Regniga Ögonblick i Venedig

Regnet bara öser ner här idag. Kommer att tänka på ett annat regnigt tillfälle.... Jag hade aldrig varit i Venedig. Bokade en weekendresa för mig och gubben en gång i oktober för länge sedan. Hade hoppats på fin väder men ack vad jag bedrog mig. Det regnade hela den helgen. Vattennivån stod högt. Blött blött. (om fötterna) men likväl var det mycket turister.  Och trångt på gatorna med alla paraplyer. Fast det finns en del guldkorn.

Här kommer några glimtar från både huvudgator och bakgator.

 En ensam gondoljär på väg hem i natten?

Och sedan alla dessa turister...som bara myllrar omkring.

Mycket vatten på gator och torg. Det var svårt att gå torrskodd.... 

...men det fanns lösning på att torka blöta skor också. :-)

Mitt tips. Promenera hellre på bakgatorna i Venedig än de gator de flesta turister väljer. 

Hej så länge!

Eva

Touch down Reykjavik

I höstas tävlade jag tillsammans med min kör, Alba Show Chorus, i VM i Barbershop för damer i Kansas City. Och på vägen till Kansas City gjorde min körsyster AC och jag en touch down i Reykjavik. Ja, vi tog med våra gubbar också, men de flög hem efter besöket i Reykjavik, då vi flög vidare till Kansas City. 

Vi stannade bara i knappt två dagar. Besökte Blå lagunen. Såg röken efter vulkanutbrotten från Grindavik. Hyrde bil och körde the Golden circle och såg Tingsvallir och någon Geyser. Lite food walk i Reykjavik innan vi for vidare. Två dagar är alldeles för kort, men det gav mig mersmak! Jag vill definitivt besöka Island igen, gärna under sommaren och stanna lite längre. Oktober /november är kanske inte den bästa tiden att resa dit.

Här kommer några glimtar från Touch down Reykjavik. 

Som sagt oktober är inte den charmigaste månaden att besöka Island. Det som däremot var charmigt var pratstunden med de två kvinnliga isländska piloterna på Icelandair, som tryggt tog oss över Atlanten till det stora landet i väster. 

Hej Så länge!

Eva

Med elbil över Alperna del 3 - Gletsch - Grimselpasset och nattfoto

Med elbil över Alperna del 3. Del 1 hittar du HÄR och del 2 hittar du HÄR.

Vi fortsatte resan ner till Gletsch-dalen där vi kom till ytterligare ett gammalt slitet hotell som återigen förde tankarna till skräckfilmen the Shining. 

När vi passerar hotellet så korsade ett gammalt ånglok vägen framför oss, i ett moln av ånga och parkerade på en vändplatta intill vägen. Det var ångloket vi såg tidigare efter det vi lämnade Andermatt. En ung kille vände loket på plattan. Vilken tur vi hade som fick se det!

Från hotellet i Gletsch ser man tydligt märken på bergssidan efter den forna Rôhne glaciären . Då förstår man hur illa det är med glaciäravsmältningen!

Det lilla kapellet i Gletsch.

Vi stannade bara till en kort stund för att knäppa några bilder på tåget och det lilla kapellet innan vi fortsatte vår klättring upp på andra sidan dalen för den sista etappen för dagen - den upp till Grimselpasset som ligger 2 164 meter över havet.  Vi klarade oss upp dit med elbilen utan problem. 

Där precis på toppen av passet stannade vi för natten och tog in på Hotel Grimsel-blick. Vi hade bokat rum i förväg.  Personalen var mycket trevlig och lät oss ladda gratis från ett eluttag inuti deras garage. De fick en liten provtur med elbilen som tack.  

Efter en härlig middag i hotellets restaurang så gick jag och sonen ut i natten för att försöka knäppa några bilder av stjärnorna innan läggdags.

Vintergatan syntes bra den kvällen. Och vi såg några stackare som inte fått rum på hotellet övernatta i tält utomhus. 

Jag gick upp tidigt nästa morgon för att fånga morgonljuset. Det var en alldeles magisk morgon då man såg solens första bleka strålar belysa den snöklädda alptoppen i fjärran! 

Morgonstund har guld i mund.

Det var dags att vandra ner till Hotel Grimselblick och  äta frukost.

To be continued..

Med Elbil över Alperna del 1 - Airolo - Gotthardspasset och Sasso San Gottardo.

Jag och gubben tog mina gamla föräldrar på ett elbils-äventyr över tre bergspass i södra Schweiz den 24-27 september 2014. En lite annorlunda weekend resa jag verkligen kan rekommendera!

Vi flög med SAS till Zurich, där sonen som då bodde i Schweiz, mötte upp och sedan for vi gemensamt med tåg ner till den lilla staden Airolo, som ligger i södra Schweiz. Där hyrde vi en elbil, Nissan Leaf, och den kostade då, 2014, 39 CH /dag att hyra.

I Airolo hade jag bokat hotell Forni, som ligger mittemot tågstationen. Jag hade sett till att boka rummen som vette mot baksidan för att inte bli störd av tågen som passerade förbi nattetid. Det visade sig vara ett bra drag, för Hotellet låg VÄLDIGT nära stationen!

Det var inte långt mellan station och hotel. Biluthyrningen låg också alldeles intill. 

Utsikt mot bakgården. Men vi hörde inga tåg i alla fall.

Nästa morgon började vi klättringen med elbilen mot Gotthard passet. Det var en kylig septembermorgon. Vi tog den gamla vägen av smågatsten. Vilket mödosamt arbete det måste ha varit att bygga vägen! Respekt!

Det är ungefär 1000 meters höjdskillnad mellan dalen i Airolo och Gotthardpasset. Men det var åtminstone lite varmare nu, kvicksilvret hade redan klättrat upp mot termometerns 16-streck.  För er som aldrig åkt elbil förut så är bilens räckvidd (hur långt man kommer på en laddning) en viktig sak.  Jag kallar Nissans räckviddsmätare för "Ungefär-O-meter" för att när man kör i Alperna varierar räckvidden väldigt mycket mellan uppför och nedförsbackarna.

Som väntat föll räckvidden snabbt under får färd uppför kullerstensvägen. Det borde ju gå att knyta ihop den med GPSen för att få en mer stabil siffra på hur långt man kommer. Men innan Nissan kommer ut med en sån funktion så kommer jag att prompt kalla den för ungefär-O-metern. 

När vi nådde toppen så hade ungefär-O-metern sjunkit från 175 km räckvidd ner till bara 23 km, och vi hade bara lite mer än ⅓ av batteri barer kvar. Det fanns ingen laddstation på toppen.

Här uppe stannade vi för att besöka “Sasso San Gottardo”, en gammal bunker insprängd i berget under andra världskriget. Det är en enorm labyrint av tunnlar, kanoner och kraftverk, allt är ännu inte öppet för allmänheten men man kan ändå lätt spendera en timma eller två här.

Jag undrar var de har gömt alla stenar som de måste sprängt bort från berget?

En ganska imponerande bedrift faktiskt.

Här står vi utanför en sådan lucka. Förstora gärna.

Sedan var det dags att gå den långa....

....långa vägen tillbaka ut ur berget. Vi plockade upp kära mor från kafeterian - hon hade blivit lite yr i mössan av den tunna luften här uppe - innan vi for vidare mot den lilla staden Andermatt för lunch och el-laddningspaus. 

To be continued! :-)

Dag 92 - Lite jobb med resebilder

Annandag påsk och lite bildredigering. Jag ligger hopplöst efter med att göra fotoböcker för resorna vi gjort på sistone. Som resan över Alperna med elbil - 2014 till exempel. Vi tog med mina gamla föräldrar på resan och jag gör fotoboken mest med tanke på dem. De uppskattar verkligen att sitta och titta i dem sedan. Så nu viker jag denna dag till sådant arbete. Jag kommer att lägga ut lite bilder från resan i bloggen sedan efter hand. Så ni som undrar om det funkar att köra elbil i Alperna - ha lite tålamod. :-)

Det är makalöst vackert vid Furkapasset i de Schweiziska Alperna. 

Resebok in the making. Får bli dagens bild 92.

Hej så länge.