Den röda gyllene bron

I dag ska vi på utflykt och på vägen dit så passerar vi över den berömda bron Golden Gate Bridge. klart det måste dokumenteras ordentligt, vet ju inte om jag någonsin kommer dit igen.

På väg genom stan passerar vi en annan berömd plats, alla som sett filmen Bullit vet vad det handlar om. Det är den gatan som Steve McQueen dundrar fram med sin Ford Mustang GT 390. Fick höra att det gick åt två Mustanger och att det var McQueen som själv körde, inte någon stuntman. 

Men nu var det bron som jag tänkte visa. Vi närmar oss den. Bron invigdes 28 maj 1937 och är                   2 737 meter lång med ett brospann på 1 280 meter.                        

Den var världens längsta hängbro fram till 1964, men är nog fortfarande en av världens mest omskrivna broar.

Bron är målad i orangeröd färg, den färgen valdes för att göra den enklare att se den när det är dåligt väder, speciellt när det är dimma eftersom den kan vara extremt tät vilket underlättar både för fordon och sjötrafik.

1987 var det  50-årsjubileum, då stängdes bron av för biltrafik och var bara öppen för gåntrafikanter, tillströmningen av folk blev så stor, så att många som mellan 750.000 till en million personer tog sig upp på bron. Kontrollen var otillräcklig och ledde till att ungefär 300.000 människor samlades på bron samtidig, trycket på mittpartiet av bron blev så då stort så mittspannet planade ut.         

Bron har sex filer för biltrafik och man tar endast betalt för trafik i södergående riktning.

När man kommer över till andra sidan av bron finns det en utsiktsplats och naturligtvis stannar vi för att ta några bilder.

Får passa på med lite naturfoto också.

Vyn bort mot den andra stora bron, den där bilarna kör i två våningar.

Här vid utsiktsplatsen finns det en staty med en sjöman, vet inte varför.

Vi åker vidare mot vårt utflyktsmål för dagen och far genom en tunnel som fått namn efter traktens kändis, Robin Williams, som bodde i Sausalito.                    

När vi återvänder efter vår utflykt får vi åka över bron än en gång...

... då spelar vår busschauför och guide sin favoritlåt för oss, du kan höra den här.

Vad gör man i San Francisco?

Ja, vad börjar man med när man kommit till en ny stad och allt som där finns att se och göra ligger som en stor kaka framför en att börja plocka russinen ur.

Vi började med att gå ner till Fisherman's Wharf som är ett av alla välkända ställen i staden. Förmodar att det kan vara ganska trångt i de kvarteren en sommardag. Även en solig januaridag var det ganska mycket folk, men absolut ingen trängsel. Här vid Pier 33 kan man ta färjan och åka över till fängelseön Alcatraz.

Det ska vi göra en annan dag, men redan här kan man få en inblick i hur där ser ut.

En bra bit där ute kan vi även se den omtalade ön.

Eftersom vi inte ska ut och åka båt i dag så tar vi en promenad utefter kajerna här vid Fisherman's Wharf , det är inte bara Alcatraz som de flesta känner till om San Francisco, utan det är nog så att många vet att det finns en mycket berömd bro där.

Något annat som jag också hade hört talats om var Pier 39...

...och sjölejonen.

Sjölejonen har funnits där sedan 1990, då de anländer i drivor strax efter Loma Prieta jordskalvet 1989 (forskarna är fortfarande inte riktigt säkra på varför).

De såg ut att må gott där i solskenet.

Det fanns några riktigt biffiga ena, antar att det var hanar.

Blev det för varmt hoppade man i och tog en liten simtur.

Sedan gällde det att kunna klämma sig in i högen av sjölejon igen.

En och annan fågel sökte sig dit också.

Läste någonstans att det kan vara lika kul att ställa sig på piren mitt emot och iaktta och fotografera åskådarna, men den här morgonen var det bara ett tiotal turister som var där så jag tyckte nog att sjölejonen var roligare att se. De var inte speciellt tysta av sig så jag filmade en liten snutt bara för att få med deras läten. Går att se och höra här.

Vi lämnade sjölejonen och traskade vidare.

Fortsättning följer...

Fortsättningen