Annons

Behövs proffsfotografer nu när "alla är fotografer"?

Produkter
(logga in för att koppla)

Sten-Åke Sändh

Aktiv medlem
Håller inte med om att det finns ett samband mellan svindyr utrustning och större flexibilitet. En duktig skolfotograf kan mycket väl bli duktig pressfotograf. Han är van att arbeta med människor, fånga situationer, arbeta snabbt och har ett trimmat bildseende så att säga. (Jag menar att foto är mest praktiskt och mindre teoretiskt kunnande)

Det blir nog inte mycket av det om man ska ge sig på allt.

En liten parantes. En av de duktigaste (porträttforografer om man ska vara petig) var en Indier som jag jobbade på gatan i Jaipur. Han hade satt upp en liten dagsljusstudio och fotade med en s.k. Afghan boxcamera:
http://www.afghanboxcamera.com

en med våra ögon mätt primitiv utrustning. Varför var han så duktig må tro? Kanske dels pga talang men mest pga tror jag att han tar bilder av människor 6 dagar i veckan från morgon till kväll och detta har han gjort i säg 30 år.
Jag har en bild av en sådan studio som jag tog i Herat i Afghanistan 1972. Studion består av ett svart skynke uppsatt på en tegelvägg och lådan fotografen transporterade stativ och kamera funkade som sittplats för motiven och så kamera och stativ förstås.

Överhuvudtaget blir man ju ganska imponerad över kreativiteten hos en del av dessa människor. Kommer också ihåg en kille i Istanbul vid Galata-bron som hade satt upp en kopieringsservice vid brofästet. Han hade en kopiator på som drevs av en generator som killen i sin tur drev med sin moppe. ... eller Internetservicen i Goa som var inrymd i ett litet skjul mitt i en vägkorsning i Candolim. I ett skjul man inte trodde hade el indraget en gång.

Coolaste symbolen för att man bejakar det moderna tycker jag ändå jag såg hos en gammal fiskare på Cypern 1971. Han hade skruvat in en vanlig glödlampa i en av maskorna på ett hönsnät han hade över sin dörr. Någon el hade han förstås inte, men väl en lampa. Han slapp dock sitta ensam där i mörkret på helgen, för då kom hans son och hämtade honom till familjemiddagen i Famagusta.

Första gången jag såg en storformatskamera så tyckte jag nästan att det var en Afghansk lådkamera jag såg och jag kommer ihåg hur primitiv jag tyckte den såg ut. Det var någon gång på 70-talets mitt då jag arbetade på en Svecia, en fabrik som låg en bit bortom Fittja utanför Stockholm. Fotografen tog bilder på de maskiner vi byggde (silkscreen tryckpressar) och jag kommer ihåg hur imponerad jag var av de bilder han skapade med den där lådan. För han skapade verkligen dessa bilder på ett sätt jag aldrig sett förut. Han körde med väldigt långsam film och gick omkring och "målade" bilden med en lampa som han belyste motiven med. Det är ju att lätta upp skuggorna under tagning istället för som vi nu gör i efterbehandlingen. Jag varken sett det förr eller senare men jag vet att en del digitalfotografer gör det också när de tar nattbilder.
 

Sten-Åke Sändh

Aktiv medlem
Nu kanske jag har missat något. Det är väl ändå en skillnad om bilder skickas in av läsare eller om en fotograf som tillhör en yrkesgrupp med ett förhoppningsvis etiskt förhållningssätt?

Att sedan allmänheten inte alltid har varit nöjd med mediernas agerande i vissa situationer är väl en annan sak?
Jag bara reagerade på "Det brukar pratas om en annan anledning i journalistkretsar". Risken är ju att journalister och fotografer som umgås med sina yrkesbröder och systrar håller sig med en egen uppfattning om detta som kanske är lite ur synk med hur många andra kan uppleva deras framfart. Att få sina bilder och berättelser som pressen lever på har väl allt som oftast inneburit att man gör intrång i andra människors privata zoner. Ibland sker det onödigt hänsynslöst och alla uppskattar det inte och även om det är väldigt viktigt att pressen kan göra sitt arbete så är det en del som skapar problem för andra genom att missbruka sin ställning när man tummar på etiken.

