Scanpix säger nej till politisk fotosatir
På grund av att trovärdigheten kan påverkas vill inte längre Scanpix fotografer sälja sina bilder till fotokonstnären Elisabeth Ohlson Wallin och hennes politiska satirutställning.
Det var i början av oktober 2012 som konstnären Elisabeth Ohlson Wallin publicerade en bild föreställande kungen och hans vänner runt ett bord. På bordet ligger en naken Camilla Henemark delvis täckt av pizza, och på golvet hukar drottning Silvia iklädd skurhandskar och försöker skrubba bort ett hakkors.
Bilden skapade stor debatt och har bland annat kallats för vuxenmobbning. Konstnären själv säger att det är politisk satir där hon gör narr av makten.
Den omtalade bilden är ett montage av dels två av Elisabeth Ohlson Wallins egna bilder och dels ett antal bilder hon köpt från bildbyrån Scanpix.
− Jag hade en bild på Camilla Henemark naken på ett bord med tolv män runt henne, och jag hade fotograferat kungen på 90-talet. När boken ”Den motvillige monarken” kom ut och drevet gick igång satte jag ihop bilderna. Där föddes idén till den här politiska satirbilden, säger Elisabeth Ohlson Wallin.
Hon köpte sedan bilder på kungens vänner från Scanpix och klistrade in deras ansikten på de män som i orginalfotot står runt bordet med Camilla Henemark på.
Nu har Scanpix meddelat att Elisabeth Ohlson Wallin inte får köpa fler bilder till sina politiska satirmontage.
− Våra fotografer arbetar på många områden, inte minst som nyhetsfotografer. Det är viktigt att deras bilder inte används på ett sätt attr deras yrkesmässiga trovärdighet påverkas, säger Mats Johansson, som är redaktionschef för TT:s och Scanpix gemensamma nyhetsredaktion.
Konstnären tar beslutet delvis personligt, men hon oroar sig också för hennes konstforms framtid.
− De kan inte ta så stora beslut utan att tänka på konsekvenserna i samhället. Kollage har gjorts i alla tider och att skämta med makten är viktigt. Hur ska vi kunna göra fotografisk satir utan att klippa och klistra?
Hon påpekar också att hon var noga med att välja ansikten från bilder tagna i mer allmänna sammanhang, som presskonferenser och invigningar.
Mats Johansson förklarar att den som köper en bild från Scanpix med avsikt att redigera eller förändra den på något sätt måste invänta ett godkännande från fotografen.
− Det är ingen av fotograferna som kommit in med något klagomål, utan det här är ett kollektivt beslut som tagits av alla, säger han.
Det har också förts en diskussion med Elisabeth Ohlson Wallin om vad ytterligare köpta bilder skulle komma att användas till, enligt Mats Johansson, och efter det har fotograferna tagit beslutet att de inte vill ha med sina bilder i konstnärens satirmontage.
− Det finns risk att det påverkar den yrkesmässiga trovärdigheten, säger Mats Johansson.
För Elisabeth Ohlsson Wallins del betyder beslutet att arbetet med hennes kommande utställning med politiska satirbilder just nu står stilla. Men hon ser en ljusning.
− Det verkar som om Scanpix gör en halv pudel och säger nu att det bara är de anställda Scanpixfotograferna som inte vill sälja till mig och min satirutställning. Men vi får alla se vad som händer. Det är viktigt att Scanpix går igenom sina stadgar och regler, och går ut offentligt och om hur de tänker agera i framtiden, säger hon.
Men enligt Mats Johansson går enormt många förfrågningar likt den Elisabeth Ohlson Wallin gjort igenom och att varje förfrågan är unik.
− Vi prövar varje ny förfrågan som kommer in separat.
Läs mer
Elisabeth Ohlson Wallin. Foto: Robert Paraniak / Copyright samt bildrättigheter tillhör fotograf Elisabeth Ohlson Wallin
79 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Jag lyfter på hatten för Scanpix.
Om mina bilder användes till något sånt här skulle jag bli mycket besviken
Wallin har kritiserat makten, vilket är en av konstens och fotojournalistikens viktigaste roller.
Att man sedan tycker det är skit eller genialiskt är en smaksak.
