Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons
Artiklar > Fototeknik 1 - Kamerans funktion

Fototeknik 1 - Kamerans funktion

En kamera är apparat som kan avbilda verkligheten på ett ljuskänsligt medium. Principen är densamma oavsett om vi använder fotografisk film eller digitala sensorer.  

Kameran

Kamerans centrala delar:

Kamerans principiella delar


Kamerakroppen
är i princip bara en ljustät låda. Den är tillverkad i lättmetall eller plast.

Slutaren är normalt stängd och hindrar ljuset att nå filmen/sensorn. Vid exponeringen öppnas den en kort tid. Denna tid kallas slutartid eller exponeringstid. Normala slutartider är delar av en sekund. Ofta skriver man t ex 125 när man menar 1/125 s. En halvering eller fördubbling av slutartiden kallas ett steg.

Systemkameror har ofta en s.k. ridåslutare alldeles framför filmen/sensorn medan andra kameratyper har en s.k. centralslutare placerad i objektivet.

Slutaren aktiveras genom att trycka ned avtrycket.

Det ljuskänsliga mediet (film/sensor) kan ha olika känslighet för ljus. Känsligheten anges i ISO, t ex ISO 100. En halvering eller fördubbling av värdet kallas ett steg.

Objektivet avbildar en bild på filmen/sensorn. Det är ofta avancerat och består av flera linser. Dessa är gjorda av speciellt glas och har avancerad antireflexbehandling. Med objektivets brännvidd avses avståndet mellan objektivets optiska centrum och film/sensor-planet. Brännvidden styr vilken bildvinkel objektivet ger. 

Bländaren är en anordning för att skärma av ljuset från objektivets yttre delar. Detta minskar ljuset och påverkar bildens utseende. Bländartalet är ett relativt mått så att man kan direkt kan jämföra objektiv oberoende av brännvidd. Vid samma bländartal släpper alla objektiv genom lika mycket ljus oberoende av brännvidden.

Bländartal:   brännvidd / ljusöppning
Blända ner = minska öppningen, dvs bländartalet ökar
Bländarsteg: ändring av ljuset till halva eller dubbla => bländarvärdet ändras med roten ur 2 = 1,4
Bländarskala, hela steg: 1  1,4  2  2,8  4  5,6  8  11  16  22  32  45  64

Sökaren används för att se aktuellt bildutsnitt. Den kan ha olika konstruktion från enkel genomsiktssökare till komplicerade sökarsystem baserade på optiska eller eleltroniska komponenter. Vissa sökartyper visar exakt den bild som objektivet ger medan andra är fristående och därmed mindre noggranna.

Moderna kameror har avancerad elektronik för styrning och är helt beroende av batterier. De flesta har någon form av motor för att spänna slutaren och mata fram film. Äldre klassiska kameror kan vara helt mekaniskt uppbyggda och fungerar utan batteri.

Kameratyper

Tre huvudtyper finns.

Kompaktkamera med genomsiktssökare (Eng: PS – Point and shoot)

Fast monterat (zoom)objektiv, ofta med kombinerad bländare och slutare. Sökare på sidan med eget optiskt system vilket ger parallaxfel. Digitala varianter har dock LCD-monitor som visar exakt utsnitt. Fokusering genom IR eller digitalt.
Exempel: i princip alla kompaktkameror för film eller digitala

Mätsökarkamera (Eng: rangefinder)

Fast monterat eller utbytbara objektiv. Ridåslutare i kamerakroppen framför filmen. Sökare på sidan med eget optiskt system som kompenserar för parallaxfelet. Fokusering genom ett optiskt system med visning i sökaren. Denna kameratyp är tyst och snabb.
Exempel: Leica M-serie

Spegelreflexkamera (ESR – enögd spegelreflex, Eng: SLR – single lens reflex)

Utbytbara objektiv och stort utbud av tillbehör. Ridåslutare i kamerakroppen framför filmen/sensorn. Spegel och prismasökare visar exakt utsnitt. Sökaren kan även användas för fokusering och bedömning av skärpedjup. Nackdelar är storlek, vikt och ljud/vibrationer från spegeln.

Exempel: ”Systemkameror”, analoga och digitala (DSLR)




Principskiss över spegelreflexkamera.


Format

Kameror för film delas in beroende på filmens storlek.

Beteckning Filmrutans storlek Kommentar
Småbild 24 x 36 mm  
Mellanformat 4,5 x 6 cm – 6 x 9 cm eg. 42 x 56 mm – 56 x 82 mm
Storformat 9 x 12 cm och större  

 

Digitalkameror delas inte in på samma sätt. Nya digitalkompakter har ofta en sensorstorlek på endast 3 x 4 mm medan digitala systemkameror har ca 15x23 mm. Det finns även större sensor i vissa systemakameror och bakstycken till mellanformatskameror.

Småbildskameror har ett ganska rektangulär format med förhållandet 2:3. De vanligast mellanformaten har 3:4 eller kvadratiskt format. Digitalkompakter har ofta 3:4 medan digitala systemkameror har 2:3.

Format

Glöm inte att man kan ta stående bilder!


Exponering

Att exponera en bild motsvarar att fylla på vatten i en hink. Tre faktorer påverkar:

* storlek på  hinken
* tjocklek på slangen
* tiden ventilen är öppen


Hink

Hinkens storlek påverkar tiden. Med stor hink tar det längre tid att fylla den.
Slangens tjocklek påverkar tiden. Med grövre slang tar det kortare tid att fylla hinken.
Tiden är viktig. För kort tid och hinken blir inte fylld. För lång tid och det rinner över.

Tre faktorer påverkar exponeringen av en bild:

* Känslighet, ISO (storlek på  hinken)
* Bländaröppning (tjocklek på slangen)
* Slutartid (tiden ventilen är öppen)


Hink - kamera

Tre parametrar

De tre parametrar som bestämmer exponeringen, dvs den ljusmängd som filmen/sensorn behöver få för en korrekt bild.

Med ena parametern låst kan man variera de övriga två med bibehållen exponering. Inte godtyckligt dock. Ökar man den ena måste man minska den andra. Vad som är korrekt exponering beror på ljusets styrka. Svagt ljus kräver större ljusmängd.

Slutartiden är viktig. För kort tid och bilden blir mörk. För lång tid och bilden blir för ljus. Känsligheten påverkar slutartiden (om bländaren är fast). Med låg känslighet behövs det då längre slutartid för att exponera bilden. Bländaröppningen påverkar slutartiden (om känsligheten är fast). Med liten bländaröppning behövs det längre tid för att exponera bilden.

Exempel : Filmkänslighet ISO 200. Antag att 1/250 s och bländare 8 är rätt exponering.

Fast känslighet = ISO 200   Fast bländare = 8   Fast slutartid = 1/250
Slutartid Bländare   ISO Slutartid   ISO Bländare
1/2000 2.8   25 1/30   25 2.8
1/1000 4   50 1/60   50 4
1/500 5.6   100 1/125   100 5.6
1/250 8   200 1/250   200 8
1/125 11   400 1/500   400 11
1/60 16   800 1/1000   800 16
1/30 22   1600 1/2000   1600 22

 

Alla alternativ ger exakt samma exponering (ljusmängd).

Man bör noggrant själv anpassa dessa parametrar för olika situationer. I huvudsak gäller följande:

* Känsligheten påverkar bildkvaliteten
* Bländaröppning påverkar skärpedjupet
* Slutartiden påverkar återgivning av rörelser

Med film väljer man känslighet genom att köpa olika sorters film. Med digitalkamera kan man ofta välja känslighet, ISO, genom en inställning på kameran.


Exponeringslägen

Fyra lägen kan finnas kameran för inställning av bländare och slutarid:

M Manuell inställning av slutartid och bländare
Bäst kontroll! Används med fördel för att få en serie bilder jämnt exponerade, t ex för panoramamontering.


A/Av Tidsautomatik efter bländarförval
Ger bäst kontroll av skärpedjupet. Största bländare ger automatisk kortast möjliga slutartid.

S/Tv Bländarautomatik efter tidsförval
Behövs normalt ej. Styr tiden indirekt i A-läget genom att välja bländare.


