Ögonblick i min verklighet

Damtralla med hjälpmotor

En gång hade jag en damtralla med hjälpmotor. Det var på 50-talet under det kalla krigets dagar. Vi var inte medvetna om miljöproblemen, det fanns gott om jobb och ekonomin pekade uppåt.

Jag hade en damtralla med hjälpmotor. Farsan jobbade hårt i byggsvängen. Vi hade mat på bordet. Morsan skötte hushållet, läste deckare och tog bilder av familjen med en gammal lådkamera. Jag slutade på läroverket, därför att jag inte lät mig dresseras av konservativa lärare. I stället började jag jobba på ASEA och blev kvar i 55 år.

Jag köpte en damtralla med hjälpmotor. Det var en Victoria som hängde på vänster sida av bakhjulet. Damtrallan med Victoriamotorn kostade 150kr begagnad. För mig var det nästan halva min månadslön. En nästan ofattbar lycka genomsyrade mig när jag första gången susade fram med hjälp av vrålande motorn. Det blev en riktig långtur med mopeden en gång. Från Västerås till Rättvik. Den resan tog hela dagen, och jag var blåfrusen när jag på kvällen kom fram till släkten i Dalarna.

På en veteranträff för mopeder härom året fick jag tillfälle att fotografera den typ av moped som jag hade på 50-talet.