Jag skulle också bli besviken om en av mina bilder användes i Wallins konst, alla mest för att jag inte får någon ersättning förstås. :)
Jag har en fråga till dig.
Har du ingen skyldighet, eller omtanke om de du fotograferar. Skulle du sprida de bilderna hur som helst bara du får betalt? Så fungerar det inte för mig. Jag kan inte utlämna de jag fotograferar om inte syftet redan vid fotot varit det och båda varit införstådda med detta. Men det är en annan grej.
Som fotograf tycker jag att man ska värna om sina bilder så långt som möjligt/rimligt. Om man har tagit ett regelrätt porträtt av en person så säljer man givetvis inte detta vidare utan ett medgivande från den porträtterade, i någon form (kan se väldigt olika ut).
Om man säljer en bild till Scanpix har man som fotograf rimligtvis redan förstått att bilden kommer att kunna användas i andra syften än det fotografen (och den avbildade) har avsett från början. Ur ett demokratiskt synsätt är detta inga problem alls för mig. Tvärtom. Så länge alla har fattat så är det bara en tillgång.
Då det gäller Wallins användande av fotografier som källmaterial så måste man ta ställning till om fotocollaget som konstform har ett existensberättigande över huvud taget.
Utan tvekan, tycker jag.
Okej, å ena sidan, hon skulle ha kunnat teckna personerna i stället. Men då förlorar vi den fotografiska dimensionen helt inom konsten.
Det handlar i slutändan om en fråga om yttrandefrihet, som så många gånger tidigare.
Om jag säljer en bild till Scanpix är det långt från säkert att jag går med på att den får användas hur som helst, och jag har svårt att tro att särskilt många fotografer tycker annorlunda (men om jag har fel får ni gärna svara).
Det är INTE yttrandefrihet att användaupphovsrättskyddat material som konst, fast även där tvistar de lärda ...
/afe
Och angående yttrandefrihet och fotocollage så har många lärda tvista väldigt länge. Det är inte ett helt okomplicerat ämne.
tack för ditt svar Erik Danielsson
För övrigt, det slog mig precis att det finns en snarlik stöld inom den litterära världen som har uppmärksammats en del. Nämligen denna:
http://www.journalisten.se/nyheter/textstold-fran-biografi-om-stenbeck-kan-bli-rattssak
Kanske inte riktigt exakt samma grej, men intressant ändå tycker jag. Hur stor frihet har konsten i att ta över en annan verklighetsskildring?
Det är väldigt starka anklagelser du kommer med och inte för att jag försvarar Scanpix då jag har aldrig haft med de att göra men i just det här fallet håller jag med deras beslut. EOW kan närsomhelst göra hur många collage hon vill, så länge hon använder sina egna bilder för det, ingen har låst in henne eller förbjudit henne att arbeta med sin konst.
Själv älskar jag politiskt satir och anser att den har en väldigt viktigt funktion i samhället men i detta fall kan jag bara beklaga att bilden har fått så mycket uppmärksamhet då den verkligen inte förtjänar det i mina ögon.
Bengt, inte för att försvara Scanpix agerande (det gör jag inte) men fotograferna själva har nog störst skuld till den eventuellt fallande trovärdigheten inom fotografin i dag.
Aldrig tidigare har så många hobby- och yrkesfotografer manipulerat sina bilder så ohämmat. Det syns inte minst på Fotosidan. Vägen mot perfektionism har ballat ur. Bilden är inte längre sann.
Men som sagt... det är ju en HELT annan diskussion, hehe.
Intressant. Jag tror också att det finns en dimension av provokation i Wallins konstverk (goddag yxskaft), alltså den att digital manipulation är nästan normativ i dagens bildanvändande. Alla manipulerar sina bilder eftersom alla förväntas att göra det. Alla bilder är manipulerade. I synnerhet bilder på kungafamiljen, oavsett de är kritiska eller glorifierande.
I det här fallet är det så uppenbart manipulerat att jag har svårt att se hur en fotograf kan ta illa vid sig.
