Övergivna platser - Jan Jörnmark


Summmering

I den lilla småländska byn Blädinge ligger en tom Folkets park. Dansbanan
finns kvar, med scenen intakt, men ingen har dansat eller uppträtt på den på
länge, länge. Övervuxen och ödslig ligger parken där, med korvbar,
chokladhjul och allt.



På en ö strax norr om Göteborg står en hel semesterby som ingen längre
besöker. Och i Hallstahammar finns ett halvt hyreshus. Taket har delvis
rasat, väggen på framsidan är helt borta och rummen gapar tomt ut i luften.

Runtom i landet finns det mängder av övergivna verkstäder, industrilokaler,
mentalsjukhus, bostäder, bensinstationer och lekplatser. En dag, på en
söndagsutflykt, upptäckte ekonomhistorikern Jan Jörnmark en tom folkpark i
Lindfors av ren slump. Upptäckten inspirerade honom att uppta jakten på
ruinerna av den svenska efterkrigstiden. Bilderna på de platser han besökt
resulterade så småningom i en hemsida. Den besöks av nästan 10 000 personer
varje månad.

Nu kommer boken. Med uttrycksfulla fotografier, både gamla och nytagna, och
skarpsinniga texter presenterar Jörnmark här en grundkurs i ekonomisk
historia, full av nerv och känsla.

Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia, arbetar vid Chalmers och
Handelshögskolan i Göteborg. Han har tidigare skrivit flera böcker om
internationell företagsamhet och globalisering.

Artikelnummer 9789185507146
Författare: Jörnmark, Jan
Fotograf: Jörnmark, Jan
Språk: Svenska
Utgiven 2007-03-29, Historiska Media
Inbunden, 191 sidor. 230x235x17 mm



2020-12-25 Måns H

PLUS: Banbrytande skildring av platser som övergivits och krafterna där bakom.
MINUS:

Då den här boken kom ut 2007 bröt den ny mark. Den är fortfarande synnerligen läsvärd och tittvärd. Känns som om den kom ut i förrgår.

Jörnmarks djupa förtrogenhet med de ekonomiska processer som driver utvecklingen och hans fascination över de övergivna platserna lyser hela tiden.

2007 var han onödigt frikostig med att vinkla kameran. Men det gör inget, se det som ett tecken på hur det skulle vara då.

Jag kan fortfarande inte med hans dåvarande tillit till att allt ändå ordnar sig, men se det som ett tecken på hur högutbildade ekonomer då såg på destruktionen, att ur spillrorna skulle spira något nytt och bättre, och som en varning att många ännu tänker så.
ANNONS