Henrik Nilsson

Naturintresserad Fotoentusiast
Gör allt och lite till för drömbilden och har alltid gjort det sedan jag började fotografera som 11-åring. Det kan innebära 90 timmar i björngömsle fem dagar i rad, gå upp kl 04.15 på söndag morgon eller att kämpa sig igenom myrmarker för att nå en bättre kameravinkel. Envisheten och ambitionen genomsyrar mitt fotograferande och begränsningarna är få om man verkligen vill någonting.

Medlem i grupperna

Vem är jag?

Mina intressen:
Landskap, Vilda djur, Natur

Jag fotograferar helst med digitalkamera och då helst i färg. Jag hittar mina motiv mestadels ute, och motiven är oftast stilla. Motiven hittar jag med tele, och när jag exponerar så tar jag hjälp av histogram. När jag surfar på Fotosidan.se så gör jag det med Mac och jag tycker forum är roligast.

Mitt bästa fotominne:
När jag i ett viltreservat i nordöstra Sydafrika står öga mot öga med lejonkungen, som vi så frenetiskt letat efter i flera dagar med safarijeepen. Till sist står han där, stirrandes mot mig i solnedgången med den karaktäristiska långa manen, och med häftiga andetag greppar jag kameran och börjar göra den varm med bilder.

Mitt sämsta fotominne:
De åtskilliga timmarna som tillbringades i björngömsle 28 juni-2 juli 2015 med enbart korp i sökaren. Tålamodet prövades på allvar här.

Min största inspiration:
Mattias Klum. Vad ska man säga, denna fantastiska naturfotograf gör uppdrag för självaste National Geographic, och med strålande resultat. Dennes bilder från Island och Borneo är på många sätt unika för omvärlden.

Jag fikar helst:
Jag fikar helst inte.

I kameraväskan har jag alltid:
Kameran.

Drömbilden är:
Drömbilden är på en rytande sibirisk tiger med ungar upplyst av snö och det mjuka solljuset i gryningen på en bergsluttning långt in i milsvida Sibirien.