Nisseblogg

Stöd Stockholm Stadsmission

Besökte  Stadsmissionens sommarkollo i Vännebo vid Stallarholmen för några dagar sedan. En fantastiskt fin och somrig upplevelse. Invid Mälaren där Sörmland är som vackrast . 

I Stockholmsområdet bor många familjer med barn som inte har någon möjlighet att byta miljö under sina ferier. Därför bedriver Stockholms Stadsmission ett barnkollo där barnen under tio dagar får leka, bada och vila sig från sin vanliga miljö.  

En barngrupp består av cirka 20 barn i åldern  9 till 12 år.

 Välkommen till Vännebo säger personalen.

Några barn finns inte med på bilderna då man nyligen har infört strikta regler för fotografering av barn. Den här bilden kanske kan publiceras då avståndet till barnen är långt. Tills vidare är deltagarna i fotbollsmatchen blurrade.

Bilden visar i alla fall det fantastiska läget med hundra meter till Mälaren.

Här är badplatsen intill.

Etty par bilder från fotbollsmatchen. Naturligtvis kunde jag bara fota barnledarna och inte barnen. Ledarnas entusiasm visar att alla hade kul.

I matsalen hittade jag ett litet konstverk i vardande - ett fräknigt och leende monster.

Själv var jag flera somrar på kollo som barn. Jättefina minnen. Kan man ge ett barn en bättre gåva än en sådan här vistelse?

Dela:

Polsk sup och ungersk nationaldag

Den polska supen smakade gott. Den ungerska firandet av nationaldag storslaget. Hur hänger det hela ihop? Firar inte bara ungrare  en sådan här dag. Tydligen inte.  Under mina strövtåg i stan hade jag hamnat bland en samling polacker. De bar flaggor och standar med texter om solidaritet mellan de båda länderna.

Men först till supen.  Plötsligt befann jag mig framför de här männen.

Det var en grupp från en polsk stad som samlade sina styrkor inför att ansluta till den stora paraden. 

Och så här hälsade man deltagarna välkomna. Givetvis dom som önskade. En dam gick runt med en stor korg och bjöd på bakverk också.

Gott smakade det. Generöst blev även jag bjuden. Den ena mannen hade en stor flätad korg med rödrutig duk över ett antal flaskor.

Nu kom paraden med nationaldagsdeltagare. Först tågade en lång rad officiella delegationer från Polen som hedersgäster.

Plötsligt stod jag ensam. Alla polacker hade anslutit sig mig till tåget som gick över Szechenyibron. 

Med en bit bulle i handen och smak av vodka i munnen. Förstod att det här var något viktigt för alla deltagare.

Dela:

Gatubråk och kravallpoliser

Vrål och skrik hördes bortåt gatan. En grupp kravallpoliser rusade förbi. Nyfiket följde jag efter. Nationaldag den 17 mars i Budapest.

Ett storslaget firande hade pågått hela dagen. Tiotusentals människor hade nog deltagit. Nu på väg hem. En grupp högerextremister ville ta tillfället att visa att man fanns.

När jag hann ikapp kravallpoliserna hade de ställt upp sig i led vända mot demonstranterna. Dubbla rader med kravallstaket drogs rasslande fram så att en bred zon skiljde dem från folkmassorna. 

Så här såg bråkmakarna ut. En rätt liten skara. Högst ett hundratal människor.

Demonstranterna skrek åt poliserna en stund och försökte provocera. Polisen å sin sida stod bara lugnt och betraktade dem. Polisens videokameror var uppe för att dokumentera när oron hängde i luften. Varje enskild polisgrupp hade fö en videokamera på stång.

Folket på andra sidan kravallstaketen började skrika glåpord åt bråkstakarna. Under ett tag hojtade de båda grupperna åt varandra.

Snart tystnade vrålen. Några tals hölls. Men först nationalsången.

En del demonstranter bar hemmagjorda uniformer. Den här mannen var väldigt högljudd länge och väl. Damen vid hans sida bar en förgylld sabel på en röd kudde?!! Sällskapet verkar hämtat ur ett komiskt teaterstycke.

Här hålls ett annat tal i ett likadant högt tonläge.

Nu hade den hotfulla stämningen lugnats. Mycket berodde på polisens professionella insatser. Ibland gick en lång rad poliser fram och tillbaka på den breda gatan utanför demonstrationen. Bara för att visa närvaro.

Bedövad av allt oväsen lämnade  jag demonstrationen. Upptäckte att  det stod grupper av kravallpoliser beredda bakom flera gatuhörn. Men som väl var behövdes inte deras insatser.

Får nog blogga lite mer om firandet av den ungerska nationaldagen i Budapest. Det var en mäktig och fin folkfest. Den här incidenten var förhoppningsvis den enda i sitt slag.

Var jag dumdristig som knallade runt och fotade demonstranter och polis på nära håll? I gatufotostil. Vet faktiskt inte.

Funderade på saken när jag såg en pressfotograf som bar skyddshjälm med texten "PRESS"  i karbinhake på sin sele. Ibland kan det nog vara rätt tufft att vara fotograf i såna här sammanhang.

Dela: