Världsrekord: 26 miljoner för en bild
Cindy Shermans självporträtt Untitled #96 gick för hela 3,89 miljoner dollar (ca 26 miljoner kronor) på Christie's auktion nyligen. Totalt såldes bilder för mer än 300 miljoner dollar på auktionen.
Cindy Shermans bild Untitled #96 togs 1981 och är enligt Popular Photography det dyraste fotografiet hittills i världen.
Köparen lär vara den New York-baserade konsthandlaren Philippe Segalot som lyckades buda över en annan konsthandlare i New York, Per Skarstedt.
Det tidigare högst betalda fotografiet till nu har varit Andreas Gurskys "99 Cent II Diptychon" som såldes för 3.35 miljoner dollar 2006.
På samma auktion som Cindy Shermans bild såldes gick ett målat självporträtt av Andy Warhol för 38,4 miljoner dollar.
Publicerad 2011-05-17.
Läs mer
Merläsning
Annons
Så förenklar och effektiviserar AI vardagen för fotografer
Annons
Som fotograf eller videograf vet du att kreativiteten ofta kommer när du minst anar det – på väg till en location, i bilen efter ett kundmöte, eller mitt under en plåtning när ljuset faller på ett sätt du inte förväntat dig. Men i ett yrke där fokus ligger på att fånga ögonblick, är det lätt att egna tankar, bildidéer eller feedback från kunden glöms bort.
Läs mer...
39 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Med tanke på att folk betalar sjuka summor pengar för Picassos tavlor så är detta inte så galet.
Javisst är det sjuka priser på Picasso. Men... just det där med att ett foto är så lätt att kopiera. Känns ändå som en målning är lite svårare att förfalska. Jag förstår ju att det inte är bilden i sig som värd pengar, utan vad folk är beredda att betala. Men ändå, det är ju ändå bara att skriva ut ett ex - och häpp, en kopia. In bakom glas och ram - och häpp, en tavla!
Nu är det ju inte en digital bild som sålts. En "riktig" kopia. Med sannolikt bara den här kopian i omlopp. Priset speglar väl det hon har gjort i sin konstnärskarriär, och vad som är populärt i vår tid. Kanske har han för mycket pengar, men det gör ju knappast att annan fotografi får det sämre, snarare tvärtom. Värdet ökar för konstfoto.
Ursäkta mig men vad menar du med det här? kopiera? vad händer med copiright? och vad vitsen med att erhålla en skrutten kopia?
(du får ursäkta mig men jag blir upprörd när jag läser sådana hära kommentarer...)
Ta en titt på "99 Cent II Diptychon" och förklara för mig vad som gör den bilden så bra att någon betalar 3,35 miljoner dollar för den. Det är ju en otroligt trist trist bild på några affärshyllor med mängder av varor.
http://pbmo.files.wordpress.com/2011/02/99-cent-ii-diptychon.jpg
Jadu, bra fråga! Känns ju som en bättre idé att åka till sin lokala Ica affär, ta en liknande bild och köpa något mer vettigt för dom överblivna 25 miljonerna.
Men det är väl bara jag...
Bilden är redan tagen, om du vill sälja en bild för 25 mille så måste du komma på något nytt eller ha en lång karriär bakom dig och avbilda den under de kritiska åren eller något liknande. Har dock en känsla att de som har värderat bilden är aningen bättre på fotokritik än de flesta här som typ lärt sig tredjedelsregeln och kanske kan vika ihop en reflexskärm. Om bilden är bra eller dålig enligt vanliga regler är ganska ointressant, perfektion kan endast uppnås då man släpper regelboken.
Den bilden är fantastiskt talande för vårt konsumtionssamhälle. i grunden är bilden väldigt bra, sen tillkommer en massa faktorer som fotografens status i konstvärlden och vad dennes bilder tidigare kostat för att värdet ska gå upp.
Värdet på en bild som denna har ju egentligen väldigt lite att göra med ”bilden i sig”, utan i princip enbart med idén och framförallt marknadens förväntningar och idéer. Visst går bilden att reproducera, och många har säkert försökt, men precis som Magnus skriver så är idén en rätt oslagbar beskrivning av konsumtionssamhället. Dessutom så finns det en teknisk briljans och en personlig hållning i Gurskys arbeten rent generellt, sett över tid, som ingen kan kopiera. Prisbilden kan man naturligtvis diskutera och tycka mycket omkring, och det gäller väl i största allmänhet i den världen, men nu har vi en marknad som tycks vara villig att betala i princip vad som helst för konstbilder i det här skiktet. Det i sig tar ju inte bort värdet av det som t.ex. Gursky gör rent konstnärligt. Det har bara att göra med förflyttning av pengar. En del köper aktier, andra konst...:-)
/Samuel
Ofta får jag den frågan/reaktionen "men det är ju bara att" MEN då är det jättelätt att bara svara med "varför har inte du tagit bilden?" "Det är det som skiljer dig fr mig (artisten fr betraktaren" "Jag tar bilden - du reagerar på den".