Är alla underställda samma etikkrav och syn på denna? Det är väl det det handlar om egentligen. Om allmänheten så ofta inte är nöjda med mediernas agerande så har vi väl ett etiskt problem eller hur? Vi har grupper med ganska olika syn på detta och det kan vara ett rätt ordentligt problem.

Det finns ju en massa mindre smickrande folkliga öknamn på journalister och fotografer (pressfolk). Murvlar, hyenor m.m. Dessa utryck är väl just ett uttryck för denna spricka mellan pressens egen etik och allmänhetens. Finns det någon yrkesgrupp med sämre rykte än paparazzifotografer?
 

easyrider

Aktiv medlem
Härliga minnen och mycket intressant. Jag tror nog den fotografen jag träffade i Jaipur för 4 år sedan tillhör ett utdöende släkte eftersom det digitala i Indien har tagit över även i små byar. Men jag tycket att det gick otroligt smidigt. 10 minuter för fotografering och sedan fixade han en mindre kontaktkopia på 5m under sitt skynke som var monterat på lådkameran. Därefter fick jag vänta ytterliggare en kvart på en förstorring 20x30 om jag minns rätt. Och allt detta utan ström!
 

easyrider

Aktiv medlem
Jag bara reagerade på "Det brukar pratas om en annan anledning i journalistkretsar". Risken är ju att journalister och fotografer som umgås med sina yrkesbröder och systrar håller sig med en egen uppfattning om detta som kanske är lite ur synk med hur många andra kan uppleva deras framfart. Att få sina bilder och berättelser som pressen lever på har väl allt som oftast inneburit att man gör intrång i andra människors privata zoner. Ibland sker det onödigt hänsynslöst och alla uppskattar det inte och även om det är väldigt viktigt att pressen kan göra sitt arbete så är det en del som skapar problem för andra genom att missbruka sin ställning när man tummar på etiken.

Är alla underställda samma etikkrav och syn på denna? Det är väl det det handlar om egentligen. Om allmänheten så ofta inte är nöjda med mediernas agerande så har vi väl ett etiskt problem eller hur? Vi har grupper med ganska olika syn på detta och det kan vara ett rätt ordentligt problem.

Det finns ju en massa mindre smickrande folkliga öknamn på journalister och fotografer (pressfolk). Murvlar, hyenor m.m. Dessa utryck är väl just ett uttryck för denna spricka mellan pressens egen etik och allmänhetens. Finns det någon yrkesgrupp med sämre rykte än paparazzifotografer?
ok. jag förstår. tänkte nog mest på svensk dagspress, främst de 4 stora. paprazzifotografer verkar vara ett eget släkte som nog uteslutande jobbar på frilansverksamhet. undrar om det finns svenska paprazzifotografer som uteslutande jobbar i sverige?
 

linakova

Avslutat medlemskap
‘Vi som är duktiga amatörfotografer ger gärna bort bilder gratis.’”

Känner egentligen inte att jag kan påstå att jag är en duktig amatörfotograf, men ifrågasätter ändå lite grann verklighetsförankringen i påståendet att det verkligen skulle vara som så att de amatörer som blitt duktiga på fotograferandet verkligen ger bort sina bilder gratis med glädje?
 

Kijana

Aktiv medlem
Det finns ju en massa mindre smickrande folkliga öknamn på journalister och fotografer (pressfolk). Murvlar, hyenor m.m. Dessa utryck är väl just ett uttryck för denna spricka mellan pressens egen etik och allmänhetens. Finns det någon yrkesgrupp med sämre rykte än paparazzifotografer?
Paparazzon är ju inte en journalist med ett etiskt förhållningssätt till sitt jobb utan "bara" en fotograf som försöker fånga speciella bilder på kändisar. Jag kan tycka att det är en viss skillnad där.

De här öknamnen du pratar om är ju ett kapitel för sig. Även om det finns många olika journalister så vågar jag ändå tro att bland journalistkåren är uppfattningarna mer lika i etiska spörsmål än hos allmänheten. Öknamnen på pressfolk kan ju komma från folk som gillar tredje statsmakten lika mycket som en Sverigedemokrat älskar muslimer.
 

Sten-Åke Sändh

Aktiv medlem
Dålig fotografer jobbar mot bildbyrå. Bra fotografer gör detsamma. Tråden handlar inte riktigt om det väl?
Jo det gör den väl. Det svarar ju åtminstone delvis på frågan varför proffsfotografer inte behövs eller inte behövs i lika stor utsträckning som tidigare när alla andra är fotografer, eftersom en del bildköpare hittar sina bilder hos byråer istället för genom att köpa tjänster av något proffs. Bildbyråerna får väl sina bilder till låga kostnader därför att en del fotografer både proffs och andra säljer samma bild till låga kostnader till fler än en dyrt till en kund i vissa fall och kanske till en lägre summa än enligt fotografernas rekommenderade prislista till andra för att överhuvudtaget kunna sälja några bilder.

Alla andra fotografer än de som kan kalla sig proffs är vidare så otroligt många fler än proffsen och täcker därför in motiv dessa aldrig skulle varit på plats för att ta att det tillståndet idag kommit att bli fullständigt naturligt. Att sedan många amatörers och entusiasters bilder är väl så bra tekniskt som professionella fotografers bilder gör inte saken lättare för proffsen. Får man dessutom mindre betalt för varje bild måste man springa på fler jobb och kompensera med större mängd än tidigare för att få ihop det och då blir i värsta fallet kvaliteten lidande och då får man ännu svårare att konkurrera med icke proffsen som har all tid i världen att fila på sina bilder.

Men jag ser också varje dag exempel på fotografer som får vardagen att skimra och t.o.m. kan få ett skitfult hus som Medborgarhuset i Stockholm att framstå som ett medborgarnas palats. Alla kan inte det men tillräckligt många är väldigt bra och så bra att de trots att de inte kan titulera sig proffs tvingar de som kan det att verkligen anstränga sig för att kunna leva på sitt yrke idag. Det är köparens marknad på ett sätt som det aldrig tidigare varit i fotografiets historia.
 

Sten-Åke Sändh

Aktiv medlem
Paparazzon är ju inte en journalist med ett etiskt förhållningssätt till sitt jobb utan "bara" en fotograf som försöker fånga speciella bilder på kändisar. Jag kan tycka att det är en viss skillnad där.

De här öknamnen du pratar om är ju ett kapitel för sig. Även om det finns många olika journalister så vågar jag ändå tro att bland journalistkåren är uppfattningarna mer lika i etiska spörsmål än hos allmänheten. Öknamnen på pressfolk kan ju komma från folk som gillar tredje statsmakten lika mycket som en Sverigedemokrat älskar muslimer.
Det står förmodligen "press" eller "prensa" på deras leg också. De jobbar väl åt pressen de också även om resten av kåren vill distansera sig från dem så gott de kan efter som det stänker skit på alla när de sätter foten i dyngan. Det Paparazzin sysslar med är väl bara en nisch av samma verksamhet precis som krigsfotografin. Bilderna hamnar ju t.o.m. ibland i samma tidning sida vid sida.

Öknamnen är mycket gamla och fanns långt innan Sverigedemokraterna bildat sitt parti ja t.o.m. under Per Albins guldålder som sverigedemokrater ofta verkar längta tillbaka till.

De människor som fortfarande jobbar på de tidningar som finns kvar har säkert en väldigt enhetlig syn på världen redaktion för redaktion men en allt större del av tidningars material skapas nu av människor som aldrig besökt dessa redaktioner och de håller sig nog med alla möjliga uppfattningar precis som övriga befolkningen. Tidningarna har i det digitala tidevarvet blivit alltmer lik ett preindustriellt förlagssystem som tar hand om det arbete de lagt ut på alla möjliga löst sammanhållna arbetare som skriver texter och framställer bilder.

