Annons

Proffsfoto

Anrik fotoutbildning läggs ner

Bilden är inte tagen i Gamleby utan på en annan fotoskola.

Många svenska reklam- och modefotografer har gått Fotoskolan i Gamleby. Efter att YH-myndigheten återigen ger yrkesfoto-utbildningen avslag så läggs den nu ned. Kvar finns kursen "Gestaltande foto".

Yrkesfotoutbildningen har under många år bedrivits i Gamleby; de senaste åren i folkhögskolans regi.

Utbildningen räknas som en yrkeshögskola och lyder därför under YH-myndigheten. De har nu för andra året i följd givit avslag på folkhögskolans ansökan att ansökan om att få starta utbildningen till hösten.

– Vi har ännu inte fått se någon motivering på avslaget. Så orsaken kan vi just nu bara spekulera i. Men en tolkning man förstås kan göra är att arbetsmarknaden är mättad, att behovet av fotografer inte är tillräckligt stort, säger rektor Karin Olsson till vt.se.

Hon berättar att utbildningen delvis formades om inför att den nya ansökan skickades in i höstas för att möta dagens och framtidens behov på marknaden. Gamleby folkhögskola kommer inte att ansöka om att få starta utbildningen på nytt. Den högskoleförberedande ettåriga kursen ”Gestaltande foto” blir kvar och kan numer även läsas på distans.



Magnus Fröderberg
Publicerad 2017-02-08. Läst av 3459 personer.
(Logga in för att skriva en kommentar)
2017-02-08 17:23   luminousoctaves
Oj, inte helt oväntat, men väldigt tråkigt.
Troligen inte den sista högre fotoutbildningen som får stänga ner. Trist utveckling.

Yrgo/Fotoskolan Göteborg fick inget YH-stöd i år.
Biskops Arnö verkar ha klarat sig.
2017-02-08 20:03   ctlindsten
Konstigt att det läggs ner när så många vill bli fotografer i dagens samhälle.
Mrdoderhult   2017-02-08 21:49
Kan bero på det finns för många fotografer, En YH-utbildning ska ju täcka upp ett yrke som det saknas utövare till...
luminousoctaves   2017-02-08 21:50
Ja, det rimmar inte riktigt med verkligheten, där bilden får en allt större betydelse. Men det här gäller YH-utbildningar som är beroende av statligt stöd för att få finnas till. Om YH-myndigheten inte anser att det finns arbetstillfällen att utbilda till så drar de in stödet. (Att nästan alla fotograftjänster har omvandlats till frilans / egenföretagare är något man har svårt att räkna in uppenbarligen.)
Mrdoderhult   2017-02-08 21:56
Större betydelse men ska inte kosta nått...
ctlindsten   2017-02-08 23:03
Niklas du verkar arg..... lugn med punkterna......
Mrdoderhult   2017-02-08 23:54
Nä då ingen fara, var bara mer ett konstaterande.. :-)
Janne H   2017-02-09 07:13
Kanske tråkigt, men verkligheten är den att det finns idag betydligt fler av både fotografer och kameraägare än vad som efterfrågas. Priset på våra bilder pressas neråt, att leverera kvalitet och på så sätt överleva blir allt svårare. Snabbt och billigt ska det levereras, det är vad som efterfrågas tyvärr.

Vi som livnär oss på enbart fotografering blir allt färre. Det stora flertalet verkar idag ha något lönsammare arbete att försörja sig på och kan därmed hänga med hur långt som helst i den pågående prisdumpningen....Det är den verklighet vi lever i dessvärre.
2017-02-08 22:31   PMD
Varför måste Gamleby ha tillstånd från YH-myndigheten för att ge kurser?

Tillägg: OK, det verkar vara fråga om något slags ekonomiskt stöd från YH-myndigheten som behövs. Går det inte att hålla utbildningen annars?
luminousoctaves   2017-02-08 22:34
Det går att göra om utbildningen till folkhögskola, men då gäller helt andra ekonomiska förutsättningar.
PMD   2017-02-09 00:37
Handlar det om rätten för studenterna att ta statliga studielån, eller om ekonomiska bidrag till skolan så att den inte behöver ta ut kursavgifter? Om det är det senare så förstår jag att det inte går så bra att driva skolan vidare. Få studenter har väl råd att bekosta sin egen utbildning?
luminousoctaves   2017-02-09 07:47
Om jag har förstått rätt så har YH-myndigheten ett uppdrag att stimulera kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden. Det finns långa listor med kompetensområden som plockar ut YH-stöd.

Det har funnits ett antal YH-utbildningar inom fotografi (Nordens, GBG, Gamleby, STHLM) som har fått ekonomiskt stöd för att driva yrkesförberedande utbildningar. Stödet omförhandlas vartannat år (men inte synkroniserat mellan skolorna).

De senaste åren har YH-myndigheten sett ett minskat behov av anställda fotografer. Därför har man dragit in stödet stötvis. Nordens/Biskops Arnö förlorade stödet för något år sedan men har nu fått tillbaka det. Fotoskolan STHLM likaså. Gamleby förlorade stödet tidigare och verkar nu ha fått avslag igen. Likaså Fotoskolan Göteborg trots att man har gjort om sin utbildning något och döpt om sig till Yrgo.

Det återstår att se hur det går för Nordens fotoskola och Fotoskolan STHLM.
STHLM har gjort om sin utbildning och fokuserar nu mer på rörlig bild.
Nordens Fotoskola borde rimligtvis göra något radikalt med tanke på tidningskrisen men jag känner inte till några större förändringar i kursutbudet än.

Jag har förstått att söktrycket på de högre utbildningarna har minskat rejält de senaste åren, vilket går emot tanken på att alla vill bli fotografer. Det är visserligen många som vill fotografera, men man är inte beredd att ta studielån för att lära sig yrket på en skola. Ungefär så.

Intressant är att Kulturama fortfarande kör sin relativt kostsamma fotoutbildning, där eleverna betalar ur egen ficka för att få studera (kostar runt 50.000, men kan tas som studielån). De har också gjort om sitt kursutbudet från tidigare.
luminousoctaves   2017-02-09 08:42
Vad jag kan se tar Bildjournalistikprogrammet 180p på Mittuniversitetet i Sundsvall inte in några elever i år heller (stoppade intaget förra året).
2017-02-08 23:19   Rolz
"Gilla läget". Jag har aldrig gått någon utbildning utan är självlärd i det lilla jag kan. Men visst, mina lärare var äldre och även yngre fotografer som man kunde fråga och de flesta dela gärna med av sina erfarenheter (fanns några som inte ville det givetvis).

Detta var när det digitala i slutet av 90-talet och början på 2000-talet började att slå igenom med stor kraft då digitala kameror började sjunka i priset och blev bättre och bättre. Jag fortsatte under flera år att kombinera mitt jobb som busschaufför och mitt fotograferande vilket passade mig.

Omkring 2009-2010 märkte jag framförallt att dags som kvällspressen började minska med sina uppdrag fram tills nu när det finns mycket lite kvar från tiden när man kunde om man ville i stort sett klara sig ekonomiskt som frilansfotograf åt pressen. Sedan finns givetvis de som hittade sin nisch och är mycket duktiga och trygga i det.

Jag har lagt ned mitt fotograferande numera mer eller mindre och försörjer mig med annat och är inte det minsta förvånad att fotoutbildningar läggs ned för att försörja sig helt och hållet om man inte har hitta sin nisch och är som sagt jäkligt unik och bra på det man gör. //R
2017-02-09 10:46   rayoflight
Numera är ju alla "fotografer", med en mobiltelefon i fickan. Media efterlyser hela tiden bilder från allmänheten. Specialistjobben blir ju kvar, men den kakan är inte stor numera. Amatörerna har utvecklat en skicklighet som inte står proffsen efter. Bildskörden, inte minst på denna websida, vittnar det.
Svar från froderberg   2017-02-09 10:58
Detta är en utbildning till kommersiell fotograf som har stor respekt i branschen. Jag har svårt att se hur mobilkamerorna skulle påverka vilka fotografer som reklambyråerna anlitar. Däremot går en del pengar från stillbild till video. Det är därför den här utbildningen satsat mer på video.

Debatten har varit kring om skolorna utbildar till arbetslöshet eftersom det finns få anställningar. Men det har aldrig varit vanligt med anställda reklam- och modefotografer. Det är ett utpräglat frilansjobb sedan hundra år tillbaka. Så hur arbetsmarknaden ser ut för studenterna får mätas med andra mått. Svenska Fotografers Förbund har därför gjort en ny branschundersökning.
j3n5   2017-02-10 07:06
Nu vet inte jag hur den aktuella ansökan är utformad men det finns flera saker jag kan tänka mig att myndigheten kan göra nedslag på. Ett är ambitionen att vara konstnärlig. Förmodligen menar man att Gamleby är en ren yrkesutbildning men det är svårt att förklara skillnaden mellan kvalitet och konst. Normalt söker man en YH-utbildning tillsammans med bransch som vidimerar behovet. Saknas det stödet är det svårt. Det går också att ansöka om utb som leder till eget företagande men då blir det svårare och mer konkurrens. Sedan är det ju rätt tydligt att branschen går mot någon slags allt-i-allo medieproducent som kan förpacka en artikel med fräscha bilder och storytelling istället för journalist + fotograf som vi vill minnas. Beskriver man en rätt splittrad yrkeskompetens i ansökan kan det också ses om en stor brist. Dessutom finns ett nytt SeQF-kvalificeringssystem att ta hänsyn till. Det syftar till att jämställa nivån på utbildning i Europa. YH kan ligga mellan 5-6 där 6 jämställs med en kanditatexamen. Bra på många sätt men samtidigt visar det också tydligt att utb jämställs med högskolors dito. Då gäller det att ha koll på skillnaden mellan både utb form och utgång i yrkesidentitet. Det ska förklaras, motiveras och vidimeras i olika steg.

