Om ensamhet

Jag har ju nyligen skrivit om Vivian Maier, och tankarna runt ensamheten finns kvar. Det finns olika typer av ensamhet. Frivillig och ofrivillig ensamhet.

En äldre man berättade nyligen för mig om sin ofrivilliga ensamhet. Hans fru är svårt demenssjuk, så han har inte längre kontakt med henne. Vidare upplever han att hustrun får dålig vård. Inte heller får han det stöd från ansvariga på kommunen som han behöver. För den här mannen är ensamheten svår på många sätt.

Naturligtvis är det enklast för dem som av olika skäl väljer sin ensamhet. Svårast är det för dem som trots alla försök till social kontakt tvingas stå utanför.

Personligen har jag aldrig  känt mig särskilt ensam. Många kan ibland känna sig mer ensamma i sällskap än om de är för sig själva. Den sociala samvaron kan då och då bli för påträngande. De flesta av oss behöver en del egentid också. Om inte annat så kan det vara bra att komma ifatt sig själv, och förstå vem man är.

Fotografering fugerar bra för oss som är besläktade med ensamvargen. De som alltid vill vara mitt i flocken, måste finna andra lösningar.

Jag tog en bild på en ung kvinna igår. Hon sitter ensam på en bänk, försjunken i cyberrymden. Om hon är ensam eller inte, vet jag inte. Någon kontakt fick jag inte. Cyberrymden är stor.

2014-08-03 14:17   Ingemar Svensson

Jag är övertygad om att cyberrymden för människor tillsammans, både på avstånd och rent fysiskt. Och som du skriver, ensamhet kan betyda olika saker för olika människor.

Besvara

Svar från Jon Anders Klockar 2014-08-04 10:40

Cyberrymden har naturligtvis bidragit till att bryta mångas isolering. Många värdefulla kontakter uppstår nu mellan människor.
Ha det gott!
Jon Anders

Svara

2014-08-03 15:47   alf109

Jo detta med ensamhet är komplext. Jag tror att överdriven ensamhet sällan är självvald även om man gör den till det, en form av överlevnadsstrategi. Men jag tror att det konstanta umgåsandet är lika tvångsneurotiskt åt andra hållet. Lagom är nog bäst, hur nu lagom ser ut?
-affe

Besvara

Svar från Jon Anders Klockar 2014-08-04 10:51

Lagom är väl bäst i de flesta sammanhang. Lagom är som en rät linje, men för det mesta är vi över eller under den linjen.
Jag tror egentligen inte heller att överdriven ensamhet är självvald. Det här är ingen lätt fråga. Starka individer klarar det här med ensamhet på ett hyggligt sätt.
Det är något nästan neurotiskt med personer som alltid måste ha andra omkring sig. Vad är dom rädda för?
Ha en bra dag, trots värmen!
Jon Anders

Svara

2014-08-03 16:05   bassa

Har ni tänkt på att fotosidan hjälper oss att inte känna oss ensamma.Dagligen bryr sig några om våra bilder och rader.
/ Bengt

Besvara

Svar från Jon Anders Klockar 2014-08-04 10:53

Du har så rätt Bengt! Fotosidan fyller en stor social funktion.
Ha det bra!
Jon Anders

Svara

2014-08-03 16:57   Ellionora

Intressanta tankar och funderingar.
Det där med att många kan känna sig MER ensamma med en grupp av folk stämmer nog in på väldigt många.
Kanske är ensamheten något som är extra känsligt mitt i livet, då man "ska ha ett fast" socialt nätverk, du ska anpassa dig till ett yrke, du ska skaffa familj, du ska du ska du ska.....

Mötte en gång en mycket äldre dam som alltid var i minneslunden på kyrkogården för att samtala med sin avlidna make som härligt enligt henne- valt att bli en blåmes. Hon sa att det var ju mer ensamt men när hon fick uppleva den lilla kvittrande blåmesen skrattade hon och sa att hon inte alls var ensam ju. =)
Det fina var att den lilla blåmesen var vid henne under hela tiden hon var där, när hon gick flög den med till kyrkans stenmur och väntade tills hon kom igen.

//J

Besvara

Svar från Jon Anders Klockar 2014-08-04 11:00

Tack för din kommentar Johanna! Det är ett intressant fenomen att man kan känna sig mer ensam i grupp än om man är för sig själv. Kan ha att göra med att vi kan tänka fritt i ensamhet, vilket är omöjligt i grupp.
Det är en fin historia du berättar om kvinnan och blåmesen!
Ha det gott!
Jon Anders

Svara

2014-08-03 19:54   Heléne Alklid

Tänkvärt inlägg Jon Anders!
Ha det så bra!

Besvara

Svar från Jon Anders Klockar 2014-08-04 11:01

Tack så mycket Heléne!
Ha det bra du också!
Jon Anders

Svara