Vet du om FotoWare kan kopplas mot Indesign och känner av den monterade bildens storlek på arket och anpassar uppskärpningen efter det?
Fotostation använder vi idag och det är vi missnöjda med.
Fotostation är en del av FotoWare som är ett s.k. DAM-system (Digital Asset Management). FotoWare har yttreligare en frisående del som heter Desktop Integration och som gör två saker:
1. Den installerar en ikon på Windows Desktop som man kan använda för uploads till arkivet. Den kan användas av vem som helst som vill ska kunna ladda upp bilder.
2. Den installerar en plug in både i Office (Word och PowerPoint) samt en del Adobe applikationer såsom In Design och Photoshop. I Word väljer man Infoga så kan man sedan söka i bildarkiv och klistra in och beskära bilder. När det gäller InDesign och hur det fungerar så vänd dig till Bulidpix som är FW partner i Sverige.
När det gäller bilder och bildkvalitet/bildstorlek/skärpning så är det något man får konfigurera själv i ColorFactory-flödena. Som sagt, i Fotostation kan man göra en del med makron men i större företag använder man ColorFactory för att hantera dessa automatiserade flöden och det kräver lite mer kunskap och ett djupare systemkunnade. Man kan nog göra det mesta som man behöver göra med bilderna men det kräver kunskap om hur systemet ska konfigureras och det finns väldigt mycket att skruva på. Ingen programmering behövs dock.
Fotoware kommer ursprungligen från tidningsvärlden men med den bredare XMP-metadatastandarden så kan all typ av metadata hanteras och knytas till vilka filformat som helst numera. Det gör det möjligt för de som önskar detta att hantera alla typer av data från bilder, PDF-dokument och till exv. Office-filer i ett enda sammanhang när det gäller exv. återsökning och automation av dataflödena styrda med detta metadata. Det ger faktiskt möjligheten att uppnå alla företags våta dröm att kunna hantera alla typer av data, söka och automatisera flöden samt presentera dessa data strukturerat på Internet. Man kan även med fördel integrera gamla SQL-databaser på ett effektivt sätt om man har det behovet.
När det gäller den dåliga bildkvaliteten i webbtidningar så är det som sagt inte bara där det är dåligt utan även i de tryckta pappersversionerna och det hör nog mycket till tidens acceptans för bilder oavsett teknisk kvalitet. Ribban har nu sänkts för själva bildern på samma sätt som den sänktes för texterna i och med att tidningarna krossade grafikerna. Efter det började man förlita sig på tekniken när det gällde avstavning m.m. Grafikerna lyfte ju redan då fram den sänkta kvaliteten på texter men tidningarna sket i det för de tjänade pengar på den sämre kvaliteten och de var glada att äntligen kunna göra sig av med en i deras ögon ganska besvärlig yrkeskår. Istället fick journalister skriva in texterna själva istället. Nu förlitar man sig alltmer både på tekniken och accepterar bilder som är av dålig kvalitet redan från början, i betydligt större utsträckning än tidigare.