Många tidigare folkhögskolor har gått mot YH helt enkelt eftersom den statliga finansieringen är bättre. Det är den ju så klart eftersom man menar att det finns ett arbetsmarknadsbehov jämfört med fokhögskolor som är sprungna ur ett folkbildningsideal. Men det finns ett problem med kreativa, utbildningar av hög samhällsvikt men som saknar det tydliga branschstödet som t ex en CAD- eller redovisningskonsultsutbildning kan ha. Därför har YH-myndigheten också öppnat upp för konst- och kulturutbildningar men det verkar inte som om Gamelby söker där.

Min spontana tanke är att vi politiskt borde göra en översyn på Folkhögskolornas betydelse och förhoppningsvis uppvärdera den.
luminousoctaves   2017-02-10 11:20
Jens, du får gärna utveckla dina tankar kring folkhögskolan. Inte för att jag ifrågasätter dina resonemang, tvärtom, jag är nyfiken på vad du menar.
j3n5   2017-02-10 22:20
Lite förenklat uttryckt så bygger folkhögskolor på bildningsideal, dvs vad som är viktigt för att du som människa ska växa. Högskola bygger på ett utbildningsideal, dvs den kunskap du behöver skaffa för att nå en viss intelektuell nivå. Yrkeshögskola bygger på ett fortbildningsideal, dvs vad du behöver lära dig för att behärska en viss yrkesroll.

Sedan finns nu det där SeQF-systemet som säger att folkhögskola kan vara nivå 4, Yrkeshögskoleexamen 5, kvalificerad yrkeshögskoleexamen 6, kandidatexamen 6, magisterexamen 7 och doktorsexamen 8. Värt att notera är också att gymnasieexamen ger 4 och gymnasiesärskoleexamen ger 2, dvs samma som grundskola.

Det ger att folkhögskolestudier jämställs med gymnasiestudier och gymnasiesärskola jämställs med grundskola fast det påstås vara yrkesutbildning.

Mitt i detta finns olika kriterier kring vad varje nivå innebär i kunskap, färdighet och kompetens.

Allt är knepigt, exkluderande och starkt hierarkiskt. Vet inte om du blev klokare av detta..?
Mattias Karlsson Sjöberg   2017-02-14 21:32
Jag tycker detta är intressant men jag har inte pejlat av allt under alla år, så jag kan ha missuppfattat saker. Min uppfattning har varit att det är så här:

Klassiska folkhögskoleutbildningar har ombildat sig till YH (gamla KY) som ett sätt att ta ett steg framåt och använda en mycket djupare ekonomisk brunn. Nackdelen har väl varit att det är en återvändsgränd. YH är väl nästan per definition temporärt, om jag minns rätt.

Så nu finns två vägar. Bakåt till folkhögskola igen, eller framåt till akademisk utbildning (att försöka liera sig eller flytta in i en Högskolemiljö). Nackdelen med framåt, så som det varit med alla yrkesutbildningar som blivit högskoleprogram, är att det inte är samma slags elever längre. Och det är heller inte samma lärare. Och inte samma innehåll.

Dock tycker jag personligen att intresseorganisationerna verkligen ska kämpa rejält för en tillväxt av fotografi på den akademiska nivån. Då överlever yrket som mer än ett hantverk.

Merläsning

Zeiss Milvus 35/1,4 är ljustark och videoanpassad

Det tionde objektivet i Zeiss Milvus-familjen är en ljusstark och väderskyddad vidvinkel, främst tänkt för reportage, gatufoto och video. Läs mer... 14

4K och nytt råformat i Canon Eos C200

Canon utvidgar sitt Cinema Eos-system med C200 som blir den billigaste modellen med 4K. Canon Eos C200 är först ut med det nya råformatet Cinema RAW Light. Läs mer... 6

Triss i vidvinklar från Nikon

Nikon lanserar tre nya objektiv – alla med kraftig bildvinkel. En ljusstark supervidvinkel, en prisvärd ultravidvinkelzoom samt en fisheye-zoom. Läs mer... 34

Vi provar Sonys nya zoomar

Fotosidan har fått möjlighet att prova Sonys nya vidvinkelzoomar FE 16-35/2,8 GM och FE 12-24/4 G samt den nya telezoomen FE 100-400/4,5-5,6 GM OSS. Tre imponerande objektiv som utökar Sonys sortiment i bägge ändar av brännviddsskalan. Läs mer... 8

