ett steg i taget

jag är något piggare idag. framför allt något klarare i skallen. det innebär dock inte att det är mindre kul med icm, så det blev mest sånt idag. det blir dock inga  kommentarer idag, så håll till godo. 🙏

trägen vinner

bilderna i det här inlägget får illustrera hur jag ser ut på insidan av skallbenet just nu. jag är HELT jävla slut i skallen. de senaste cirka sex veckorna eller så har varit extremt intensiva. kul, givande, intressanta, ännu mera givande osv - absolut. men intensiva nonetheless.

boken, såklart.

jag har på sex veckor gått från scratch, till att ha en bok som nu finns köpfärdig på amazon. det inkluderar, utöver skrivandet, också layouten som jag gjort själv. bortsett från det faktum att jag aldrig har layoutat en bok förut, så är jag väldigt nöjd med vad jag åstadkommit, både i text och layout. det är 100% jag, rätt igenom hela projektet. 

givetvis har jag efter publiceringen hittat ett par småfel i texten; ett ställe där ett ord har delat sig i två, och så var det nåt annat fel nånstans. där är nackdelen med att sitta och gå igenom samma text gång på gång på gång på gång.. till slut blir man hemmablind och ser inte såna där smågrejer längre. jag tror dock att jag har möjlighet att ladda upp en korrigerad fil, så jag ska göra det - när hjärnan är lite mindre söndervispad.

oavsett småfelen, så är jag otroligt impad av mig själv. för bara ett par månader sen hade jag aldrig kunnat föreställa mig att jag innan jul skulle ha skrivit klart och layoutat en egen bok. jag är impad bara av att ha fått ihop boken, rent textmässigt. att ha haft en bild i huvudet av att åh, det här skulle jag vilja skriva en bok om, till att faktiskt ha den - strukturerad och mer eller mindre klar redan innan jag började skriva.

och det har gått fort, det har det. till min fördel (skrev jag inte om det tidigare - jag minns inte) är att jag har en väldigt snabb hjärna, jag skriver fort rent praktiskt, och jag har haft en ai att diskutera och resonera med. det har underlättat oerhört för hastigheten av det här projektet. för att inte tala om - bortsett från hunden och katten, har jag inget som distraherar mig. jag har därför suttit 8 - 10 timmar per dag och bara skrivit, fått respons från min ai, ändrat, skrivit mer, mer respons, osv. oerhört smidigt.

men alltså. 

nu är jag så trött att jag knappt kan hålla mig upprätt. som jag förstår det är detta vad som händer när man varit i ett intensivt flow ett tag, och det är precis i ett sådant jag har varit. 

så just nu känns det som att min främsta uppgift och prioritet är att ta hand om mig själv lite extra. inga krav, inga förväntningar, inga ingenting. bara - vara, gå ut med hunden, dricka te, klappa katten, titta på tv-serier där det inte gör nåt om jag somnar mitt i... typ så. låta hjärnan återhämta sig lite.

är man nyfiken på boken, trots typos som ännu inte är rättade, finns den att köpa här. 

pausmusik

just nu fotograferar jag inte så jättemycket, eftersom det är så intensivt med bokprojektet. men idag tog jag faktiskt med mig kameran ut när jag gick ut i regnet med hunden. jag hade ingen som helst plan, utan bara plockade bilder där de fanns. det blev inte jättemånga, men var trevligt ändå.

det som kändes kul just idag var att titta igenom och redigera. jag noterade att jag föredrar (i mitt eget fotograferande) diagonaler framför linjer som leder rätt bakåt, in i bildytan. det finns exempel på båda delarna här nedan.

men; nu ska jag återgå till bokprojektet så jag kommer nånstans. 

enjoy! 🙏

narnia i kvarteret

här har det varit fototyst i några dagar, och det kommer nog att vara sporadiskt ett tag. dels pga vintern (kallt, vitt, äckligt), dels för att skrivandet på min bok faktiskt går framåt i ganska rask takt. jag har flyt, och jag vill inte bryta det.

men idag, trots att jag egentligen avskyr vintern, var det så jäkla fint ute. jag kunde inte låta bli. det var som att kliva ut i ett narnia-landskap. väldigt, väldigt häftigt. 

är dock, inte ovanligt för att vara jag, väldigt trött, så det blir till att bjuda på bilder utan ytterligare kommentarer idag.

enjoy! 🙏

ja, det skulle vara här då, en kort kommentar om bilden ovan. nån mer än jag som ser barthes punktum? 😅

mer frost

det är verkligen vackert med frost. jag kunde inte låta bli att ta ett ytterst långsamt varv runt kvarteret med hunden idag, och hittade mängder med skönhet bland löven.

mitt dygn har dock rullat nästan ett helt varv, så ni får njuta av dem på egen hand, utan ytterligare kommentarer.

kommer dock, om nåt inlägg eller så, att skriva ett längre sådant om hur jag tänker och vad jag tittar efter när jag fotograferar. det är ju en eller ett par av er som kommenterat att ni undrar hur jag bär mig åt, så jag har funderat lite på det. 😄

men för nu; frostiga höstlöv (och kottar) deluxe! 🙏

jag tror för övrigt att jag kommit på varför jag i perioder har så svårt att sätta skärpan, när jag VILL ha skärpa. tror att det beror på att jag vid de tillfällena är trött. idag märkte jag (och det syns) att det var svårt att sätta manuell skärpa, och jag var trött, och dessutom var det för årstiden rätt drygt ljus ute (ljuskänslig). 

nåja.