Maggan mellan isbjörnar och pingviner

Små meddelanden

Överallt där ute så hittar man små meddelanden. Små hälsningar till medmänniskorna. Hittade den här i Kiruna.

Jag testade inte att sätta mig där så jag vet inte vad som skulle hända om jag satte mig där.

Dela:

James Nachtwey

Var på Lydmars hotell och lyssnade på  James Nachtwey och såg utställningen med hans bilder.    Intressant!

Trevligt ställe Lydmars. Mycket folk var det där.      

Många med stora kameror och det fotograferades flitigt.

Dela:

Blogg eller Treo

Det verkar som bloggandet är väldigt bra för hälsan.

Hittade det här klippet i en tidning som låg i ryggfickan på stolen framför mig på flyget hem från Kiruna.  Visst låter det väldigt bra, att bli frisk av att blogga.

Dela:

Rallarvägen

Tog en promenad på Rallarvägen. Tänkte först gå  till Rallarkyrkogården. Där ska Svarta Björn ligga begravd. Men  med min nylagade fot så insåg jag snabbt att det bara skulle bli en liten promenad och inte ända fram dit.

Lite disigt vid parkeringen, men det såg ut att klarna upp.

Efter en stund  hittade vi liten fin kyrka.

Med en vacker och orginell dopfunt.

Även en handbroderad tavla. Ett riktigt konstverk, som säkert tagit många timmar att sy.

Bredvid kyrkan på en liten höjd, ett utomhuskapell.

När dimman lättade var det så här fint.

Dela:

En liten rundtur i Kiruna med omnejd.

Den här dagen började också med hög klar luft, lite frost och dimma. Allt var sanslöst vackert. Myrarna såg lite mystiska ut i dimman.

Solen kom sakta fram och det blev mer färger även på myren.

Åkte en liten rundtur och gjorde ett kort besök på kyrkogården där min mormor och morfar ligger. Mest av intresse för mig men lite intressant är att morfar var lappskomakare.

Det finns inte så många sådana här "staket" kvar ute i terrängen, men såg några som inte blåst sönder.  Det är vindskydd för att snön inte ska driva ut på vägen.

Nästa anhalt på rundturen blev Malmberget och Kåkstaden där.

Kafè fanns det där, tyvärr så kom vi inte in. Inte för att vi var onyktra, det var stängt.

Utsikten från Dundret.

Med en så här fin skylt om rastplats, då måste man bara stanna.

Håll med om att det var vackert där.

Färden gick vidare och det här välkända vägmärket var jag bara tvungen att fota. Det är Suptallen som står strax utanför Vittangi.

Ryyppö-talli, som de säger här upp. Vid resorna till och från tinget i Vittangi, så bads skjutsbondne att stanna där vid tallen och pluntorna plockdes fram för en stärkande tår. Hästen fick vila en stund och skjutshållarhästarna blev så vana vid stoppet där så de stannde självmant.

Det har berättats, att länsman i Kiruna en vinterdag efter avslutat ting i Vittangi startade sin hemfärd vid kvällningen. Han blev trött och somnade, även skjutsbonden somnade. Hästen sin vana trogen stannade vid Suptallen och gick inte vidare förrän bonden vaknade och kunde mana på hästen. När de nästa dags morgon inte hade kommit längre än till Svappavaara (ca tre mil från Vittangi) och länsman frågade hur det kom sig. Svarade bonden bara "Ryyppö-talli". Det räckte tydligen som förklaring.          Tallen fridlystes 1932.

Det här såg lite märkligt ut, såg det från vägen och undrade varje gång  vad det var. Såg ur som det hade snöat bara där. Kom sedan på att det var ängsull som i blåsten lossnat och vitpudrat terrängen runt omkring med. Tyvärr så gick det inte att stanna här, men tog den här bilden i en rullande bil.

Å så en bild till.

Hittade en gammal fin bro, bron över Kalixälven. Den påminde om bilturer här upp i norr när jag var barn och bilväg och järnväg samsades om samma bro. Det såg ut som om det här varit en sådan men nu fanns det en ny vid sidan om för järnvägen.

Samma bro men från sidan, tycker den ser ut som något som min bror byggde med sitt Mekano.

...och i Kiruna kan man välja sparkfilen, även så här på hösten.

Dela: