Havsörn + bakom kulisserna

I den här bloggen om örnarna så tänkte jag även dela med mig av några bilder samt berättelsen bakom dem. Så det blir en lite längre bildblogg än vanligt den här gången.

                                                        "Mörkret är min vän"

Det är på kvällarna dolda i mörkret som vi vandrar ut mot sjön.  Maja är som alltid med på dessa kvälls "promenader".  Utan mörker- ingen idé att hålla på med detta projekt.

Det finns en älgko i denna skog som jag stött på några kvällar nu.  Har ett speciellt minne när jag stötte på henne första gången. Lyste med pannlampan och fick ett par reflekterande ögon emot mig en bit bort. Stannade upp för att skruva åt pannlampan så att ljusstrålen blev mindre men med ett skarpare punktljus. Lyste på ögonen och sedan nedåt. Två långa gråa ben syntes. Där och då steg pulsen riktigt högt. Kommer ihåg att jag var på vippen till att avbryta och vända om. Älgen stod ju mitt på mitt vanliga promenadstråk. Men lyckades att sansa mig och tog en halvcirkel runt älgen, fortfarande med hög puls och en Maja som fick gå fot.

Efter den gången vid de tillfällen jag stött på älgkon så har jag mer tyckt "synd" om den. Vet att hon har haft kalvar som gått åt i årets jakt. 

Nu är det inte långt kvar. Ett pass igenom lite vass och sly innan vi är ute vid sjökanten.

Väl ute vid sjön. Det blåser friska kyliga vindar. Men det är skönt. Svalkar ansiktet och kroppen som är varm efter vandringen.

Och här tar det stopp för Maja som får stanna kvar vid de sista stenarna, medans jag tar på mig vadarstövlarna.

Nu har jag plumsat i sjön. Går med sakta kliv genom viken ut till andra sidan. Det är en häftig känsla att gå i vattnet när det är becksvart ute. Lämnar kvar en ficklampa på, innan jag beger mig ut. Så jag hittar "hem igen" efter utlagd fisk.

Framme och uppe på andra sidan. Där jag packar upp den frysta fisken som jag sedan lägger i vattnet och på några stenar. Där den får tina bäst den vill. Hittills har det ju varit plusgrader även på kvällarna. Sedan tillbaka till Maja på andra sidan.

                                                                   

                                                    Morgonen

Morgon eller förmiddag. Några havsörnar har anlänt efter alla måsar och trutar som kalasat här innan.

'

Det blir några hopp-flyg mellan olika stenar innan de vågar sig fram till fisken.

Har väl en vågat sig fram för att äta så brukar det gå fort för de övriga att slå följe.

                                                    Nära möten

Jag nöjde mig inte med att bara lägga ut fisk på andra sidan, utan även på den sidan där jag satt. Betydligt färre fisk men större chans till närbilder på rovfåglarna.

Med mycket försiktiga rörelser har jag lyckats att fotografera havsörnen på nära håll.

De är extremt vaksamma och rör sig väldigt sakta där framme. De ser ju glaset på objektivet och det är ju inte något naturligt föremål ute i naturen för dem. Så visst anar de något här.

Men så har jag ju kråkorna som knappast bryr sig om objektivet efter ett tag. De passar på att tugga i sig fiskrens medans det finns sådant kvar. Och det gör ju havsörnen mindre "alert" när kråkorna är i full gång. (Skulle jag tro)

En äldre havsörn som har blicken mot en inflygande ung havsörn.

Men visst har örnen koll på mig. Så det gäller att sitta blixtstilla där bakom granriset.

En äldre havsörn har ett mycket fint läte när den ropar. En yngre havsörn låter inte så fint om jag säger så.

Den här örnen tog vad som fanns kvar efter kråkorna och trutarnas framfart.

Som så ofta flög örnarna iväg med "bytet" för att sätta sig på en säkrare plats bort från allt och alla. De vill ju helst äta ostört.

