem som blivit sjuka, många också med andra virus. Alla i personalen klarade sig. Ingen spridning till resten av huset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Igår träffade jag min fru igen. Hon var under omständigheterna i god form. Rummet och badrummet noga städat. Det enda var att jag behövde vattna blommorna och att en bukett som skulle till personalen stod i min frus rum. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På vägen ut ville en av dem som sköter min fru ta en bild av oss. Så här blev den:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/956103.jpg&quot; rel=&quot;lightbox&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/blog/956103.jpg&quot; alt=&quot;&quot; rel=&quot;lightbox&quot; class=&quot;lightbox&quot; data-cli=&quot;DocumentPart-956103&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;Foto Sanja Ilic&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen dök upp fast det var lördagskväll. Hon började med att hälsa på min fru, sen bytte vi  några ord. Vi var överens om att personalen skött sig synnerligen väl. Och så gick jag ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utanför grinden stod en rullbar bår och en bil med Fonus logga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &quot;Livet är kort, konsten lång, rätta tillfället flyktigt, erfarenheten bedräglig, omdömet svårt.&quot; (&lt;em&gt;Hippokrates ca år 400 f Kristus.) &lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag gick och handlade.  Mat, kattsand och nya blommor till personalen. &lt;/p&gt;</description>
  <pubDate>Sun, 25 Jan 2026 10:05:00 +0100</pubDate>
  <guid>http://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/234761.htm</guid>
  <dc:description></dc:description>
</item><item>
  <title>BANKERNAS ABDIKATION FRÅN SAMHÄLLSANSVARET</title>
  <link>https://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/bankernas-abdikation-fraan-samhaellsansvaret.htm</link>
  <description>&lt;p&gt;Idag publicerar DN en debattartikel där Bernth Nyström, ordförande Riksförbundet Gode män och förvaltare frågar &quot;Hur kan vi acceptera att bankerna aktivt väljer att stänga ute en del av befolkningen från att kunna hantera sina egna pengar samtidigt som de själva gör enorma vinster? Deras otillgängliga system skapar ett parallellt Sverige, alltmedan politikerna ser på.&quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&quot;Den som saknar bank-id, smart mobil eller tekniskt självförtroende stängs i praktiken ute.&quot;  &quot;Myndigheter kräver digital legitimation som är helt beroende av bankernas tekniska lösningar. Betalningar av hyror, sociala stöd, löner och e-fakturor kräver konton och kort.&quot;  &quot;Kontanter försvinner och därmed människors möjlighet att stå utanför bankernas villkor.&quot; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Han manar att det nu är upp till politikerna att rätta till det bankerna försummat. &lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Norrköping bor jag mittemot en av de banker som valt vinst framför samhällsansvar. Just denna är i grund och botten medlemsägd, hör till Länsförsäkringar, men har följt sina affärsbankskollegors exempel att gömma sig undan från ansvaret för sina svagaste kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min fru är sen många år oförmögen att hantera sina bankärenden. Vi ordnade i god tid en fullmakt åt mig på bankens kontor i Visby. Vi bodde då på Gotland. Då fullmakten behövdes vägrade bankens Norrköpingskontor godta den. Det blev kris. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/956033.jpg&quot; rel=&quot;lightbox&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/blog/956033.jpg&quot; alt=&quot;&quot; rel=&quot;lightbox&quot; class=&quot;lightbox&quot; data-cli=&quot;DocumentPart-956033&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet gode män och förvaltare igen: Bankerna har själva valt denna modell. De har valt att lägga ned kontor, skära bort drop-in, hänvisa till chattrobotar och fasa ut mänsklig kontakt. Men det är politiken som låter dem göra det. Ett system där några få företag både tjänar enorma summor och samtidigt sluter sina dörrar är ett system som saknar demokratisk balans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jag löste den akuta krisen genom att åka till Gotland. Där fanns fortfarande mänskligt ansvar. En korrekt tjänsteman kollade allt noga, hittade originalet till fullmakten i kassavalvet där jag visste att det fanns och ordnade upp allt på 20 minuter.) &lt;/p&gt;</description>
  <pubDate>Fri, 23 Jan 2026 17:26:30 +0100</pubDate>
  <guid>http://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/234741.htm</guid>
  <dc:description></dc:description>
</item><item>
  <title>11 januari ljusnar det!</title>
  <link>https://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/11-januari-ljusnar-det.htm</link>
  <description>&lt;p&gt;Min syster fyller år 11 januari. I familjen har vi alltid sagt att 11 januari ljusnar det! Häromdan berättade min yster att hon av en tillfällighet fått reda på mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår mamma växte upp i Kiruna. Kring nyår råder polarnattens mörker hela dygnet. 11 januari stiger solen över horisonten. Sen blir det ljusare dag för dag! &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilden försöker rekonstruera den känslan här i Norrköping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/954578.jpg&quot; rel=&quot;lightbox&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://www.fotosidan.se/cldocpart/blog/954578.jpg&quot; alt=&quot;&quot; rel=&quot;lightbox&quot; class=&quot;lightbox&quot; data-cli=&quot;DocumentPart-954578&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;Pentax K3II med Pentax fisheye 10-17 @ 14 mm, upprätad och bearbetad i Affinity photo &lt;/em&gt;&lt;/p&gt;</description>
  <pubDate>Tue, 13 Jan 2026 10:05:00 +0100</pubDate>
  <guid>http://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/234550.htm</guid>
  <dc:description></dc:description>
</item></channel>
</rss>