P Automagiskt val av både tid och bländare

Praktiskt men ger ingen kontroll alls!


Fokusering (skärpeinställning)

Genom att fokusera objektivet kan man få föremål på olika avstånd att avbildas skarpt. Fokusering sker genom att hela eller delar av objektivet flyttas fram och tillbaka. Detta kan ske manuellt eller automatiskt (autofokus).


Autofokusinställningar

Det finns i huvudsak två inställningar av autofokus på lite mer avancerade kameror. Ibland kan man även välja i hur många och vilka punkter i bilden som användas för fokuseringen. Väljer man flera punkter brukar kameran anse att det närmaste föremålet (inom dessa punkter) som är viktigast. 

S - engångs autofokus
Kameran mäter skärpan i vald fokuspunkt och låser den. Avtrycket är spärrat tills skärpan är låst. När skärpan är låst kan man sedan komponera om bilden.

C - kontinuerlig autofokus
Kameran ställer in skärpan kontinuerligt i vald punkt. Detta används främst för motiv som rör sig. Avtrycket är normalt inte spärrat om skärpan är fel.

Vissa kameror har automatik som väljer mellan dessa beroende på motivets rörelse. 

Autofokusprinciper

Kompaktkameror för film har ofta en autofokus med aktiv IR. Kameran sänder ut en stråle med infrarött ljus som reflekteras av motivet. Kameran mäter vinkeln mellan utgående och infallande stråle och kan på sätt sätt räkna ut avståndet. Själva förflyttning av objektivet sker dock inte förrän man gör själva exponeringen även om man låst avståndet. Detta gör denna kameratyp i princip oanvändbar för motiv som rör sig. Fördröjningen är ca en halv sekund.

Autofokusen på vanliga digitalkameror (ej spegelreflex) är väldigt primitiv. Skärpeinställningen ändras, genom att flytta objektivet frammåt, från oändligt till närgränsen samtidigt som signalen från sensorn mäts hela tiden. I princip tar kameran många bilder under denna förflyttning av objektivet. Sedan jämför kameran alla bilderna och avgör vilken som har högst kontrast. Den skärpeinställning som ger högst kontrast anse vara den rätta och kameran backar nu objektivet tillbaka till detta läge. Det här fungerar bra i normalt ljus men sämre i svagt ljus då hela proceduren ibland måste upprepas. Den här typen av autofokus är alltså väldigt långsam, från en halv sekund till flera sekunder. Enda anledningen till att den används är att den är billig. Det behövs ju ingen extra mekanik, optik eller elektronik.

För att kunna fånga snabba moment måste man alltså fokusera i förväg. När autofokusen har låst är objektivet redan flyttat och bilden tas i princip omedelbart nar man trycker av. 

Spegelreflexkameror har en mycket mer avancerad autofokus. Här länkas en del av ljuset genom objektivet ner till autofokusmodulen via den vanliga spegelen, som är halvgenomskinlig, och en liten hjälpspegel. Autofokusmodulen projicerar en "bild" på en specialgjord CCD bestående av två rader med några hundra pixlar. Genom att mäta kontrasten och jämföra "bilden" från dessa rader kan kameran räkna ut hur mycket objektivet ska flyttas för att det ska bli skarpt. Det gör att autofokusen blir oerhört mycket snabbare än i ovan beskrivna kameror. När autofokusen har låst är objektivet redan flyttat och bilden tas i princip omedelbart nar man trycker av. Spegeluppfällningen tar dock en viss tid på lite enklare modeller.


Matningslägen

Tre lägen kan finnas kameran för inställning av filmframmatning / nya digitalbilder.

S - Enkelbild
En bild i taget. Man måste släppa upp avtrycket helt innan nästa bild kan tas.


C - Kontinuerlig
Flerbildsläge. Kameran tar bilder så länge avtrycket är nedtrycket. Från en bild varannan sekund till 10 bilder i sekunden. Ibland kan man ställa in olika hastighetslägen.

Självutlösare
Mycket användbart för att undvika skakningar när kameran står på stativ.



Publicerad 2005-01-01.

69 Kommentarer

Tessan32 2005-01-08 11:34  
Betyg: 5
Jättebra förklarat!
A.Stridsberg 2005-01-08 15:41  
Betyg: 5
Underbart! Precis på den nybörjarnivå jag behöver! Äntligen kan jag börja lägga ihop mina "pusselbitar". Gillar speciellt den mycket pedagogiska beskrivningen när du liknar en kamera med en hink och triangeln där efter. Även tabellen är jätte bra! När man inte kan någonting behöver man en tabell som den du visar för att ha något att utgå ifrån.
robilibob 2005-01-09 18:07  
Betyg: 4
kanon! ska läsa resten av artiklarna nu!
Landström 2005-01-10 20:29  
Betyg: 5
Mycket bra.
Andreas Göransson 2005-01-13 23:39  
Betyg: 5
Mycket bra. Jätte kul att kunna läsa och lära sig. Eftersom jag inte gått någon utb så är den här sidan helt perfekt. Här får man lära sig allt. Tack ska ni ha fotosidan. Mvh Andreas
BugEyes 2005-01-24 12:39  
Betyg: 5
Tack för att du tar dig tiden att hjälpa oss gröngölingar.
Benganbus 2005-01-27 11:32  
Betyg: 4
Intressant artikel! :-)
En fundering.
I den första skissen, ligger bländaren efter linser(na)
Kan kanske bli litet missvisande...!?
spets 2005-01-27 21:03  
Betyg: 5
Juste, lättförklarad och pedagogiskt perfekt artikel för oss som är nybörjare och inte ens förstår fackvokabuläret.
per_silja 2005-03-17 01:46  
Betyg: 4
Bra!...men den skulle bli ännu bättre om det fanns exempel, foton å bilder alltså, till de olika inställningarna och förklaringarna. T.ex "Brännvidden styr vilken bildvinkel objektivet ger."...en extrem nybörjare som jag vill se exempel. Sen kulle jag vilja veta mer om ISO överhuvudtaget.
silverryggen 2005-04-29 21:36  
Betyg: 5
Mycket bra!
Legio 2005-05-12 21:14  
Betyg: 5
Precis lagom nivå för en nybörjare.
Poxer 2005-05-17 22:11  
Betyg: 5
Intressant och lättförståeligt!
Kanon!
sofieed 2005-06-09 15:18  
Betyg: 4
Tack för hjälpen. Den behövs. Bra nivå för oss nybörjare.
FredrikPajala 2005-06-11 11:48  
Betyg: 5
Tack för hjälpen!
D.Kvarfordt 2005-06-16 11:40  
Betyg: 5
Tack, trodde jag kunde det här men du satte en del nya pussselbitar på sin plats. En fråga bara: i tabellen för korrekt exponering, flyttar man alltså bländaren ett "steg" och slutartiden ett "steg" vid samma ISOtal, för att få samma ljusmängd? Eller hur räknar du ut talen i tabellen?
kaprifol 2005-08-02 19:06  
Betyg: 5
Lättfattlig och mycket bra information. Bilderna -mycket bra komplement. Svårt att få tag i böcker i ämnet. Varmt TACK för hjälpen..
siwmag 2005-08-13 14:02  
Betyg: 5
Äntligen hittade jag en artikel som kan hjälpa mig att förstå grunderna för fotografering. Tack!!
Sagogryn 2005-08-18 13:15  
Betyg: 5
Väldigt lätt att förstå för en nybörjare. Precis vad jag letat för att kunna lära mig grunderna. Tack!
Anna-Karin A 2005-09-13 10:40  
Betyg: 4
Liknelsen med hinken var kanon! Saknar dock bildexempel. Annars en jättebra och pedagogisk introduktion! Tack!
Conny Lundberg 2005-09-17 13:15  
Betyg: 5
Kanon! Jättebra och förståeligt för ett blåbär som jag.
memark 2005-09-21 11:37  
Betyg: 5
Pedagogiskt och bra!

"Kompaktkameror för film har ofta en autofokus med aktiv IR. Kameran sänder ut en stråle med infrarött ljus som reflekteras av motivet. Kameran mäter vinkeln mellan utgående och infallande stråle och kan på sätt sätt räkna ut avståndet."