Som fotograf i dag så lär man sig tidigt att acceptera att ens bilder inte alltid används för att bekräfta ens personliga åsikter och världsåskådningar. Name of the game liksom.
http://www.lagrange.be/villa-amori/snowwhite/
(fast det kanske var/är välbekant?)
När det gäller tycke och smak så är bilden ett lågvattenmärke, konstnärligt och i försöket att vara satir. Fast det verkar mer vara bortförklaring av syfte än satir.
Sedan kan man ju diskutera begreppet förvrängning. När Elisabeth Ohlson Wallin använder fotografiskt källmaterial för att skapa sin konst rör det sig om någonting bortom förvrängning (i mina ögon åtminstone). Det är inte som att bilderna används i ett missvisande sammanhang nödvändigtvis, snarare ett helt nytt bilduniversum. Väldigt avskilt från det där bilden togs.
- att en bild i sin helhet placeras i en kontext som är helt felaktig. Låt oss säga bild på en man med rakad skalle i anslutning till en artikel om nynazism, trots att mannen på bilden inte har någon koppling till nynazism över huvud taget. Innehållet är förvrängt, men kan uppfattas som naturtroget.
- att en bild används som grafiskt källmaterial i ett visuellt sammanhang som är så långt från dess ursprungliga att det inte längre råder någon tvekan om manipulation, exempelvis Wallins konst.
"Flummigt" förresten... det är väl inte något dåligt nödvändigtvis?
Tycker fortfarande att Scanpix gör rätt och hade blivit väldigt sur om mina bilder användes.
Hade varit kul att se en omröstning här på fotosidan vad folk tycker.
Citatet säger väl allt? Det handlar inte om att "kritisera makten". Kungens och Henemarks politiska makt är ungefär lika med noll. Istället handlar det om att få vara med när proggardrevet drar igång för att lyncha två försvarslösa själar. Wallin har gjort det förr. Hon verkar gilla det.
Jag tycker att kollaget är billigt! Och än billigare blir det när EOW tycker att man måste tåla politisk satir, men själv tar hon Scanpix beslut med att ta det personligt. Hur tror hon att "ansiktena" på hennes skräpverk tar det?? Hon får en viss publicitet i detta men, det finns Negativ publicitet också.
Jag tycker att vi ska ha högt i tak och en åsiktsfrihet, men att va nedlåtande mot människor är att går för långt.
Det som den här debatten ger mig, är att man kanske ska föra in en begränsning i avtal med bildbyråer och i modellreleaser, vad gäller användande i kränkande/nedlåtande sammanhang.
Som sagt, Heder åt Scanpix!!
Ett verk må icke ändras så, att upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränkes; ej heller må verket göras tillgängligt för allmänheten i sådan form eller i sådant sammanhang som är på angivet sätt kränkande för upphovsmannen.
Sin rätt enligt denna paragraf kan upphovsmannen med bindande verkan eftergiva endast såvitt angår en till art och omfattning begränsad användning av verket.
Jag läser lagtexten som att det bara kan förhandlas bort från fall till fall - inte generellt. EOW har tydligen inte förhandlat till sig rätten till denna "annorlunda" användning, då hade det ju varit en annan sak.
Scanpix nämner också detta i #5 i sitt avtal med kunden, men det förutsätts att man vet att vet vad den "ideela rätten" är (dvs paragraf 3 i UL) . Det kanske inte EOW gör...
http://scanpix.se/info/avtal/index.html
Att klippa å klistra är ju inget nytt, det sysslar politiker å vi fotografer med allt mest hela dagarna, men när pengaflödet sinar som inkomstkälla så blir folk lätt lite taffliga i sitt yrkesutövande i jakt på inkomst.
Men att hylla låvattenmärken borde vi vara för goda för. Om var och en av oss tittar lite snabbt på detta forum så ser vi en enorm kunskap och skicklighet som visar att kunskapen har nog aldrig varit så stor som den är nu, vilket i sin tur medför försvårande omständigheter för den som hitintills har levt på att kunna sälja sina bilder.
Men skydda sig bakom ordet konst bara för att det blåser lite kring en, -ja ja vet inte. lite lågt.
Jämför med han som präglade mynt med "horkarl till kung". När chefen på metallverkstan där mynten tillverkades upptäckte det hela satte han stopp för fortsatt tillverkning. Inte fan gnällde han om "konsekvenser för samhället" för det.
