Aftonbladet har de senaste åren arbetat med att digitalisera hela sitt gigantiska bildarkiv. Det handlar om flera miljoner bilder som gås igenom, indexeras och skannas. En av dem som arbetar med digitaliseringen är bildredaktör Bibbi Johansson.

Hur länge har ni arbetat med att göra hela Aftonbladets arkiv digitalt?
− Vi startade detta projekt 2010 i samband med att Aftonbladet skulle flytta från Globen till Schibstedhuset på Kungsbron. Vårt negativ- och bildarkiv i Globen tog upp 250 kvadratmeter golvyta och det fick helt enkelt inte plats i nya huset. Negativen placerade vi hos ett företag som är specialiserat på arkivering, de äldsta negativen och glasplåtar finns på Stockholms stadsmuseum. På det viset är det tillgängligt för oss.

Bilderna var svårare att placera, alternativen var att hitta en lokal där vi kunde förvara arkivet, eller att helt enkelt kasta alltihop, vilket inte var realistiskt eftersom vårt gamla bildarkiv användes väldigt mycket. Så bildchef Anne Kindahl och jag bestämde oss för ett tredje alternativ, vi digitaliserar alltihop.

När vi presenterade för chefredaktör Jan Helin och ledningen på tidningen vad vi ville göra fick vi mycket positiv respons. En förutsättning för att vi skulle kunna göra detta var att vi fick pengar till projektet och det fick vi. Aftonbladets chefredaktör (och numera även VD) Jan Helin har hela tiden stöttat projektet och förstår hur värdefullt det är att spara denna historiska skatt.

Det gamla bildarkivet innehöll flera miljoner bilder, vi har aldrig räknat dem, men vi gjorde en överslagsberäkning och hamnade på ungefär 4-5 miljoner bilder. Det första vi gjorde var att gå igenom hela arkivet bildkuvert för bildkuvert och sortera ut de bilder som skulle sparas. Kriteriet för urvalet var att vi sparar alla bilder som vi har rättigheterna till, tidigare sparades även bilder från externa bildbyråer och tidningar i arkivet, men dessa bilder sorterade vi nu bort.

Däremot gjorde vi undantag för bilder med ett journalistiskt och historiskt värde som kan vara svåra att hitta igen. Vi har sparat vissa bilder från AP och andra externa leverantörer. Dessa bilder lägger vi i arkivet med rätt copyright och de markeras som betalbilder.

När Aftonbladet flyttade från Globen i årsskiftet 2010-2011 behöll vi en lokal i huset. Den tidigare fotostudion blev redaktionslokal där fem personer under ett år gick igenom alla bilder och gjorde urvalet, och ett antal ungdomar skannade de bilder som sparats.

Hur många bilder är skannade, och hur många ska ni skanna?
− Genomgången och urvalet av bilderna blev klar på ett år, skanningen tog lite längre tid. Arbetet blev klart på ungefär 22 månader, hösten 2012.Vi räknar med att ungefär 1,5-2 miljoner bilder har skannats in.

Förutsättningen för att klara ett så stort jobb på kort tid var att vi hade bra skannrar. Vi köpte två snabba skannrar som kunde läsa in många bilder samtidigt och anlitade ungdomar som ville jobba extra med detta.

Skannern hittade vi vid ett besök på Kungliga Biblioteket. Där används de för att skanna in gamla böcker och skrifter. Bilderna läggs i en hög i skannern som skannar både fram- och baksida. Baksidorna är väsentliga för oss, för där finns information om vem som fotograferat och vad bilden föreställer.

Hur stort är arkivet i dag?
− Vi har i vårt digitala bildarkiv i dag ungefär 5,6 miljoner bilder, det inkluderar både det historiska arkivet och det nutida.
Av dessa är hittills ungefär 300 000 historiska bilder ur arkivet som vi under de senaste åren har indexerat. När jobbet är klart kommer det gissningsvis att totalt finnas 1,5-2 miljoner bilder från det historiska arkivet sökbara i vårt digitala bildarkiv.

Det är ett stort jobb att indexera alla dessa bilder, men vi gör det för att det är viktigt att bevara detta historiska arkiv för framtiden. Tänk om 100 år, i februari 2114, när Slussen skall byggas om (igen) och bilderna från 1920-talets trafikkaos på Slussen finns att hitta i Aftonbladets digitala bildarkiv.

Det är en svindlande tanke och jag vet att man i framtiden kommer att tacka oss för det arbete vi gör i dag. Och ibland blir jag både glad och stolt att vi tagit hand om vårt historiska bildarkiv. Som till exempel när jag nyligen fick ett mail från World Press Photo där de undrade om vi kunde hjälpa dem med ett arkivexemplar av Gunnar Tingsvalls fantastiska bild på en gråtande Pelé efter finalen i fotbolls-VM 1958. Bilden tog 3:e pris i World Press Photos Sportkategori 1958.

World Press Photo hade endast kvar en lågupplöst bild av dålig kvalitet och hade länge sökt efter en bättre kopia. Jodå, vi har bilden, vi har den i vårt digitala bildarkiv. Det ni!

När tror du att ni är klara?
− Alla bilder är skannade och finns sparade digitalt på en server där de är tillgängliga om vi vill använda dem. De ligger i digitala mappar istället för de gamla bildkuverten, så på det viset är vi klara. Men målet är att alla bilder skall indexeras och bli sökbara i vårt digitala bildarkiv.

Vi är i dag en grupp på tre till fyra personer som indexerar bilderna. Det är ett otroligt intressant jobb, en resa genom historien och ett rent detektivarbete. Tyvärr har man genom historien inte alltid varit så noga med att ange på baksidan av bilderna vem fotografen var.

När vi är färdiga är jättesvårt att säga, det är viktigt att vi är omsorgsfulla när vi indexerar bilderna. En del är snabbindexerat medan annat tar tid då vi måste göra vårt bästa för att spåra fotograf och datum för fotograferingen etcetera.

Vilken är den äldsta bilden ni har i arkivet?
− Riktigt gamla bilder kan vara otroligt svåra att hitta information om och det kan mycket väl vara så att bilder någon gång i tiden förlorat information om vem som tagit fotografiet, eller att de blivit feldaterade.

Vi har i arkivet bland annat en bild på lekande pojkar vid Kaplansbacken på Kungsholmen som är daterad 1889. Vi har också en fantastisk bild på skådespelaren Oscar Baeckström när han fyller 40 år den 16 juni 1894. Hade det inte stått att han fyllde 40 år, hade jag gissat på en något högre ålder.

En bild från Slottsbacken i början av 1900-talet visar fina herrar och en och annan dam som är ute och spankulerar.

Den då 20-årige Vicke Malmströms bild från demonstrationen och kravallerna på Gustav Adolfs torg i Stockholm i juni 1917 är dramatisk. I mitten på bilden ser man Hjalmar Branting på väg från riksdagsdebatten.

Och en actionbild på Erik Börjesson i ÖIS tagen av Axel Malmström från en fotbollsmatch 1914 är ju imponerande att se. Inte för att det är en bra bild, det är det inte, men det är en actionbild tagen på glasplåt.

Har du själv någon favorit bland de gamla bilderna?
− Jag har ju inte sett alla bilder och kan inte utse någon favorit, men jag fastnade för några bilder på en riktigt tuff kvinna, Göta Falk, Sveriges enda kvinnliga stensättare 1954. Bilderna är tagna av en fotograf i Jönköping, Rolf Nilsson. Hon ser stark ut och är otroligt skön i en paus från jobbet när hon kopplar av med en Champis och en cigarill. Henne skulle jag vilja veta mer om.

För att visa våra läsare en liten del av alla de fantastiska bilder vi har i vårt arkiv gör jag bildspel ur vårt historiska arkiv. Dessa finns att se på Aftonbladet Plus om man är intresserad. Där finns bland annat bildspel från Finska vinterkriget, Sovjets bombning av Stockholm 1944, Nils Ferlin, Astrid Lindgens filmer, spritfabriken på Reimersholme som exploderade en natt, Selma Lagerlöf på Mårbacka, Monica Zetterlund, Slussen från början av 1900-talet och mycket mer.

Av Alexander Norberg Lindhe

Publicerad 2014-08-14.

Läs mer

Hallå där

Håkan Ahldén ställer ut i Vadstena

Hallå där

Moln på Teneriffa gav pris i fototävling

Hallå där

Han fångade det sällsynta på bild - en svart leopard