Förstår inte vilken vinkel som mäts. Om strålen ska komma tillbaka in i objektivet måste väl vinkeln vara nära noll? Och om inte ytan som träffas är plan kommer väl strålen att reflekteras åt alla möjliga håll?
MoreThanMeetsTheEye 2005-10-15 20:51  
Betyg: 3
Mycket och bra men ett stort minus för alla avancerade ordtermer som nybörjare som jag inte förstår ett dugg av. Vad är parallaxfel t.ex?
ode_88 2005-10-16 17:58  
bra artikel men stämmer det du skriver om bländaren? Att ex blänadare 2 är lika stor oavsett brännviden? För bländartalet är väll antalet gånger bländaröppningen får plats i brännviden vilket borde betyda att den är olika stor?
andreaberg 2005-10-23 22:57  
Betyg: 5
Tack så mycket! Har letat efter en guide som denna, mycket informativ och alldeles lagom detaljerat!!
etmoiner 2005-10-30 19:59  
Betyg: 4
Mkt bra förklarat...mkt pedagogiskt--
rittz 2006-05-02 11:36  
Betyg: 5
Pedagogiskt och översiktligt!
darlung 2006-05-14 21:36  
Bra förklaring, den tackar vi för!
MoffaDavve 2006-06-22 16:32  
kul för den som inte är dyslektiker XD
Sebastian Mandrean 2006-09-26 12:01  
Betyg: 4
Mycket bra artikel! Dock tycker jag att man i en nybörjarartikel borde förklara vad parallaxfel är. Det är ju inte direkt allmänbildning.
WallanW 2006-09-29 18:14  
Betyg: 3
När man är lite grön kan de lätt bli så att man tappar bort sig bland de mer avancerade orden!
Golden 2006-10-14 21:08  
Betyg: 4
Precis vad jag letade efter! Tack så mycket. Bilder hade underlättat, så man såg skillnaden. Gillade liknelsen med hinken.
Forsvik 2006-11-15 12:03  
Betyg: 4
ja som alla säger är den skitfin Olle. tack!
akwasin 2006-12-19 04:17  
Betyg: 4
2006-09-29 18:14 Ante Valsberg
Betyg: 3
När man är lite grön kan de lätt bli så att man tappar bort sig bland de mer avancerade orden!

bra sagt men väldit bra explanations.!
Idrus 2006-12-25 14:00  
Betyg: 2
Son nybörjare förstår man inte så mycket! ;P
Råman 2007-01-05 00:50  
Betyg: 4
En mycket bra artikel för oss nybörjare. Håller dock med Sebastian Mandrean om ordet parallaxfel och samt Cristian Carlsson ang. tabellen. Det tog mig en minut att förstå den. Exempelbilder är också ett bra tips.
annaaleryd 2007-02-05 16:51  
Betyg: 4
Mycket bra artikel! Jag är helt och hållet nybörjare, men håller inte med om att nivån eller begreppen var för avancerade. Alla nya ord förklarades tydligt eller framgick av sammanhanget. Tack för en utmärkt grund innan jag börjar leka med min nyligen beställda systemkamera :-)
Lasse Cormin 2007-02-09 10:38  
Betyg: 4
Tack för en bra och grundläggande artikel. Jag har inte fotat länge, och artikeln gav en lättförståelig och sammanfattande bild av kamerans grundläggande funktioner. Sådant som jag redan använder mig av när jag fotar, men som jag skulle vilja veta lite mer om för att bättre förstå vad som egentligen händer när jag ändrar inställningar.