Ibland hade jag tur dock. Att ha en ätandes örn framför mig.

Avslutar med en kvälls-selfie efter att vi lagt ut lite fisk och var på väg tillbaka. Fotat i skogen :)

Inlagt 2022-11-27 20:29 | Läst 1620 ggr. | Permalink


(visas ej)

Nämn en färg i den svenska flaggan?
Vilken fin berättelse! Och fina bilder! Jag försökte fota örnar förra vintern i ett gömsle vid Gysinge, men de höll sig för långt bort. Tyvärr.
Svar från Joakim88 2022-11-27 21:51
Tack så mycket Lysa :)
Det känns rätt så vanligt det där. Har själv haft fler ”tomma” dagar än dagar med örnar.
Bara att försöka igen ;)
Kul att se lite hur "kämpigt" det är, men förstår att alla härliga möten som du får väger upp det som är jobbigt.
Så läcker sista bild på örnen när den har full koll på dig.
Och Maja är ju fantastiskt duktig som sköter sig så bra på dessa turer.
Ing-Marie
Svar från Joakim88 2022-11-28 08:11
Mötena väger upp allting samtidigt som det är roligt att hålla på med förberedelserna också.
Ja hehe, sådana närmöten som den gången glömmer man inte.
Tack hon sköter sig bra hon :)
Tack Ing-Marie :)
Mörkret är min vän, det skulle ju fungera till min blogg idag också 😎. Fördelen jag har är att det räcker med att kameran är i mörker. På tal om mörker, räcker det inte att du lägger ut fisken i gryningen? hade ju varit lite bekvämare. Nästa år ska jag försöka komma upp i gryningen för att få lite fåglar i soluppgången, har varit lite för lat denna sommar för detta. Intressant att följa dina strapatser och tankar, det blir ju fantastiskt resultat av det iaf, det hade det kanske inte blivit om man stannat kvar i sängen
Svar från Joakim88 2022-11-28 08:15
Mörkret är min vän, ja tänk om det vart ljus dygnet runt. Vad tråkigt och jobbigt ;)
Jag lägger ut fisk på kvällarna några kvällar i rad innan dagen då jag tänkt att sitta där ute. Den morgonen tar jag med mig ett sista "lass" med fisk som jag lägger ut i gryningen :)

Det tycker jag absolut att du ska, ljuset är fantastiskt vackert då. Var hos fiskgjusen i somras strax innan soluppgången och det är verkligen något extra :)

Tack så mycket Peter :)
Haha nej det hade inte blivit någonting då...
Mycket trevligt att få ta del av arbetet innan örnarna kommer. Bara att klafsa runt i vadarbyxor i mörkret. Har du aldrig halkat, klivit snett ? Vi lämnar alltid en lampa när vi mörkerdyker för att hitta tillbaka till den plats där vi gick i. Fin belöning när örnarna dyker upp men även korpen bjuder ju på fina poser.
Hälsningar Lena
Svar från Joakim88 2022-11-28 08:22
Vad kul att du tyckte det :)
Ja detta med vadarbyxorna är något som jag testat de sista gångerna nu då jag ville ha med lite mer miljö/vatten. Det är sandbotten just här med några enstaka stenar på botten så halkrisken är väldigt låg. På det djupaste stället så går vattnet upp till midjan ungefär sen blir det grundare igen. Korsar viken väldigt sakta dock. Ja lite säkerhetstänk måste man ju ha :)
Tack så mycket Lena. Alltid kul när man får belöning efter sådant här :)
Trevlig strapats story...
HaD/Gunte..
Svar från Joakim88 2022-12-01 19:38
Tackar Gunte :-)
Intressant att få ta del både dina förberedelser och dina örnbilder. Alltid lika trevligt.

Hälsningar Jörgen
Svar från Joakim88 2022-12-20 20:08
Tack ska du ha Jörgen :)
Det kommer en blogg framöver med lite vinterörnar :)