Kul att Christers bilder får en fast boplats! Det skulle han ha gillat. Men som gammal kopist till CHR! Vintern -72/73, vågar jag påstå att han skulle ha önskat att det blanka dörrhandtaget skulle ha mörkats ner. Det är en bra bild, men handtaget drar blicken till sig på ett sätt han inte skulle ha gillat. Det hade iofs varit ett mindre helvete i mörkrummet att göra det snyggt eftersom hans negativ var som de var, lite si och så med exponeringen, men han hade definitivt krävt ett försök.
Numera, i Lightroom och photoshop osv hade det varit en enkel match. Jag har ofta tänkt att han skulle ha varit förtjust i de digitala möjligheterna, inte kamerorna, men efterbearbetningens möjligheter. Han var en nyfiken kille. Gillade det "nya" även om en av hans teser var " Glöm aldrig hantverket".

Kul att du svarade Per-Erik Åström, jag tycker själv att handtaget drar till sig för mycket uppmärksamhet. Däremot är den suddiga handen och solfjädern mycket bra och den suddiga handen förstärker effekten av solfjädern som kämpar på för att få "liv" i mannen.

Har också hört att negativen skulle vara tunna många gånger och att han inte var i mörkrummet själv så ofta, eller inte alls efter vad jag hört men att han visste exakt vad han ville få fram i bilderna. Tänker på killen som står vid scenen som mörkats ner mycket för att framhäva killen.

Har tänkt väldigt ofta på hur han skulle fota idag om han levat, trots att jag inte alls känner honom. Har aldrig träffat honom. Men däremot har jag ofta ställt mig själv frågan om han skulle ta till sig den digitala tekniken. Jag tror att många bilder som tas fram kommer att bli riktigt intressanta att se. Men samtidigt är det viktigt att veta om han skrivit något om bilden, anteckningarna om hur bilden ska kopieras hade varit mycket intressant. Många bilder som kommer att visas av de "nya" ofärdiga kopierade bilderna visar bilder som är tagna av honom men som kanske inte är "klara" ännu. Det måste ju finnas en otroligt stor mängd bra bilder och detta är väldigt intressant för oss som är intresserade av fotografering, eller främst bilden att se.

Oftast är det bara några bilder eller ganska många faktiskt som ligger klistrade i minnet. Synd att man inte träffade honom, eller rättare sagt. Jag såg honom i Växjö för många år sedan då han hade utställning där - men inte kunde man bara gå fram till honom, vad skulle man säga?

Hade det varit idag skulle jag gå fram till honom just för att diskutera bilder.... Han hade kunnat ge mig så mycket information om hur man ska ta den perfekta bilden. Den som man hela tiden är på jakt efter.

intressant o läsa om christers förfarande med negativ o kopi :) en större skillnad än vad jag trodde mot sune som nog hade varierande kvalitet på negativen men ägnade mycket tid på kopiorna.

Jag tycker att det är bra att Christer Strömholm kommer fram, sedan finns det som du säger Alf många som också borde komma fram. En som verkligen missades är ju Kary Lasch. Tänk om hans atelje med allt kunde fått sparas intakt. Men det gick ju inte tyvärr. Ja, det finns alltid mycket att önska och lite pengar att betala med tyvärr.