Lite ruffig.

Den här golfen missade fairway, med minst flera meter...

Svårt att säga om det var en slice eller en hook från det här hållet:)

En verkligt miljöanpassad golf förmodligen, verkar visst vara nån form av biodrivmedel i tanken.

Spanade lite grann efter bunkrar i närheten och fann något som såg välkrattat ut - Vacker som en nygräddad kladdkaka såhär i snösmältningen:)

Fååååår! 

Kall som natten i februari

Att vara hare bredvid en riksväg mitt i en ovanligt bister februari är nog inte den allra enklaste tillvaron, eller rådjur för den delen...

En stilla förhoppning en kan ha, är att döden åtminstone drabbade snabbt och utan plågor. Bilderna talar ett delvis annat språk om dödens natur.

Bo Setterlind beskrev döden på ett både vackrare och värdigare vis i en ofta citerad dikt från 1954.

Den slutar med följande rader.

"Jag stod som harens unge, när han kom.
Hur ångestfull jag var inför hans vackra sång!
Då tog han mig och satte mig i korgen
och när jag somnat, började han gå.
Döden tänkte jag mig så." 

I väntan på...våren

Som säkert dyker upp när en minst anar det, ja då får en väl förlusta sig med lite vinterbilder... Om det nu är nån större mening med det, egentligen:)

Såhär i mitten på februari så börjar en ju undra om den dyker upp nån gång. Våren alltså.

Döpte det här rasande vackra exemplaret av nån slags fågel till Hestragon. Det ligger ganska nära till hands; åtminstone om en råkar bo i Grimsås.

Han är nog mätt nu. Om det är en han. Kanske vill den vara en hen? Vad vet jag... Men det ser i alla fall inte ut som nån typ av höna.

Förmodligen är det väl en bullfinch:)

Men vad han väger vet jag inte. Har ingen aning om hur lång han är heller, eller vart han tog vägen... Han är nog borta nu i alla fall.

Den av naturen så vackert skulpterade panflöjten fann jag i skogen, bara ett mäklarstenkast hemifrån:) Den kanske är kvar?

Vi ses!