Roskilde-bloggen # 3216: Vem är fotografen?

Roskilde, den 4. december 2025.

Bildtexterna finns under bilderna.

Det här är fotot som Netflix-dokumentären "The Stringer" handlar om och som jag skrev om i min blogg:
Roskilde-bloggen # 3212: Filmrecension och förnyat medlemskap på FS. - Fotosidan

*

Den andra bilden som jag anspelade på i mitt PS i blogginlägget var den här.

Texten här skrevs 2017. Bilden visades första gången den 23 september 1936 i den franska tidskriften VU. Först ansågs den vara för perfekt och iscensatt. Senare identifierades den spanske frihetskämpen av någon familj.

Det var dock inte det enda som väckte tvivel. Vem var fotografen ?

Vissa trodde att det var Capas flickvän, Gerda Taro, som hade tagit den. Hon var den första fotojournalisten som någonsin dödats i fälten. Och hon var här bredvid Capa i skyttegravarna. Hon dog 1937.

Capa förnekade senare den hypotesen och sa att han höll upp kameran från skyttegraven och utan att titta in i sökaren – ren tur.

Enligt icke namngivna experter finns det egenskaper hos fotografiet som tyder på att det inte togs med Capas Leica, utan med en Rolleiflex, som Taro använde.

Jag frågar: Kan Capa ha lånat Taros kamera, vilket han förmodligen gjorde då och då? Jag har inte sett eller hört talas om att Capa påstått sig ha använt sin egen Leica.

På gensyn.

Roskilde-bloggen # 3215: Makro? Nej, inte riktigt.

Roskilde, den 3. december 2025.

f/4,6 - 1/125 sek. - ISO 800.

f/4,6 - 1/15 sek. - ISO 800.

Bildram lades till i kameran.

f/3,3 - 1/80 sek. - ISO 800.

Den där bildram blev för våldsam - den lades till i kameran. 😊

Jag skulle kalla de två första för närbilder, men makroläget var på.

Med makroläget på kan man komma väldigt nära motivet. Så det sista fotot är vel ett makrofoto, eller hur ?

På gensyn.

Roskilde-bloggen # 3214: Ældresagen og fastnettelefoni.

Roskilde, den 2, december 2025.

Bildtexterna finns alltid under bilderna här hos mig.

Vi har varit medlemmar i många år och vi har båda våra egna medlemskort.

År 2030 kommer fasta telefoner och kopparnätet i Danmark att vara borta.

Det finns många volontärmedlemmar runt om i de lokala avdelningarna som erbjuder hjälp med många olika problem. Det finns även flera IT-volontärer som kan komma hem till medlemmar som har svårt med digitala saker i allmänhet.

De första telefonerna kom till Danmark 1877. År 1900 fanns det 25 000 danska abonnemang och 1950 hade antalet ökat till 60 000. Efter VW 2 stod 80 000 på väntelistan i upp till 7 år!

Jag har inga kommentarer här :-) 😊

Bildtext: Borgarklassens fruar och döttrar kunde dra nytta av telefonen, tyckte telefonbolagen. Men kvinnorna använde telefonen "fel". De hade "värdelösa" samtal.

Det är INTE jag som säger det :-) 😊

Jag kan inte minnas när vi skaffade telefon i det här huset. Vi hade ingen telefon 1973, då var jag tvungen att gå upp på natten och springa till en telefonkiosk för att ringa nattläkaren. Vår yngsta drabbades av upprepade mellanöreinflammationer under sitt första levnadsår, som hon lyckligtvis växte ifrån utan några men.

Det var nog inte förrän på 80-talet som vi fick den här lyxapparaten hem till oss :-)

===================================================================================================================

Copiloten hämtar denna information från Ældre Sagens webbplats:

"Ekonomiska förmåner och rabatter som medlem i Ældresagen:

Som medlem får du tillgång till medlemsrabatter i över 3 000 butiker över hela Danmark.

Detta inkluderar fördelar med:

Resor och semestrar, både i Danmark och utomlands.

Restaurangbesök och uteserveringar, ofta med upp till 25 % rabatt.

Fitness-, träningsutrustning och sport-/friluftskläder.

Glasögon, försäkringar och andra personliga tjänster.