99 cent - den är ju grym! Hur mycket detaljer som helst. Rakt och rätt, ordning och reda. Myller av grejer och färger.
@ Magnus, I grunden är bilden inget speciellt. Gursky har tom lyckats kapa den vänstra människan på mitten. Så tekniskt lämnar den ju en del att önska. Sett i sitt sammanhang med övriga Gursky bilder framstår han ju som en inte helt oäven fotograf (dock tycker jag att hans övriga bilder utanför 99-serien är betydligt intressantare).
Det intressanta med 99-bildens reflektionen över konsumtionssamhället är att den blir en pardoxal spegling av konstvärldens "no limits" hållning.
En 99 Cents bild för 3,35 miljoner dollar.
Det finns ingen logik i detta. Någon med mycket pengar ville utmärka sig för att ha köpt det dyraste fotot någonsin. That's it.
Symetrin i den bilden är fantastisk mitt i all mat kaos...
Berätta gärna vad som är så ballt med dessa bilder till en som inte besitter samma kunskap om foto.
Förlåt. Man=jag i det här fallet. *Jag* fattar inte vad som är så bra med de nämnda bilderna utan tycker att mycket här är mycket bättre. Ursäkta otydligheten och jag skulle gärna ha svar på samma fråga. "Vad är det som är så himla bra med de där bilderna"?
Jag förstår rent ärligt inte varför någon betalar dessa pengar för något som inte är specielt bra egentligen.
Sen kan jag inte påstå att jag är specielt förtjust i shermans konst heller. Jag har mycket mer respekt för tex Concept Artists, som sitter och designar för film och sånt hela dagarna. Som tex Justin "coro" Kaufman eller http://www.fengzhudesign.com/index.html
Men jag antar att vi alla tycker olika. vilket isig är rätt gött :)
Skillnaden är väll att Concept Art är närmare besläktat med illustration än med just konst trots namnet. Det görs på uppdrag och med kreativa begränsningar och ramar från beställaren. Självklart krävs det stor skicklighet och det är som du säger mycket vackert men Concept Art tycker jag sälla kommunicerar något förutom just det man ser. Concept Art får mig sällan att tänka helt enkelt. För mig är det bakgrundsbilds material även om jag helt klart respekterar kunskapen och passionen som krävs för att lägga ner tiden för att skapa.
Kan tillägga att denna bild inte tilltalar mig men att någon som har pengar och vill ha den köper den är väll inte så konstigt?
Låt de som vill placera sina pengar göra det i vad de vill, men blanda inte ihop investeringar med genuint intresse.
Priset på bilden är galen sett utifrån vad man kan få för stålarna, men med tanke på att den stormrike sultanen av Brunei har badrum med guldkranar, att vi har en kung i Sverige, att de yttersta fotbollstjärnorna drar in så mycket pengar att de kan köpa flera lyxhus fast en människa inte behöver mer än en bostad, och att Charlie Sheen sitter på så mycket pengar att han knarkar för han inte vet var han ska göra av pengarna, ja då är priset på Cindy Shermans konsthistoriskt viktiga tavla inte särskilt märvärdigt.
/Lars
Jag håller med om att det inte handlar om fotografens kvaliteter utan om investering och lönsamhet. Men... det handlar ju ändå om foto, som lätt kan kopieras. Även OM köparen får negativet - så är det ju enkelt att göra ett nytt negativ från en positiv kopia. För att inte tala om enkelheten i att själv göra sig en kopia från en bra skrivare. Det är mer det jag reagerar på. Bilden i fråga är en trevlig bild med snygga färger om en vacker kvinna. Såna finns det många.
Det är väll ändå en väldigt stor känslomässig skillnad på att ha en original kopia och på att ha snott en från nätet och skrivit ut. Om du ser på konst som något som ska se snyggt ut mellan dina fönster så kan jag förstå dig annars så vet jag inte alls vad du pratar om. Det finns ju en anledning varför man köper litografier, just för att man vill ha något från konstnären, även om det är kopierat så har man köpt det från den som skapat det och har det ger ett större värde.
Tvivlar dock att han köper den för att ha den på väggen men du förstår vad jag menar :)
Sedan får man hoppas att fotografen får en del av pengarna så att det inte bara ett galleri som säljer till ett annat galleri. Till skillnad från en massa döingar som fick en spotstyver för sina målningar som säljs för osannolika belopp. Det behövs mera dyra fotografier av levande fotografer.
Bilden är förbaskat bra och utstrålar en personlig stil. Desutom är det förmodlligen en analog kopia och den lär bli svår att ersätta. Klaga inte var och en som känner att ni har begåvningen, stå på er. Vad bra att en bildkonstnär kan få inkomst under sin livstid.
Hans-Åke Öhlin
Med vänlig hälsning
Se bara exemplet då den samlade kritikerkåren skulle kritisera en tavla, vilken de höjde till skyarna. enda kruxet var att den var målad av en chimpans och då kännde sig den församlade eliten "lurad". Det säger en hel del om vilken kvasikunskap de besitter.