Hon gör allt för att chocka och försöka klänga sig kvar i rampljuset. Hon går till personangrepp på enskilda individer, det borde vara klart olagligt och förtal. Enligt mig en patetiskt person som profiterar på andra människor genom att kränka dem, totalt respektlöst. Ingen här inne skulle förmodligen tycka det var okej om era familjemedlemmar kränktes på samma sätt. Det måste finnas gränser även för offentliga personers privatliv.
Hennes andra bilder består mest av nakna män och könsorgan, Wallin är bara för sorlig.
Skärp er nu, sluta låtsas att världen inte ser annorlunda ut idag än för 2000 år sedan - Skamligt!
Vad gäller fotomontage får väl alla ha sin egen åsikt. Jag hade varit stolt om Elisabeth hade velat använda en av mina bilder.
det är ju hennes bilder som är provocerande, det är hela saken, satir behövs
Elisabeth Ohlson Wallin är inte ens nära.
För Scanpix fotografer blir det ett problem om de i kraft av en seriös bildbyrå får förtroendet att komma in i vissa miljöer och fotografera under vissa premisser, när dessa sedan används till rätt osmakliga montage i helt andra konstnärliga sammanhang. Många av de människor som råkade ut för "piazzamontaget" tog mycket illa vid sig. Offentliga personer är vana vid att bilder som tas på dem kan användas i alla sammanhang redaktionellt, även i mycket kritiska artiklar. Men konst är en helt annan sak. (Och det är tex helt förbjudet att ta en redaktionellt producerad bild och göra den kommersiell, alltså att använda den i reklam sammanhang utan att be om tillstånd från både fotograf och den avbildade.)
Ingen förbjuder Elisabeth Ohlson Walin att göra konst, hon är dessutom fotograf och har alla möjligheter att ta bilderna själv. De flesta är offentliga personer som syns i offentliga sammanhang och alltså lätta att ta bild på.
Det Scanpix har gjort är att tacka nej till att sälja ett antal porträtt till ett mycket kontroversiellt syfte, till en konstnär, vid ett specifikt tillfälle.
Kanske det är bäst för alla om hon gör dessa kontroversiella montage med sina egna bilder än att ta andras.
- Att EOW använt fotografier till ett "osmakligt" montage gör väl inte verket mindre relevant. Verket ska vara provocerande. Det ska definitivt skicka signaler om smaklöshet, kopplade till kungen och den manliga maktstruktur som finns runt honom.
- EOW kanske inte kan kräva att Scanpix alltid säljer bilder till henne, men både hon, konstnärsetablissemanget i Sverige och vi övriga borde avkräva en förklaring om hur Scanpix tänker då de drar tillbaka tillstånd för en opinionsbildande kund som de anser är obekväm. Hörde jag ordet "censur"?.
- Befintliga och spridda nyhetsbilder är en förutsättning för att överhuvudtaget kunna producera ett satiriskt och samhällskritiskt fotomontage. Det står och faller med detta.
Kanske är det bäst för alla om EOW får forsätta att köpa bilder, göra montage och skapa debatt.
http://scanpix.se/info/avtal/index.html
Kunden åtar sig att till Scanpix lämna fullständig och korrekt redovisning av hur bilderna skall användas....
Bearbetning, manipulation eller annan förändring av bilder - utöver normal redigering, som inte på något sätt förändrar bildens innehåll - eller användning av bild eller del av bild tillsammans med annan bild (montage) och liknande åtgärder, får ej ske utan skriftligt tillstånd från Scanpix.
Det håller jag med om.
Rent teoretiskt kan hon alltså ha fått ett okej från en säljare per telefon. (Även om jag tycker att ett bekgräftelsemail med denna överenskommelse också borde finnas någonstans i så fall.)
Verkar nog mera som "konstnären" eller om hen vill kallas fotograf, är ute efter att väcka uppmärksamhet....
Konst måste med andra ord inte vara målad med en pensel, eller ens vara särskilt originell i utförandet, för att ha ett värde. Det är annat som avgör vad som har verkshöjd.
Jag tycker för övrigt att den här debatten behöver lite verkshöjd. Folk gnäller att "det här är väl inte någe bra konst" i stället för att se problemet:
Scanpix vägrar sälja sina bilder till en av landets mest opinionsbildande konstnärer.
Helt sjukt ju.
Skapa eget eller använda andras arbeten ?
Skjuta på sittande fågel ?
Man kan ju inte påstå att budskapet är sprängstoff i den kulturpolitiska debatten, utan gillas säkert av diverse "kulturpersoner".
För övrigt tycker jag inte att det finns något motsatsförhållande mellan att jaga uppmärksamhet och bilda opinion.
Eller....
Jag menade att en konstnär kan söka uppmärksamhet och bekräftelse samtidigt som han/hon också försöker bilda opinion. Det är liksom inte antingen eller.
Som jag ser är det detta som är relevant i diskussionen:
1. En fotograf som säljer sina bilder via Scanpix accepterar att vem som helst får köpa bilderna och använda dem enligt överenskommet regelverk. Det är inget upphovsmannen själv sitter och bestämmer från fall till fall.
2. Ska bilderna sättas i ett förvrängande sammanhang eller manipuleras i högre grad måste upphovsmannen meddelas och acceptera – såvitt jag har förstått regelverket.
3. För tillfället står ord mot ord mellan EOW och Scanpix om konstnären fick tillstånd från Scanpix att använda bilderna i kollaget.
4. Scanpix har stoppat försäljningen av sina egna bilder till EOW efter publiceringen av kollaget. Notera, förbudet gäller bara Scanpix interna fotografers bilder, inte de andra (majoriteten).
Min inställning är:
- Om EOW inte har fått tillstånd av Scanpix att använda bilderna har hon brutit mot reglerna och bör ta de vanliga konsekvenserna som gäller för detta.
- Om hon har fått tillstånd har hon inte gjort fel och bör inte straffas, och bör också få fortsätta att köpa bilder till sin konst.
Allt annat ser jag som moralistiskt mumbojumbo. Att man inte skulle få använda bilder på en öppen marknad för att skapa samhällskritisk konst är en åsikt som i mina ögon tillhör ett diktatursamhälle.
Att EOW upplevs som en dålig eller "sjuklig" konstnär är också helt irrelevant och speglar mest den trångsynthet som finns bland en del haters.
Det finns inget som heter konstnärlig immunitet. Och det är ingen som har påstått detta.
"Scanpix vägrar sälja sina bilder till en av landets mest opinionsbildande konstnärer.
Helt sjukt ju."
Men det är inte sjukt. Scanpix, och framförallt upphovsrättsägarna, har såklart all rätt i världen att neka försäljning. Lika väl som att jag har rätt att inte sälja min bil etc till den som vill ha den. Den typen av förhållande får man lära sig och leva med även om man är "en av landets mest opinionsbildande konstnärer".
Det som hen producerat tidigare har helt klart som primärt syfte att väcka uppmärksamhet.
Det "konstnärliga" eller det opinionsbildande kan diskuteras.....
Om du som bilhandlare kategoriskt vägrar att sälja dina bilar till en kund som har obekväma åsikter om kungahuset så är det något annat- i mina ögon ett diskriminerande beteende.
Nu är det inte fastslaget att Scanpix har tagit sitt beslut grundat på EWO:s provokativa konstnärsskap, men om det är så så anser jag att Scanpix gör ett stort övertramp.
Om Scanpix inte vill sälja bilder till Wallin så får väl Wallin hitta någon annan att köpa bilder av (eller fotografera själv; hon lär visst veta hur man hanterar en kamera).
Men eftersom så många har tjatat om att EWO:s konst är dålig och saknar verkshöjd, och därför inte förtjänar uppmärksamhet, så ville jag ge lite perspektiv på begreppet.
Märkligt att när man kallar sig för konstnär så kommer man undan med vad som helst. Är man fotograf så skulle man inte få ett öre för ett så mediokert montage.
Camilla Henemark påstår i sin bok och i media att hon "har knullat kungen". Att sen lägga sig naken i bild för att bli inklippt med kungen är bara en förlängning av detta och knappaste ett skämt.