Morgondimma..

Dimman låg plötsligt tät över Stockholm i morse, trodde jag skulle hinna till Västerbron innan den började lösas upp.. men jag skulle nog ha varit där en halvtimme tidigare då hade det blivit optimalt, men så här blev det i alla fall, såg att några fotat i svartvitt idag, men jag föredrog färg.. och vackert var det!

Västerbron österut..

Maktens boningar.. Stadshuset.. Rosenbad som legat öde ett tag nu.. Riksdagshuset.. Slottet.. Grand Hotell, kanske också är en maktens boning..

Och hela 'bidevitten'..

Hemåt för en förmiddagsfika..

Gamla Stan..

Tack för mig!

Köttets lustar..

Vill man locka fram Kråkor och Skator ska man gärna hänga upp ett stycke torkat kött i ett träd.. Det gillar alla Kråkfåglar men även en del mesar.. Någon hade gjort så uppe i mitt närområde Tantolunden här på Södermalm. För några dagar sedan var det mest Kråkorna som var där och försökte få sig lite föda.. i lördags var det bara Skatorna som var där.. Igår var köttstycket borta.. Fotat med 200-500 mm.

Denna eftermiddag sågs bara Kråkor här..

Den här eftermiddagen var det Skatornas tur.. i ett sent eftermiddagsljus..

Sista solstrålarna..

Tack för mig!

Sett i lunden..

Lördagen var fin även om den började med mulet, sen klarnade det upp och vindarna var svaga.. bättre blir det inte i november.. dessutom hade det kommit lite vitt under natten, även om det mesta av detta töade bort när solen kom fram.. Fotat med 200-500 mm.

Lite bilder från dagens lilla promenad i Tantolunden på Södermalm.. Koltrastar satt och njöt i solen..

Kvar från Halloween..

Lite bling-bling hängde i ett träd..

Törstiga Gråsparvar fick åka grillor istället..

En Steglits höll till bland prydnadstistlarna..

Tack för mig!

'Flygande rosetterna' is back..

Ni har säkert också sett dessa små insekter som på ett vackert sätt svärmar kring varann även när det är +-0° eller kallare, bara det finns en liten strimma av sol och det är svaga vindar.. Tror inte att dom är större än högst 1,5 cm. mellan vingspetsarna.. Tror det var Ing-Marie S. som döpte dom till "flygande rosetter' för flera år sen.. det stämmer rätt bra! Kanske 'Tingeling' i Peter Pan också stämmer hyfsat bra.. När man ser dom så är det som att dom dansar nära varann uppåt och neråt om vartannat, dom håller sig i en ganska tät cirkel.. det är riktigt vackert! Och dessa små flygande varelser är inte några myggor som sticks.. Fotat med 80-400 mm. uppe i mitt närområde Tantolunden i Stockholm.

Tack för mig!

En dag på jobbet..

Nåja, inte numera.. I år blev jag pensionär så det är inte riktigt samma 'action' längre, och det är för övrigt 11 år sedan jag slutade jobba med detta.. Men just den här dagen när den första bilden togs så var det ändå en del action.. Annars så hände sig detta under en 'dykvecka' i oktober 2003, platsen är ganska nära Korsö och Sandhamn i Stockholms skärgård och det är alltså 15 år sen, en vecka fylld med olika övningsdykningar när just den här övningen hände, och uppenbarligen så samövade vi med försvarets helikopterverksamhet, men också Sjöräddningen, och troligen så var även 'sjöpolisen' med.. Själva var vi med som 'Räddningsdykare' från Stockholms Brandförsvar. Långt ifrån alla brandförsvar har vattendykning som en extraresurs att snabbt ta fram ur samhällets 'räddningslåda' när något 'sjörelaterat' händer.. Men så som Stockholm ser ut med allt sitt vatten ('Nordens Venedig'..) så är det rätt så relevant att ha en sådan räddningsverksamhet. Stockholm skaffade sig vattendykning som en extra resurs efter den tragiska 'Essingebroolyckan' den 24:e november 1948, efter att en buss och en lastbil krockade där.. och bussen gick över kanten och försvann i djupet.. 11 personer dog! Jag hade länge en brandmästare på Kungsholmen som var barn när denna olycka hände, själv så var han i skolan i lågstadiet den här dagen, men klassens fröken kom aldrig.. hon följde med bussen ner i djupet.. Annars så var det på 'min tid'  Östhammars kommun i norr, Nyköping i söder och Västerås i väst som också hade vattendykare, så 'vårat' distrikt för utryckning vid olika typer av 'vatten/båt/isolyckor' innefattade i stort sett hela Stockholms län, detta kanske är annorlunda numera, men jag vet inte det..

Sommartid vid fint väder kunde det bli dyklarm nästan varje dag, eller flera per dag.. Även om man ganska ofta också fick 'motbud' på larmet innan vi hunnit fram.. Även vintertid när isarna ligger fina så kan det bli en hel del larm, ofta berodde det på att någon sett skridskoåkare 'plurra' på håll, men är det en grupp skridskoåkare som är ute så brukar dom alltid hantera detta själva, man drar helt enkelt upp dom som plurrat, och torra kläder ska man ha i den ryggsäck som man bär.. så efter ett ombyte så åker man oftast vidare utan problem.. Men de som sett detta på håll brukar ofta ringa och larma vilket är helt rätt! Det enda som brukar hända för de som rycker ut är att förmodligen åker en 'enhet' ändå ut till platsen man larmats till, oftast är det det 'lokala brandförsvaret' som är framme först med sina ytbärgare, och kan då avbryta hela insatsen, och vi med vattendykningen fick vända och åka hem igen, detta hände ofta när någon gått ner sig på isen, dom löser det oftast själva, det är detta som man som skridskoåkare har all sin utrustning till.. På Kungsholmen hade vi på 'min tid' 10 man i tjänst dygnet runt, vilket räckte till två 'dykande' styrkor som oberoende av varann kunde åka på två olika dyklarm samtidigt, det har hänt men var sällsynt. På 'min tid' så var vi 5 man som minimum åkte på dyklarm. En bilförare, en dykarledare (oftast en brandförman), en linskötare, och två vattendykare.