Fel på AF i vissa Canon-objektiv

Canon har upptäckt att visa objektivserier har defekt autofokus. Det är gratis att att få objektivet reparerat. Här kan du se om du är drabbad. Läs mer... 1

TEST: Panasonic Lumix GH5

Plus Panasonics GH-modeller är bra stillbildskameror, men deras fokus har hela tiden varit video. Nya GH5 tar videoprestanda och videofinesser till nya höjder. Dessutom utlovar Panasonic att att GH5 ska få ännu fler funktioner framöver. Läs mer... 9

Två vidvinkelzoomar från Sony

Sony utökar sitt objektivprogram på vidvinkelsidan med två nya vidvinkelzoomar, ett G-objektiv och ett GM-objektiv. Läs mer... 10

Profoto B1X ger mer kraft

Profotos batteridrivna blixt B1 ersätts av B1X som ger mer kraft i batteriet, med inställningsljuset och i HSS-läge. Dessutom lanseras fler OCF-ljusformare. Läs mer...

Laddad för 2 minuters fotografering

Varje år fotograferar Bill Frakes galopptävlingen Kentucky Derby. Finalen är över på två minuter. För att få bilder ur olika vinklar använder Bill Frakes och hans assistent mer ett femtiotal Nikon-kameror. Läs mer... 14

Profoto-sändare med TTL för Olympus

Olympus och Profoto har tillsammans utvecklat en blixtsändare som ger TTL-automatik och High Speed Sync med Profotos nya blixtar ihop med flera Olympus-kameror. Läs mer... 1

Elinchrom ELB 1200 överglänser solen

Fotosidan fick chansen att prova Elinchroms nya batteriblixt ELB 1200. Trots sol från klarblå himmel orkade blixten ge mer ljus än solen, och även om vi använde kamerans snabbaste slutartider. Läs mer... 3

Canon centraliserar servicen till Göteborg

För tre år sedan stängdes Canon-verkstaden i Malmö. Nu har även verkstäderna i Stockholm och Linköping bommat igen eftersom Canon koncentrerar all service till Mölndal utanför Göteborg. Som kompensation bjuder Canon på frakten om man lämnar in utrustningen hos vissa fotohandlare. Läs mer... 4

Nya videoobjektiv från Sigma

Sigma fortsätter utvidga sitt utbud av objektiv för professionell video. De nya videoobjektiven baseras på stillbildsobjektiven 14/1,8 Art och 135/1,8 Art som nyligen lanserats. Läs mer...

Canon EOS 5D Mark IV får C-log

I vårt test av Canon Eos 5D Mark IV gav vi minus för att kameran saknade C-log. Canon har tagit fasta på kritiken och nu kan 5D Mark IV uppgraderas och få C-log, som bland annat kan ge större dynamiskt omfång. Läs mer... 4

Kompakt videozoom med EF-fattning

Canon CN-E 70-200mm t/4,4 L IS KAS S är en relativt kompakt zoom för filmning. Objektivet tecknar ut småbildsformatet och har motorzoom och bildstabilisering. Den motordrivna zoomningen kan fjärrstyras. Läs mer...

Sony A9: Proffskamera som tar 20 bilder per sekund

Sony Alpha 9 (A9) liknar till utseendet A7-seriens andra generation, men är kraftigare byggd och kan ta 20 bilder per sekund med en nykonstruerad 24-megapixelsensor. Läs mer... 59

Sony FE 100-400/4,5–5,6 GM OSS ger mer räckvidd

300 mm har hittills varit den längsta brännvidden hos Sonys objektiv med E-fattning. Nu kommer FE 100-400/4,5–5,6 GM OSS som ger ännu lägre räckvidd. Läs mer... 7

Nya objektiv till Fujifilm GFX

Fujifilm GFX 50s har nyligen kommit ut på marknaden med tre objektiv. Fujifilm meddelar nu att ytterligare två objektiv är färdiga och offentliggör dessutom en roadmap som visar ännu fler kommande objektiv. Läs mer... 5

TEST: Canon EF 24-105/4L IS II USM

Canon uppgraderar successivt alla sina L-zoomar eftersom kraven på skärpa och autofokus har ökat. Vi har testat Canon EF 24-105/4L II IS som är förbättrad på en rad punkter jämfört med sin 11 år gamla föregångare. Läs mer... 6

TEST: Canon EF 16-35/2,8L III USM

En uppdatering av Canons 16-35/2,8 har efterfrågats i flera år. Nu står det klart varför Canon inte stressat fram EF 16-35/2,8L III. De har utnyttjat tiden till att få fram en vidvinkelzoom med optiska prestanda som få objektiv med fast brännvidd når upp till. Läs mer... 1