Skillnaden är bara den mot när det var ull man lade ut och hämtade upp färgat garn eller färdiag textilier. Så då är det väl logiskt att priserna på det arbetet obönhörligen pressas nedåt. Dessa "arbetare" har dessutom aldrig sett sig som arbetare och är därför främmande för att organisera sig fackligt, så de står helt ensamma i världen på en ganska krass marknad. Inget drömläge direkt för den som ska sälja sina tjänster på denna men BINGO för den som eventuellt funderar på att köpa dem.
 

iSolen.se

Guest
... Det är köparens marknad på ett sätt som det aldrig tidigare varit i fotografiets historia.
Även säljarens, det har aldrig varit så lätt att nå köpare över hela världen som nu.

Jag vet bildbyråfotografer, deltidare och fulltidare (använder inte ordet proffs eftersom jag inte vet var gränsen går, 50% av inkomsten?) som antingen massproducerar, eller lägger ner massor med tid på få bilder med hög kvalitet. Jag känner folk som lyckas i bäggre grupperna och även folk som misslyckas i bägge grupperna.
 

Sten-Åke Sändh

Aktiv medlem
Det är absolut så också och det gäller väl som fotograf att anpassa sig efter det och utnyttja den möjligheten också och inte deppa för mycket över att de traditionella beställningarna kanske blir glesare och svårare att få.
 

Photocon

Aktiv medlem
Tycker begreppet "proffsfotograf" börjar bli för svårt att direkt definiera. Eftersom ämnet för tråden är "Behövs proffsfotografer nu när "alla är fotografer" och nu i så fall "alla är fotografer" tycker jag det skulle kännas bättre med "yrkesfotograf".

I slutomdömen om kameror brukar kommentarerna vara riktade till

Pros
i vissa fall också Semipros
Cons

Dessa kommentarer till "pros" är inte direkt riktade till yrkesverksamma fotografer utan anger mer kunskapsgraden.
 

iSolen.se

Guest
...
Dessa kommentarer till "pros" är inte direkt riktade till yrkesverksamma fotografer utan anger mer kunskapsgraden.
Med risk att tolka dig fel, professionell (lever på det) och amatör (lever inte på det) bör inte blandas ihop med kunskapsnivån.

Jag känner flera professionella som inte utmärker sig fotografiskt men gör mest rätt och lever på det, heltid genom engagemang, samtidigt som en annan kollega tar bland de bästa modellbilder jag sett men väljer att jobba vidare i sitt vanliga yrke och fotar mest för skoj.

(Jag är avundsjuk på bägge kategorierna)
 

PMD

Aktiv medlem
Tycker begreppet "proffsfotograf" börjar bli för svårt att direkt definiera. Eftersom ämnet för tråden är "Behövs proffsfotografer nu när "alla är fotografer" och nu i så fall "alla är fotografer" tycker jag det skulle kännas bättre med "yrkesfotograf".

I slutomdömen om kameror brukar kommentarerna vara riktade till

Pros
i vissa fall också Semipros
Cons

Dessa kommentarer till "pros" är inte direkt riktade till yrkesverksamma fotografer utan anger mer kunskapsgraden.
Ja, det finns ju vissa för- och nackdelar med att använda olika termer. Ibland är väl fördelarna bara lite så där halva fördelar. :)

Diskussionen börjar nog gå lite i cirklar nu. Jag tror att de flesta här är överens om att yrkeskategorin fotograf kommer att finnas även i framtiden, men att yrkesrollen kommer att se annorlunde ut än den har gjort hittills. Det är knappast något revolutionerande. Fotografyrket har utvecklats en hel del sen de första yrkesfotograferna började på 1800-talet.

Ingenting är statiskt. Allt förändras. Det är något som vi alla helt enkelt måste acceptera. Vissa förändringar kan man kanske streta emot och fördröja (eller kanske t.o.m. stoppa) men på det stora hela taget så tror jag att alla vinner på förändring. Vissa förlorar kanske på kort sikt, och det är ju tråkigt, men man kan inte göra en omellett utan att knäcka ägg.
 

Photocon

Aktiv medlem
Med risk att tolka dig fel, professionell (lever på det) och amatör (lever inte på det) bör inte blandas ihop med kunskapsnivån.
Det är så som jag egentligen också vill se terminologin också, men det har skett en viss förskjutning av begreppen.