När larmet gick på stationen så var oftast dykarbilen på väg inom 90 sekunder. Som vattendykare så slänger man av sig de vanliga kläderna utom kallingar och strumpor, sedan hoppar man snabbt i ett varmt underställ som täcker hela kroppen, och sedan hoppar man likaså snabbt i torrdräkten som man dyker med, men innan man stängt dräkten så är man redan i dykarbilen och är på väg.. Klär sig fullt ut med all utrustning som man som dykare behöver gör man sedan under själva utryckningen med dykarbilen, i stolarna där man sitter som dykare finns all utrustning, även flaskorna man har på ryggen, allt är säkrat, även som dykare satt man med bilbälte. Är framkörningen lång (utanför stan) så har man gott om tid att klä sig färdigt som dykare, men visst blev man ofta rejält svettig.. Dykarledaren agerar aktivt under utryckningen och gör en bedömning om man kan tjäna tid på att få tillgång till helikopter, det var oftast polisens helikoptrar vi använde men fanns försvarets helikopter tillgängliga så kunde det även bli dom helikoptrarna.. bedömde man att helikopter skulle snabba upp insatsen så påbörjades utryckningen med dykarbilen utefter den tänkta körvägen, men sedan fick helikopterpiloten bedöma var vi kunde mötas utefter utryckningsvägen, sedan blev det oftast tre personer som snabbt bytte till helikoptern där den hade landat nära vägen, och som jag minns det så blev det dykarledaren och de två dykarna som själva flög iväg till olycksplatsen, medan dykarbilen fortsatte utryckningen via väg.. Det längsta jag som bilförare kört på utryckning (blåljus) en gång var 12 mil från Kungsholmen, det var norrut mot Herräng.. Det längsta som Kungsholmens dykare har transporterat sig 'under utryckning' är upp till sunkiga vårisar utanför Skutskär där man sett en isfiskare som försvann.. transporten dit skedde med en av försvarets 'Vertolhelikoptrar' (finns inte längre kvar tyvärr), där färden norrut skedde rakt över Arlanda flygplats som beordrades att 'stänga' vid passagen (bara det..) Man hittade snabbt från luften var fiskaren hade försvunnit, och sedan dök en av räddningsdykarna direkt från helikoptern med 'telefonlina' medans helikoptern hovrade på mycket låg höjd.. fiskaren hittades snabbt och vinschades upp i helikoptern där HLR inleddes, vill minnas att man sedan landade på Akademiska sjukhuset i Uppsala.. men jag tror mig också minnas att han avled.. Som brandman/dykare så alternerar man hela tiden mellan att vara dykare, bilförare, linskötare.. 'alla ska kunna allas jobb' skulle man kunna säga. Det här är alltså utöver 'vanlig' räddningsverksamhet som man som vanlig brandman jobbar med.

De här bilderna råkade komma fram just nu, eftersom jag håller på att lägga över en hel del bilder från CD/DVD till två separata hårddiskar, det frigör en del fysiskt utrymme när jag blir av med dessa CD-skivor.. dom kastas nu vartefter dom istället hamnar på de externa hårddiskarna! Och då ser man plötsligt bilder som dessa som är 15 år gamla.. De här bilderna är fotade med en liten Minolta DimageX med 2,1 milj. pixlar, med ett litet UV-hus som klarar 30 m. djup. 

Ilandsatta av försvarets Superpuma..

Men innan vi hamnade här så finns det lite fler bilder.. Korsö hamn, med fler 'enheter'.. Stockholms brandbåt i fonden som är en förlängd variant av militärens Stridsbåt 90 som ses i bakgrunden här..

Vi lånade ofta även militärens båtar..

Här bodde vi, i militärens ganska så nya baracker, helt ok..

Klassisk militär standard..

Sen så blev det övning med helikopter just denna dag..

Lite snack först..

Förberedelser..

Sedan iväg.. mina arbetskamrater..

Här ska vi bli ilandsatta, på den ljusa klippan nere till vänster..

Vindtrycket från denna helikopter är kraftfullt, den är lite ökänd för detta.. dessutom står den bara 'lätt' på klippan för att inte halka iväg.. så vindtrycket är kraftfullt även fast den landat..

Vår uppgift blev att söka efter en försvunnen person/docka här utanför..

Det blev dykning med 'halvcirkelsökning' via linsignaler i linan, kanske en del av er kan dessa signaler.. kan läsas om här. Thomas i bakgrunden hittade dockan rätt snabbt.. 'Svanis' närmast fick ändå dyka lite som han ville..

Som övning var inte det här speciellt avancerat för just oss, men det är alltid bra att samöva med andra enheter, Superpuman hade vi inte flugit med tidigare, det är alltid bra att ha gjort.. I bakgrunden så hovrar helikoptern ovanför en passagerarbåt och vinschar upp folk..

Färdigdykt..

Sen åkte vi troligen hem och käkade, men det blev via Sjöräddningens lilla båt..

'Lirren' och 'Svanis' var dykare vid denna övning..

Tack för mig!