Hej!
Jag brukar förenkla gyllene snittet till att dela in bildytan i tre lika stora delar, både på längden och bredden, och i en eller flera av de bildade skärningspunkterna placera det som ska tilldra sig intresset i en bild. Inte så vetenskapligt men ganska effektivt...

Gunilla, när man delar in en bilden i tre lika stora delar på brädden och på höjden, så är det inte längre gyllene snittet, utan "tredjedelsregeln." Men vist är dem snarlika. mvh. Klas Gidlöf

Och JAG fattar ingenting. Fast mina bilder blir bra ändå!

Om man vet vad hela gyllenesnittet grejjen går ut på så kan man få användning av det på många olika sätt... och inte minst när man fotar. Om man tex. analyserar en bild som man tycker är bra, då kanske man märker att det finns något i bilden vid det gyllenesnittet som "gör" bilden. Om den saken tex. inte hade vart vid det gyllene snittet så kanske man inte alls hade tyckt det var samma harmoni till exempel. Men den här artickeln kanske inte är så givande om man inte vet hur själva snittet fungerar/påverkar en. Jag tyckte den va bra iaf.

mycket bra och teoretiskt upplagt.
Intressant med gyllene snittet för man finner det på så många sätt i naturen, t.ex en spiralsnäcka

Tobias, förutom det som de två "Mikaelarna" helt riktigt säger föreslår jag också ett besök i konsthistorien. Låna t.ex. "Konsten" (Janson) på biblioteket och bläddra i den. Gyllene snittet är närvarande på ett eller annat sätt nästan över allt. Titta på Picassos kubistperiod så får du se idel mästerstycken i bildbyggnad och komposition trots att de ibland verkar så slumpartade...

Inte så användbar artikel, annat än som ett geometriskt matematiskt förfaringssätt att finna ut en punkt eller ett förhållande i en given ram. Hur används detta i praktiken? Tror personligen att olika regler som t.ex gyllene snittet är myter och efterskonstruktioner som fungerar ibland men som lika ofta inte alls har med bildens konstnärliga eller estetiska kvalitét att göra. Den känslomässiga harmonin, gråskalan, färgen eller balansen liksom bildens karaktär och innehållsmässiga detaljer kan inte styras av sådana här regler. Det är individuellt och olika från individ till individ. Likaså upplever vi bilder utifrån olika utgångspunkter. I arabvärlden t.ex läser man bilder från höger till vänster (vi gör tvärtom) och i asien ser man ofta passepartoer med breda sidan uppe istället för nere. Här finns dock ett användningsområde för gyllene snittet vad gäller förhållandet mellan bredden på passepartoens över och underkant. Det brukar se bättre ut om den är något bredare nere enligt vårt synsätt, uppe enligt andras synsätt. Fast om det har så stor betydelse om förhållandet är så exakt tvivlar jag starkt på.

Jag tycker det är roligt med teoretiska artiklar. Jag har läst en del om det gyllene snittet tidigare. Nu blev jag återigen påmind om att använda det i bildskapandet. Tack!

En konstnär, och dit bör man väl räkna fotografer, besitter ju ett visst mått av bildsinne och vad som känns "rätt" vad gäller komposition för att göra det bekvämt för betraktarens öga att stanna kvar i bilden! Bra att veta hur gyllene snittet fungerar så man kan börja bryta mot alla regler och skapa nya spännande bilder med annorlunda infalsvinklar!

Hej! enormt givande artikel, tycker en del är lite ojust. teoretisk sett så är det matematik, men praktiskt när man "söker" sin bild så finns det där. den känslan av att bilden blir bra. jag söker alltid svar på mina frågor och ibland kan det vara skönt med GS om man te.x ska beskära en bild så kan man använde den lite längre och metodiska vägen och få ett matematisk korrekt resultat... men helt ärligt alla ni som fotar. Känslan finns där. och namnet är Gyllenesnittet :D (glad amatör) /Frank

men herregu! vaknat på fel sida? gyllene är ett uttryck. En rektangel som är uppbygd efter gyllene rekeln. presis som du och jag! visste du att armbågen ligger i gyllene snittet jämfört med hela armen, och knät ligger i gyllene snittet jämfört med hela benet? om du ritar en femkantig stjärna, så skär alla linjer varandra i gyllene snittet. ett vanligt A4 är en gyllene rektangel. det är det som gör att du får exakt samma format på det om du viker det dubbelt. Det är jävligt mycket som är uppbyggt av gyllene snittet!

Gyllene snittet är minst sagt intressant, det är dock lite synd att jag aldrig lyckas förstå helt vad det är.

Dela en sträcka i tre lika delar. Det Gyllene snittet ligger då ungefär vid delningen av sträckan i förhållandet ett till två.
Ändå bättre är att dela sträckan i fem lika delar. Då ligger det Gyllene snittet nära delningen av sträckan i förhållandet två till tre.
Andra delningar är:3:5, 5:8. 8:13, 13:21 osv.
Det är Fibonaccis talserie 1/2, 2/3, 3/5, 5/8, 8/13, 8/21.. som konvergerar mot det Gyllene snittet

Det var det mattematiska, och vad skulle det vara till? ;-)

Som många andra skulle jag vilja ha detta beskrivet mer praktiskt. I övrigt bra beskrivet.

Gyllne snittet

Matematik är ett språk.
Pytagoras, och kanske framför allt Euklides, beskrev hur olika proportioner förhöll sig. Bokstavligt handlar det om hur man delar en linje av en viss längd på det mest harmoniska vis som går... Frågan är om det gyllene snittet är verklighet eller inte... men de lyckades skapa en matematisk dikt som har fascinerat eftervärlden. Så enkel, så exakt, så expanderbar. Dikten beskriver vår omvärld med precis den exakthet, eller brist där av, som gör att man undrar om det är sant eller inte... Förnära för att vara lögn. Lite för avvikande för att vara absolut sanning. Tveklöst matematisk vacker prosa.
Pytagoras och Euklides efterföljare har utvecklat teorin in absurdum... Det har tidvis till och med varit ett gudomligt teorem! (För att kontra Skenbild:s lallande om ”ramverk”. Skenbild hade bränts på bål under medeltiden... ;0))!

Även om gyllene snittet kan tillämpas på oändligt olika sätt, så har man som fotograf lättast att tillämpa Fibonaccis teorier. 3:je dels regeln kommer från Fibonaccis.
2/1=2
3/2=1,5 Tredjedelsregeln
5/3=1,6667
8/5=1,60
13/8=1,625
(13+8)/13=21/13=1,615
.
.
233/144=1,618
.
.


Ju längre man fortsätter i talserien, ju närmare kommer man det gyllene förhållandet φ

φ=(1+√5)/2=1,61803398874989484820...

vilket är ett irrationellt tal... (Decimalerna fortsätter i oändlighet utan mönster...) och egentligen går det inte att beskriva exakt med rationella tal. Fibonaccis talserie kommer dock mycket nära!

Här följer en figur som illustrerar tillämpningen Fibonaccis delningar på en bild med 4:3 förhållande, fortfarande det vanligast förekommande vad gäller stillbildskameror.
http://www.fotosidan.se/gallery/viewlarge.htm?ID=1889705&target=_blank
Det går dock lika bra att tillämpa på vilka format som helst... 16:9 (HD-TV), 16:10 (Numer vanligare än 4:3 till datorer), 3:2 (standard fotopapper), (1+√2):2 (Standardpapper som A4 etc)
och utan att förminska betydelsen av alla de tusen format som förekommer, (1+√5):2 (Gyllene rektangeln).

Fibonaccis delningsregler är dock en grov förenkling av gyllne snittet, vilken även beskriver objekts uppbyggnad eller interna förhållanden. Av linjer bygger man rektanglar, vilka vidare beskriver spiraler. Gyllene snittet tillämpas även med vinklar, stjärnor (pentagram). Just som fotograf har man kanske lite svårt styra över hur objekten på bilden är uppbyggda, såvida man inte komponerar objekt efter ett visst mönster då, eller finner ett befintligt mönster att föreviga. Fibonaccis delningsregler anses dock särdeles effektiva då man beskär en bild, om man vill uppnå harmoni i en bild... Det som händer, eller blickfånget, ska vara i bildens gyllene snitt, ett av de fyra möjliga skärningspunkter delningsreglerna anger...
Lite länkar:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gyllene_snittet
http://en.wikipedia.org/wiki/File:Vector_Video_Standards2.svg
http://en.wikipedia.org/wiki/Paper_size