"Missförståndet" jag hänvisar till bygger ju på att stora kameratestsajter med "pro" åsyftar kunskapsnivån.

Tycker PMD sammanfattar det ganska väl i sitt inlägg ovan.

//Lennart
 

iSolen.se

Guest
Det är så som jag egentligen också vill se terminologin också, men det har skett en viss förskjutning av begreppen.

"Missförståndet" jag hänvisar till bygger ju på att stora kameratestsajter med "pro" åsyftar kunskapsnivån.

Tycker PMD sammanfattar det ganska väl i sitt inlägg ovan.

//Lennart
Där tolkar jag tvärt om, jag skulle vilja påstå att de tidningar och tester som använder "pro" i både namn och texter gör det rätt, dvs grejerna ska tåla dagligt yrkesmässigt bruk och vara robusta och enkla i handhavandet samtidigt som det förstås är toppkvalitet.

Se t ex http://www.fotosidan.se/proffsfoto
 

Flash Gordon

Aktiv medlem
Många journalister tvingas ju numera att också vara sin egen fotograf.
De är väl enligt ovanstående då både professionella journalister och fotografer.
De får ju betalt för båda sakerna.

Fast ser vi till kunnandet når de nog i många fall långt ifrån upp till den nivå som de ofta nu avskedade pressfotograferna höll som snitt.

Fast frågan är om bilden har samma betydelse nu som den hade för 20 år sedan.
Det har ju gått inflation i digitala bilder. Till och med den enklaste mobil tar ju nu bilder som är långt bättre än vad en ganska dyr Minox 35 gjorde på 90-talet.
Det laddas ju också upp flera 100 miljoner bilder på webben varje dag.

Tidningarna verkar nu mer lägga vikt vid att man har någon form av film eller bild att visa upp kort efter något har hänt. Tid verkar vara mycket viktigare än kvalitet.
För några dagar sedan var det ett rån mot en guld och smyckesaffär i Angered i Göteborg.
Filmerna därifrån som jag såg var skakiga, oskarpa och allmänt urusla. Givetvis tagna med mobiler.
Så om det kan accepteras så antar jag att varje journalist som får lite utbildning i fotografering och har en vettig kamera kan ta bilder som i jämförelse kan kallas professionell.
Det vill säga bilden är skarp och har en vettig komposition.

Sedan finns det amatörer som med kameror som inte definieras som pro tar bilder som är ljusår bättre än vad riktiga proffs uppnår.

Att pro kan definiera en kamera som håller en pro standard och överlever många exponeringar och skall fungera i alla väder kan jag köpa. Fast även här är det tveksamt. Min X-PRO1 är en trevlig kamera. Fast kan man verkligen säga den håller professionell nivå. Bildmässigt ja, men när det gäller AF och reglagen är det tveksamt.
Canon klassar 1D, 5D, och numera tror jag 7DmKII som pro kameror. Det verkar rimligt eftersom dessa kameror är vädertätade, har bra AF, och bra ergonomi. Klarar runt 200 000 exponeringar och är tillförlitliga i alla sammanhang.
Beteckningen professionell fotograf är betydligt mer luddig. Numera är ju en journalist också en journalist en professionell fotograf. Även på den tiden det fanns en massa fotoaffärer som tog pass och körkortsfoton fanns det de som var skickliga porträttfotografer och de som var ganska usla.

Så jag vill nog som flera andra hävda att stämpeln pro vad gäller fotografer har tappat i betydelse.
 

easyrider

Aktiv medlem
"Till och med den enklaste mobil tar ju nu bilder som är långt bättre än vad en ganska dyr Minox 35 gjorde på 90-talet."

Det där håller jag inte med om ;-)

Då får man definiera vad som är bättre. Med en minox fär du bl.a kontroll på skärpedjupet.

Det som ibland kan vara lite missvisande när man jämför yrkesfotografer med amatörer är att amatörer gör ett urval från en längre tidsperiod och sedan publicerar på ex flickr medans yrkesfotofrafen har begränsad tid och sedan publiceras det i ex en tidning.
 
ANNONS