Bilder som berättar en historia har ett eget språk. Ofta blir det väl så istället att man berättar med text en historia när bilden själv inte räcker till, och bilden får illustrera det man skriver? Jag fotar själv inte direkt street utan det mesta som kommer i min väg. Bilden, inte motivet är det viktiga för mig. Det kan iofs. även vara sk street. Jag fick en fin kommentar på en av mina bilder för lite sen. Hen skrev: "Jag tycker verkligen om dina svartvita foton. De har något speciellt, ger en känsla som gör att jag startar en historia utifrån bilden." Så kanske inte bilden alltid behöver vara historien, utan det som kommer efter bilden?

Har också mycket svårt för det här "smygfotandet" men även jag ska göra ett försök. Temat är gatubild men det är ju fri tolkning tycker jag. En snygg bild på en tom gata kan ju också bli fin tex.

MvH
Johnny

Men ingen som sysslar med genren som vill ge nåt kort tips ?

Till en grön gubbe/kvinna

Vet det ska vara min stil osv

Gatufoto som genre är lite knepig. Det finns mycket åsikter om hur fotot ska gå till, inställningar brännvidder med mera , med mera. Men...
övning 1. Strosa i en stadsliknande gatumiljö. Fotografera gator, torg och de andra stora rummen. Bli bekant med miljöerna och vänj dig succesivt att det förekommer människor där. Det här resulterar i bilder som berättar om VAR.
övning 2. På liknande sätt men bestäm dig för vid en tidpunkt på dygnet. Ljus, människors beteenden kommer att berätta om NÄR.
övning 3. Placera dig nånstans i stadsrummet, ett torg kanske. Ägna en timme eller mer till att fotografera torget. Ju längre du står på platsen, desto mer smälter du in och andra människor uppfattar dig som en naturlig del i miljön. Förbipasserande människor kommer att stanna upp för att inter skymma ditt (tänkta) motiv. Och du fotograferar inte människor även om det kommer att krylla med människor på dina bilder. De här bilderna kommer att berätta om VAD.
Allt eftersom du blir mer och mer bekväm i situationerna kommer bildskördarna innehålla fler och fler bilder där människor hamnar i fokus, inte bara bildmässigt utan också berättarmässigt.
Hoppas det kan vara till nån hjälp.
/Gunnar S

Hej Nini. Gatufoto är den genre som jag huvudsakligen ägnar mig åt och jag har gjort det i drygt 10 år nu.

I stora drag kan man definiera gatufoto som foton tagna på platser ditt allmänheten har tillträde, tagna på sätt där personer i bilderna inte poserar eller förställer sig. Människor finns i de flesta av bilderna och om det inte finns människor i dem så ska det i alla fall finns en stark närvaro av det mänskliga. Givetvis finns det undantag som med det mesta men ovanstående omfattar genren i huvudsak.

Gatufoto är därmed lätt att komma i gång med. Tvärtemot vad som står i beskrivningen (vem har författat den?) som du återgett i blogginlägget så behöver bilder inte berätta en historia. Det kan räcka med att bilden är vacker att se på. Det där med historieberättande är överreklamerat.

Du behöver inte heller fota med nån speciell brännvidd men de bästa inom genren tenderar att fotografera med brännvidder mellan 28 mm - 50 mm. Svartvitt eller färg spelar ingen roll. Det handlar inte heller om smygfoto (även om en del fotar på det sättet) – jag fotar öppet men försöker att undvika att folk inser att jag fotar dem. Med träning går det alldeles utmärkt.

Mina råd i punktform:
– studera duktiga gatufotografer som Garry Winogrand, Joel Meyerowitz, Henri Cartier-Bresson och Alex Webb. Försök att härma dem.
– se till att du är snabb med din kamera – är du för långsam ökar risken att du bli upptäckt och då får du ödsla tid på att förklara dig och prata istället för att fotografera.
– Gunnar Stalands övningar är helt okej.

Till sist, gatufoto är kanske den svåraste formen av fotografi, och Alex Webb menar att det mesta av fotograferandet blir misslyckat till typ 99,9%. Så, om du tycker att du inte får till det så är du i gott sällskap. Att gatufoto är så svårt har att göra med att du som fotograf i stort inte kan påverka det som händer. Du kan inte kontrollera ljuset heller (om du inte fotar med blixt förstås!).

Lycka till!

Mvh
Fredrik

PS. Gå gärna med i Gatufotopoolen – där kan du får rak och ärlig kritik samt förslag på förbättringar etc. En hel del erfarna gatufotografer delar med sig av sina kunskaper på så sätt.