Kulturella upplevelser som museer, teater och biljetter till nöjesparker.

Ytterligare medlemsförmåner:

Medlemsrabatter för kompletterande sociala och kulturella aktiviteter, såsom föreläsningar, motionsklasser och kurser, som främjar välbefinnande och gemenskap.

Kostnadsfri telefonrådgivning från experter inom juridik, ekonomi och social rådgivning om till exempel bostadsbidrag, pensioner och testamenten.

Ett digitalt medlemskort och en app så att du alltid kan se aktuella medlemsrabatter i närheten".

Det var jag som lyfte fram den kostnadsfria telefonrådgivningen,

Roskilde-bloggen # 3212: Filmrecension och förnyat medlemskap på FS.

Roskilde, den 29. november 2025.

Igår kväll såg jag en nyupplagd dokumentär på Netflix -"Stringeren" med undertiteln - "Fotografen bakom bilden".

Bilden som det hänvisas till är den ikoniska bilden av den brända flickan från Vietnam. Där sydvietnamesiska flygplan av misstag bombade sina egna civila och militärer med napalm. Händelsen filmades och fotograferades av amerikanska och vietnamesiska fotografer.

Filmen undersöker och kontrollerar vem som tog det berömda fotot. Det var många som tog bilder vid det tillfället. Både ackrediterade AP-fotografer, men också många så kallade "stringere", som de lokala oorganiserade vietnamesiska fotograferna kallades. De överlämnade sina filmrullar till AP och fick vanligtvis 20 dollar per rulle. Det var en viktig inkomstkälla för dem.

Den anställde som tog emot de inskickade filmerna, framkallade dem och printede dem har, efter många års tystnad, berättat hur just det fotot valdes ut och trycktes.

Fotograferna på plats befann sig på olika avstånd från motiven och i olika vinklar, vissa stod mitt på vägen och andra stod i dikena på båda sidor om vägen.

Den anställde satt med två rullar, varav en var från Huỳnh Công Út och den andra kom från en av "stringerne".

När han såg bilderna blev han mycket chockad och trodde att de inte kunde tas med. De brukade inte visa nakna barn fotograferade direkt framifrån, som en bild visade. Den andra var fotograferad något från sidan (förmodligen från ett av dikena). När han visade dem för chefen pekade han på "Stringer-bilden" och sa att vi tar den. När han frågades om "Stringerns" namn skulle stå på den blev svaret - nej, sättHuỳnh Công Út på.

Det är lite av ett påstående och en historia, men den stöds av intervjuer med många olika personer, inklusive familj och åskådare. Det finns också motstridiga redogörelser för hur flickan fördes till sjukhuset. Huỳnh Công Út har sagt att han hade en skåpbil i vilken han körde flickan och hennes syskon till sjukhuset. Ögonvittnen säger att amerikanerna transporterade henne i ett flygplan.

Den AP-anställda hävdar också att det publicerade fotot inte är taget med en Leica, utan med en Pentax och ett 50mm-objektiv.

Han har varit påverkad och haft dåligt samvete i alla dessa år. Filmteamet lyckas hitta "Stringeren" och ordna ett möte mellan de två, där han ber om ursäkt för sin tystnad.

Det är först här sommaren 2025 som tvivlet delvis accepteras, som jag förstår det. Jag rekommenderar starkt att du ser filmen.

Microsofts Copilot svarer stadig sådan på mit spørgsmål om hvem der tog billedet:

"Det berömda fotot av den brända flickan i Vietnam – känt som ”Napalmflickan” – togs av en fotograf från Associated Press.Huỳnh Công Út, mer känd som Nick Ut, den 8. juni 1972".

På gensyn och fortfarande medlem här på FS år 2026.

PS: Det finns ett annat känt foto, där det senare och än idag diskuteras dess ursprung. Inget om det i detta redan alldeles för långa inlägg :-)

Roskilde-bloggen # 3209: Makro.

Roskilde, den 21. november 2025.

FF 24 mm og makro. f/3 - 1/125 sek. - ISO 640.

Svartvitt i kameran och lagt till en ram även i kameran.

Det kom ingen snö idag och det ser inte ut som att det kommer någon de närmaste dagarna.

På gensyn.