Annons
Annons

Konsten att fotografera under vatten


Kräftfest eller kräftpestpest? Den här
krabaten mår i alla fall toppen (än så länge).

Inledning

Att fotografera under vattnet är nog en tanke som slagit de flesta personer. Nu menar jag inte att alla vill hoppa i spat och ta egna bilder, utan mer att de flesta personer säkerligen undrat hur man lyckas fånga en fisk, en sjöstjärna eller åstadkomma just den där hisnande undervattenskänslan på bild.

Innan man ger sig ut och försöker fotografera under vattnet är det ett par saker man bör tänka över först. Man måste behärska att dyka (alternativt vara en duktig snorklare). Säkerheten under vattnet kommer alltid först och kanske är det därför som det är lite extra utmaning att fotografera under ytan. En säker dykare rör heller inte upp bottensediment eller skrämmer iväg fiskarna, och får på så sätt bättre bilder.

Man bör också ha tänkt igenom vilken undervattensmiljö man tänker fotografera i. I Nordiska vatten är det mörkare och grönare än i t ex tropiska vatten, vilket ger helt olika förutsättningar för att lyckas med sina bilder. Till sist är det viktigt att de man dyker med är införstådda med att man tänker fotografera under dyket. Dels för att man faktiskt är en usel parkamrat (man tenderar att ägna mindre uppmärksamhet åt sina kamrater än åt den lilla snäckan eller fisken man försöker få i perfekt läge för en bild) och dels för att dyket i sig går i mycket långsamt tempo. Man kanske t ex vill att ens kamrater skall simma på ett visst sätt för att de skall göra sig bra på bild.

I den här artikeln tar jag upp lite fakta som kan vara intressant att veta angående uv-foto. Jag har koncentrerat mig på mörka vatten i norisk miljö när det gäller valet av bildexempel. Tropiska vatten är avsevärt lättare att fotograferi i, men med tanke på var vi befinner oss just nu (Sverige för min del) så passar nordiska bilder bättre. Jag har även i första hand koncentrerat mig på användandet av systemkameror när det gäller val av objektiv m m.

Kom också ihåg att det finns ingen bild i världen som är värd ett liv. Dyk säkert i första hand. Fotandet kommer alltid i andra hand.

Val av kamera

Man har två alternativ när det gäller kameror. Endera satsar man på en amfibiekamera eller så köper man ett undervattenshus till sin systemkamera. Smaken är som baken och det finns för och nackdelar hos båda systemen. Det man skall komma ihåg är att samtilga kameror fungerar bäst (läs: ger bäst bilder) om de används i manuellt läge. Inte ens den bästa och dyraste kamera har förinställda ljus scenarion för undervattensbruk och automatiken kommer som oftast att bli lurad.

Jag har listat några för och nackdelar i tabellen nedan. Populära amfibiekameror är Nikonos V (Nikon), Motor-Marine-serien (Sea&Sea). För systemkameror så ligger troligtvis Nikonkamerorna i toppen, men andra systemkameror från t ex Canon, Minolta, Pentax och Olympus fungerar minst lika bra. Det är möjligen något svårare att hitta ett uv-hus som passar till andra märken än Nikon, men tillverkare som Ikelite gör s k ”custom made”-hus till näst intill samtliga kameror. Man kan också köpa enklare varianter av ”täta” påsar till systemkameror. Dessa lämpar sig dock bättre vid fotografering i blöt miljö som t ex vid paddling.

Egenskaper Systemkamera Amfibiekamera
Bilden ses genom objektivet + - (a)
Möjlighet till autofokus + - (a)
Möjlighet att byta objektiv under vattnet - +
TTL-styrning av blixt + +
Blixtsynk. på bakre ridån + - (a)
Vikt och smidighet (på land) - +
Avancerad ljusmätning (matris m.m.) + -
Pris - +
(a) gäller ej Nikonos RS

Ljusets väg genom vatten

Det första man måste inse (man behöver ej förstå) för att lyckas med uv-foto är att vatten absorberar ljus på ett annat sätt än luft. Solens ljus, som är vitt eller gulvitt, innehåller ett spektra av färger. I vatten absorberas rött ljus redan efter ett par meter och kvar blir en blågrön färg. När man inser detta förstår man varför alla bilder tagna under vatten utan blixtljus, som är en ersättning för solljus, är blåaktiga eller gröna.

För att bibehålla den röda färgen i en bild krävs därför att man befinner sig på ett avstånd av max 3 m från motivet, d v s blixtljusets väg genom vattnet får ej vara längre än 3 m för att färgerna skall bestå. Om blixtarmen sitter i höjd med kameran betyder det att det inte är någon idé att fota saker på ett avstånd längre bort än 1,5 m om man vill ha kvar den röda färgen i bilden, eftersom blixtljusets väg från kamera och tillbaka då blir 3 m. Generellt sätt blir billden bättre ju mindre vatten som finns mellan kamera och motiv vid fotograferingen.

Skillnaden i brytningsindex mellan luft och vatten gör även att saker ser närmare ut (ca 25% större) under vattnet. Dykaren ser via motivet via vattnet genom luften i masken (kallas cyklop om det är ett öga). Kameran upplever samma brytningsfenomen som dykaren, eftersom filmen och linserna i kamerar är torra d v s i luft (förhoppningsvis i alla fall). Blixtljuset däremot bryr sig inte om några förstoringar hit och dit. Detta gör att det är viktigt att rikta blixten på det verkliga motivet och inte 25% framför (figur 1). Ser man genom objektivet på en systemkamera och har ett sökarljus på blixten kan man lätt ställa in blixten så att den pekar på rätt ställe.


Blixtljus

Blixt behöver man definitivt under vattnet när man skall fotografera och en av anledningarna är att befintligt ljus i vattnet oftast är för svagt både när det gäller intensitet och färg. Genom att använda en blixt kan man få färg i sina bilder igen. Måste man ha en blixt? Svaret är såklart nej det behöver man inte. Vill man enbart syssla med siluetter (bild 1) eller svartvit fotografering klarar man alldeles utmärkt utan blixtljus.




Vill man däremot ha lite mer än bara konturer i sina bilder är en blixt helt nödvändig. Bild 2 och 3 är tagna på samma motiv med och utan blixt. Vilken av de två som är mest intressant är upp till betraktaren.






Något som man också bör tänka på är blixtens placering. En lång blixtarm (två om man har två blixtar) gör att man minskar risken för s k ”back scatter” d v s blixtens ljus studsar på partiklar i vattnet och ger en snöstorm på bilden (bild 4). Genom att hålla bort blixten från centrum, där kameran befinner sig, kan man oftast minimera problemet.


Bild 4. Bilden är med flit extra överexponerad i Photoshop för att tydligt visa effekten av partiklar i vattnet, s k ”back scatter”.

Objektiv

De objektiv man använder består av vidvinkelobjektiv (vidare än 20 mm), normalobjektiv (runt 28-50 mm) samt makroobjektiv (60-105 mm). Autofokus fungerar alldeles utmärkt under vattnet och de som hävdar motsatsen har oftast inte en tillräckligt bra kamera (svag AF-sensor) eller tillräckligt ljuskänsliga objektiv. Det finns dock tillfällen då AF har problem att hitta målet. I t ex grumliga vatten låser AF:n på partiklar snarare än den eftersökta fisken. Nattetid behövs oftast hjälpljus för att AF:n skall fungera som bäst. Om man vill ha ut maximalt skärpedjup kan det även vara bra att ha koll på det hyperfokala avståndet (står på objektivet).

Vidvinkel

Vidvinkel används oftast för att beskriva undervattensmiljön (bild 5). Vidvinkelobjektiv är särskilt tacksamma för uv-foto eftersom de har ett stort skärpedjup och oftast väldigt korta närgränser, vilket gör att man kan gå nära sitt motiv och fortfarande få med omgivningen. Det är dock viktigt att se till att perspektiven hålls på plats. Under vattnet finns det få referenser som talar om avstånd och storlek på saker och ting (framförallt om icke dykare skall se på bilderna). Därför är det ofta nödvändigt slänga in referenser i bilden. Till exempel blir bild 5 mer intressant om en dykare får vara med och ge bilden ett perspektiv och storlek (bild 6).



Det finns olika tekniker att använda sitt vidvinkelobjektiv. Den vanligaste metoden är att läsa av ljusstyrkan någonstans mellan den mest ljusa och den mörka delen i bilden. Därefter ställs slutartider och bländare in enligt avlästa värden. Normala slutartider ligger från 1/60s upp till en 1/250s beroende på motiv och rörelse. I mörka vatten kan man gå ner till 1/15s utan märkbar rörelseoskärpa om man använder blixtsynkronisering på bakre ridån.

TTL-funktionen hos kameran (om man har TTL) har mindre betydelse för vidvinkelfoto eftersom bildens djup och bredd oftast lurar TTL-sensorerna i kameran, vilket ger en överexponerad bild nära kameran och rätt exponerad bild en bit bort. För att kommar runt problemet ställs blixten/blixtarna in manuellt efter en exponeringstabell som ger avstånd och bländare för varje blixt. Man kan dock fortfarande låta TTL-funktionen vara påslagen för finlirandet så länge man är medveten om vilka konsekvenser som kan uppstå. Oftast ger blixten fullt utslag i alla fall.

Tillfällen då TTL fungerar väldigt bra, för vidvinkelfoto, är stora fiskstim med silverglänsande fisk (sill, makrill, barrakudor) när man befinner sig mitt i stimmet.

Normal- och makroobjektiv

Normalobjektiven används främst för porträtt av fiskar, i storleken 15 till 50 cm, på ett avstånd som även får med lite omgivning. Bilderna blir oftast tajta, men inte tillräckligt tajta för att väcka intresse (beror givetvis på sikt, fisk och miljö). Normalobjektiven ger oftast fina bilder för fiskböcker eller annan mer beskrivande litteratur. Vil man ha mer detalj i bilderna (läs: närhet) bör man använda makroobjektiv och helst 1:1 förstoring. För amfibiekameror finns det försättslinser med s k ramar som visar vilket avstånd från kameran som exakt skärpa ligger. Precis som för landfotografering minskar skärpedjupet med ökad brännvidd och ju nämare motivet man befinner sig. För att få maximalt skärpedjup används därför små bländaröppningar (16 eller 22). Ljuset som fyller bilden kommer oftast uteslutande från blixten, vilket gör att TTL fungerar väldigt bra för makrofoto under vattnet. Problemet med makrofotografering under vattnet är att beskådaren oftast inte ser på den färdiga bilden om det är makro eller ett foto med normalobjektiv eftersom storleksreferenser saknas (bild 7 till 12). Den högra kolumnen är samma motiv fast närmare fotat.












I bild 11 syns även effekten av att kameran kommit för nära motivet. Blixtljuset klarar inte av att fylla hela bilden. Lösningen på det här problemet är att använda två blixtar som riktas från var sitt håll mot motivet.

På grund av avsaknaden av referenser syns det inte att abborren i bild 13 och 14 är tagen med ett 1:2 makroobjektiv, fast från olika avstånd. Fisken skulle lika gärna kunna vara stor. Just den här fisken var bara ca 10 cm, vilket gjorde att ett makroobjektiv var mest lämpligt. Det är få makrobilder som är äkta makro. De flesta bilder är endast 1:2 eller 1:3, vilket oftast beror på svårigheter att komma riktigt nära motivet. Det betyder dock inte på något vis att bilderna är sämre eller bättre.





Den svarta bakgrunden kommer av en liten bländaröppning och en slutartid som inte släpper annat ljus än blixtljuset. Fenomenet gör att bilden får ett s k negativt utrymme runt motivet och fisken syns tydligare.

Zoomobjektiv

Zoomobjektiven är idag bra och oftast tillräckligt bra även för uv-foto. Fördelen med zoomar är vid dyktillfällen då man inte vet vad man kan träffa på under vattnet. En 28-105mm zoom täcker in det mesta utom extrema vidvinklar. Nackdelen är deras närgränser som inte är lika bra som för fasta objektiv. Zoomar är oftast mindre ljusstarka vilket är en nackdel framför allt när det gäller autofokus i mörka vatten. Zoomar med s k makroläge ger oftast bara 1:2 återgivning, vilket kan vara begränsande när man vill fota pyttesmå saker.

Film

Valet av film för uv-foto beror på vad man vill åstadkomma med bilden. Vill man ha mustiga färger och hög upplösning använder man diafilm och oftast Fuji Velvia (ISO 50). Fuji Provia 100F eller Kodakrome 100VS är också flitigt använda filmer bland profsen. Eftersom det inte finns något rätt eller fel när det gäller färgåtergivning av undervattensbilder (brist på referenser) så har det visat sig att starka färger är de mest behagliga att titta på, vilket erhålls med dessa filmer.

Vill man inte ha diabilder som slutresultat utan vill ha papperskopior så är de flesta ISO 100 filmerna väldigt bra, med troligen Fuji Reala 100 i toppen. Här är det istället viktigare att välja ett bra labb som förstår eller är vana vid undervattensbilder, så att man får det resultat man borde få. Det är sällan fel på negativen när det gäller färger, och det gäller att stå på sig för att övertyga framkallaren att han/hon gjort fel om man inte är nöjd. Negativ film har en stor exponeringstolerans, vilket gör att det är en bra filmtyp att börja fota under vattnet med. På så sätt får man snabbt bra resultat som man enkelt kan visa sina anhöriga och vänner.

Svartvit fotografering fungerar utmärkt under vattnet. Jag har dock valt att inte behandla den biten i den här artiklen.

Digitala kameror

Den digitala marknaden kommer med stormsteg och det finns undervattenshus från flera tillverkare till dagens digitala kameror. Fördelen är såklart att dåliga bilder snabbt kan kasseras utan väntetid på framkallning. Nackdelar är bl a att de digitala kamerorna kräver en förblixt för att mäta exponeringen under vattnet. Speciella blixtar som klarar detta har dock börjat komma ut på markanaden. För mer information gå till Ikelite i referenslistan.

Referenser

Kameror
www.nikon.com
www.seaandsea.com

Kamerhus
www.ikelite.com
www.subal.com
www.seaandsea.com
www.aquatica.ca

Det finns givetvis fler tillverkare att söka upp, men artiklen syftar inte till att marknadsföra olika utrustningar, utan jag har nöjt mig med att visa länkar till de större tillverkarna.


Hoppas bilden klarnat lite angående uv-foto. Vill man se fler bilder och mer från tropiska vatten finns det massor av platser på internet. Jag har en del bilder liggande på följande sida om man vill se mer från mina bilder: Till hemsidan

/Mikael Eriksson

Av Mikael Eriksson 2001-08-21
Läst av 20475 besökare
2001-08-25 18:11   Helena
Betyg: 5
Toppenartikel!!! Bra illustrerat och skrivet! Man förstår precis vad du vill lära ut/visa läsarna!
2001-08-25 22:58   Dave
Betyg: 5
Avundsjuka trycker mitt sinne. En mycket bra artikel!!
2001-08-26 23:19   Sumpen
Betyg: 4
Provade lite UV-fotografering förut när jag var aktiv och plaskade runt lite. Det enda jag kom ihåg att det var svårt. Svårt att hitta motiv i grumliga svenska vatten, svårt med blixt och svårt med komposition. Många UV-bilder ser inte så mycket ut för världen, men ofta är det mycket kunskap och arbete som ligger bakom bilderna. Bra artikel och gärna fler expertskribenter tack.

Nya artiklar

Pentax K-S1 får smaker och ny optik släpps

Pentax sortiment växer. I november kommer tre nya "smaker" på K-S1, och i december ett nytt objektiv. Läs mer... 2

Anna Strand vinner Svenska fotobokspriset 2014

I går kväll delades årets fotobokspris ut av Svenska fotografers förbund. Årets vinnare är Anna Strand för sin bok "Nagoya notebook". Läs mer... 4

Lisen Stibeck fångar världens alla döttrar

Under fyra år reste fotografen Lisen Stibeck runt i världen för att fotografera flickor på väg att bli kvinnor. I utställningen Daughters möter betraktaren styrka, sårbarhet och skönhet. Läs mer... 4

Örebro läns museum öppnar fönster mot förr

Med hjälp av en app kan den som är intresserad resa tillbaka i tiden och se hur Örebro såg ut förr. Det är Örebro läns museum som tagit fram den, och kallar den Tidsfönster Örebro. Läs mer... 1

Bildradion 94: Prisa Fotoboken!

På tisdag delas Svenska Fotobokspriset 2014 ut. Bildradions Göran Segeholm går igenom bidragen med curatorn Gunilla Muhr och konstvetaren Susanne Fessé, och tar upp fotoböcker som fenomen i största allmänhet. Lyssna här ...

Så skapar du romantiska bilder

Här kommer en serie knep för bröllops- och semesterbilder som gör dig till en obotlig romantiker. Läs mer... 67

Över 250 anmälda till årets photowalk i Göteborg ...

... och ytterligare uppåt 200 fotografer kan tänkas delta i fotovandringen i Göteborg på lördag. Arrangemanget är öppet för alla. Läs mer... 14

Bildradion 93: Med händerna som ögon

Rolf Eriksson, blind sedan födseln, berättar i Bildradion om hur han fotograferar och sedan läser bilderna med händerna som ögon. Lyssna här ...

Canon Eos C100 Mark II klarar svagare ljus

Efterträdaren till Canon Eos C100 får tilläggsnamnet Mark II och förbättrade funktioner. Utökat max-ISO från 20.000 till 102.400 och större datamängd är två av förbättringar. Andra nyheter är parallella format och inbyggd wifi-funktion. Läs mer... 2

Alla fotografer på Expressen tvingas sluta

Nyligen sa Expressen upp sina fotografer på Kvällsposten i Malmö och GT i Göteborg. Nu läggs hela bildredaktion i Stockholm ned och alla fotografer tvingas sluta. Kvar blir bara en bildhanterare och en bildchef, enligt Fotosidans källa. Läs mer... 26

Aifo AB - Tether Tools Kamera och Datatillbehör