Mvh.
Lasse C
Spenwrist 2007-02-15 09:33  
Betyg: 4
hinken-och-slangen-förklaringen fick poletten att trilla ner! tack
Outsider 2007-03-10 11:12  
Betyg: 5
Mycket bra! Är nästan helt nybörjare på SLR och det är mkt att ta in på en gång. Kanonartikel!!!
Mekke 2007-04-20 01:14  
Betyg: 4
Bra! Även om jag kunne lite innan så fick jag en hel del på plats.
BamZe84 2007-04-28 15:51  
Betyg: 5
Är helt nollad på sånt här, men fick en bra bild på vad allt hette och så, Kanon bra skrivit! Tack för all hjälp Olle Bjernulf! / Mvh BamZe
Yanshie 2007-05-15 21:46  
Betyg: 5
Jösses, det är ju en hel vetenskap att lära sig fotografera. Jättebra skrivet. Men jag är glad för att veta var avtryckaren är. Men som sagt alltid lär man sig något.
Cicci72 2007-07-03 12:56  
Betyg: 5
Jättebra förklarat till en amatör, det med hinken och slangen gjorde att det blev en AHAupplevelse! Jättebra ritat på kamerahuset och även om man får läsa sakta för att få in all info, för det är en hel del man ska förstå för att få ihop det, så är det sakligt och bra skrivet för att man ska förstå hur det fungerar. Tack!!!
annahollnissa 2007-07-09 14:17  
Betyg: 4
Jättebra förklarta!
Hade bara lite svårt att förstå jämförelsen mellan den vattenfyllda hinken och (bländare, slutartid och känslighet) Men mycket bara. Nu ska jag ut och prova :) )
Stinget 2007-07-27 09:55  
Betyg: 3
tappade tråden rätt fort faktiskt,,, det man hade koll på innan känns som det blev lite snurrigt nu... *hehe* får kanske läsa flera ggr då :
fluffy_ 2007-08-08 23:00  
Betyg: 5
favoriter>lägg till i favoriter>ok dendär sidan ska jag läsa om och om igen tills allt sitter i ryggmärgen!
P-A54 2007-08-30 09:24  
Betyg: 5
Väldigt lätt att förstå
FredrikPajala 2007-09-19 15:08  
Fantastiskt bra
Bodensaren 2007-10-10 17:19  
Betyg: 5
Bra att börja på en grundläggande nivå, med intresset kommer säkert de mer avancerade frågeställningarna. Ett par foton som visade skillnade hade varit en extra poäng
Magnus_C_N 2007-11-20 19:36  
Betyg: 4
Mycket bra för en nybörjare som mig,
borde vara en 5:a men hade litte brått :)
SammyEriksson 2007-12-20 12:39  
Betyg: 5
Mycket bra guide för dom som är nybörjare, vilket jag är!, en klar 5a!
Munge 2007-12-20 22:18  
Betyg: 5
Mycket bra för mig, gröngöling inom foto!
koester 2007-12-27 12:39  
Betyg: 3
Exemplifiera mer med foton!
kjellis1 2008-02-01 20:31  
Betyg: 5
bra och enkelt förklarat så att det går att förstå även om är nybörjare, känner att man vill lära sig mer
MattiasBredberg 2008-06-27 06:45  
Betyg: 3
Det saknas en mycket viktig sak när det gäller att förklara grundläggande principer när det gäller kameror:
Hur storleken på sensorn påverkar den fysiska brännviddens betydelse för hur mycket zoom man i praktiken har, sensorns storlek i kombination med bländare och brännvidd för att påverka skärpedjup och sensorns storleks betydelse för brus vid höga ISO.
apersson850 2008-07-12 02:07  
Betyg: 2
Beskrivningen av exponeringsmetoderna är en av de dummaste jag sett hittills. "Tidsförval behövs inte". Pha!

Men sen ser jag om författaren att "det estetiska betyder mest". Då förstod jag att här har vi en till som fotograferar sånt som är gjutet i betong, men inte begriper sig på att fotografera aktivitet.

Den som ger sig på actionfotografi inser snart att slutartiden betyder mycket mer för hur bilden blir än bländaren. Då är tidsförval din bästa vän, om du vill ha exponeringsautomatik.
Gabriel B 2008-08-01 10:05  
Betyg: 4
Absolut användbar information... jag läser vidare på del 2!
Mallaco 2008-08-19 17:32  
Betyg: 3
Saknar som flera bilder med exempel av resultat i bilden.
Även ett exempel på hur det ser ut i displayen/"titthålet" på kameran när man ställer in sina val. Alltså vilket i displayen är bländare, vilket är slutare m.m.

Men läser nyfiket vidare för at lära mig mer.

Merläsning

ANNONS