Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Lite frågor om fokuseringsskivor

Produkter
(logga in för att koppla)

Johan_Ki

Medlem
Hallihallå
Jag har precis köpt på mig en 40D och märker att när jag tittar genom sökaren så är bilden man ser lätt grynig/kornig. Efter lite "felsökande" och Internettande och uteslutande av fel på objektiven och ögonen har jag kommit fram till att det är fokuseringsskivan som besatts med detta mönster, kanske för att göra den lite "matt" liksom(?). Men då undrar jag, finns det inte helt "klara" fokuseringsskivor att köpa till sökaren? (Varför vill man inte ha en som är helt glasklar?). Det är ibland så att denna "kornighet" stör när man tar bilder närmligen ( - kanske för att man kommit att tänka på, att tänka på det).
 
Jo, en mattskiva är "matt", det ligger i sakens natur.
Man behöver inte göra den "kornig" som den brukar vara idag, men strukturen gör den ljusstarkare, så att du får en ljusare sökarbild.
Om skivan inte vore matt skulle du inte kunna avgöra bildens skärpeläge när du tittar i sökaren.

Det är till att vänja sig, med andra ord.
 
(...)
Om skivan inte vore matt skulle du inte kunna avgöra bildens skärpeläge när du tittar i sökaren.

Det är till att vänja sig, med andra ord.

Tack för svaret Anders! Ja man får ta det sura med det beska :) Men som du säger - det är väl en vanesak; men hur kommer det sig att man inte skulle kunna bedömma skärpeläget om skivan inte var mattad?
 
Det är för att skivan är matt som bilden projiceras på den. På en blank skiva ser du inte bilden, eftersom ljuset bara går rakt igenom. Det är som att inte ha någon skiva alls.

Åtminstone i teorin. I praktiken är glas ju inte helt genomskinligt, men mycket till bild att titta på hade du ändå inte fått.

Skivan sitter alltså på motsvarande avstånd från objektivet som filmen/sensorn gör. Därför ser du en bild så som den blir, när du tar bilden. Åtminstone om du bländar ner till aktuell bländare när du tittar (för skärpedjupets skull).
På en 40D går det ju att ta ut skivan, så det går lätt att se hur det skulle bli då. Fast det är bäst att hantera skivan med specialverktyget, och det får du inget förrän du köper en tillbehörsskiva.
 
Bra förklarat Anders!
Även jag förstod nu detta. Jag är så feg så jag har inte vågat fråga varför den är matt.
/L
 
Men då undrar jag, finns det inte helt "klara" fokuseringsskivor att köpa till sökaren?
Nej, helt klara skivor finns det inte (som andra redan förklarat). Däremot finns det mattskivor med ett finare "mönster" på, vilket du kanske skulle uppfatta som mindre störande. Den typen av mattskiva är bättre om man ofta vill fokusera manuellt. Nackdelen är att sökarbilden blir mörkare.
 
Ja, det är alltså så att en grovkorningare skiva släpper igenom mer ljus, men samtidigt kan den inte lika väl återge små skillnader i skärpeläge. Kornen är för grova, helt enkelt.
Mindre kort gör detta möjligt, men dämpar ljuset mer.

Standardskivan i en 50D kan inte återge skärpefel motsvarande mindre än skärpedjupet vid f/2,8. Har du en EF 50 mm f/1,4 USM på kameran kan du alltså inte fokusera det objektivet korrekt manuellt med standardskivan (jo, kanske genom att vrida fram och tillbaka och sedan interpolera mellan där det ser bäst ut). Däremot går det bättre med precisionsskivan, men den fungerar dåligt om optiken har största bländare mindre än f/2,8.

Gungor och karuseller...
 
Visst har det tillverkats helt klara fokuseringsskivor. När den första Leicaflexen kom 1964 hade den en sådan. Nackdelen var att endast snittbilden i mitten gick att använda för fokusering. Att Leica gjorde så här berodde antagligen på att de ville att sökaren skulle likna sökaren i deras mätsökarkameror.

Olle
 
Det finns också klara skivor till extrem makro/mikrofoto eftersom det annars blir väldigt mörkt i sökaren p.g.a. de höga bländartalen. Med dessa fokuserar man med hjälp av ett hårkors som man koncentrerar sig på att hålla skarpt och när motivet också är skarpt vet man att det i alla fall ligger inom ögats skärpedjup (det bygger alltså på att ögats skärpedjup är klart mindre än vad objektivets skärpedjup motsvarar på mattskivan vilket det bara är tal om på riktigt höga bländartal). För att förbättra precisionen kan man röra ögat i sid- eller höjdled och när motivet inte flyttar sig relativ hårkorset är det skarpt. Det funkar bättre än man kan tro, men det lär vara individuellt hur lätt man lär sig (det kräver ju en viss viljestyrning av ögats autofokus). Jag har sett påståenden om att vissa inte klarat det förrän de blivit starropererade och fått "fixfokus":)

Vad som också ska tilläggas är att den saknade mattheten måste ersättas av en lins med en brännvidd som överför objektivets utgångspupill till ögat på samma sätt som i en vanlig kikare för annars får man en gruvlig vinjettering i sökaren. Eftersom denna lins ligger i objektivets fokalplan så påverkar den inte brännvidderna hos varken objektiv eller sökarlupp/okular utan ger bara effekt på vinjetteringen. Även vanliga mattskivor brukar ju ha en motsvarande (fresnel)lins i samma syfte eftersom mattheten inte är "perfekt".
 
Vilken guldgruva av bra förklaringar det här forumet visar sig vara. Tack för alla svar. Jag insåg efter Anders förklaring även varför det kallas fokuseringsskiva och hur det liksom hänger ihop - lysande. Är det inte härligt när man får såna "Aha!"-upplevelser säg?
 
ANNONS