Andreas Göransson

Om fotografen

Har alltid vart intresserad av djur och natur. Först var det jakten som tog upp tiden i skogen. Har sedan barnsben fått följa med till skog o mark antingen för att jaga eller fiska. Så därför faller det sig naturligt att ja fortfarande går omkring i skogarna och utforskar djur och natur.

2001 fick jakten en vändning o jag fick upp ögonen för foto. Ifrån ett gömsle fick jag filma min livs upplevelse. En björn som leker med en grävling. Med filmen så vann jag mitt i naturens guld-lo pris och en resa till Afrika.

Efter denna upplevels var allt igång. Hela tiden i skogarna så finns kameran med. Nu söker jag hela tiden närkontakt med skogens djurliv. Ifrån olika gömslen som ja snickrat ihop så söker jag närkontakt med björnar, örnar och allt annat som finns i vår scandinaviska natur.

Fotar med Canon Eos7D, objektiv som canon 17-40 4L usm samt 70-200 2,8IS + convertrar.

Hoppas ni finner ett intresse i min bilder.

Mvh / Andreas Göransson

Medlem i grupperna

Vem är jag?

Mina intressen:
Vilda djur

Jag fotograferar helst med digitalkamera och då helst i färg. Jag hittar mina motiv mestadels ute, och motiven är oftast rörliga. Motiven hittar jag med tele, och när jag exponerar så tar jag hjälp av känsla. När jag surfar på Fotosidan.se så gör jag det med Windows och jag tycker bilder är roligast.

Mitt bästa fotominne:
När jag filmade fighten mellan en björn och en grävling.

Mitt sämsta fotominne:
När jag smög omkring i skogen o sökte efter ett rävgryt. Hade ingen kunskap om kameran då utan hade precis börjat läst lite lätt hemma om foto. Efter några timmars smygande så var solen på väg ner, den gula färgen sträckte sig ut över skog o ängar, ni vet hur fint ljus de blir :). När ja stod vid bilen för att ge upp mitt letande så fick ja se ett rådjur hoppa över vägen och gå ut på en äng. Började då smyga mig på det för att få en bild på den i det vackra solskenet. När ja kom över krönet där rådjuret försvann, så fick jag se det stå där nos mot nos med den lilla rävungen. Solen sken precis på dem o jag befan mig bara 50 meter i från. Höjde kameran o tog mina bilder. Sen var ögonblicket borta. Rådjuret gick vidare in i skogen o räven tillbaka till sitt gryt. Alltså den här platsen skulle ni ha sett..Otroligt vackert var det där.. En liten äng med ett stort träd på, och under trädet låg grytet + att de allra sista solstrålarna träffade p den ängen så fint. Ja de va helt sagolikt. Men tror ni de vart några bilder ??? :(

Jag fikar helst:
Kaffe med bullar eller några mackor.