Livet, konsten och tekniken

Sol ute...

sol inne, sol i hjärta, sol i sinne brukade morfar säga.

Begav mig ut i kylan, man måste ju tänka på sitt D-vitamin. Kallt var det. Men Hagaparken är alltid fin. Stockholmarna ägnade sig åt en av sina favoritsporter: att gå på isen. Det är verkligen en folkrörelse här, och den plogade slingan på Brunnsviken passade utmärkt.

Det finns fortfarade entreprenörer:

Fult med folk som åkte kälke och pulka på Pelousen.

Kopprtälten är nymålade och skynkena borttagna.

 En varm fika i  Silvertältet är skönt när man har vairt ute i kylan.

Tötta ben får åka hem på pappas axlar.

Om solen inte tog tillräckligt finns hjälp att få i Vasastan!

Och så här såg det ut för 95 år sedan, inte så stor skillnad!

Inlagt 2010-01-09 20:08 | Läst 2947 ggr. | Permalink
Ja var själv ute och fyllde på D-vitaminerna idag.
Tog ett par fotoapparater med som förevändning.
Eller om det var tvärtom.. ;-)
Jag hade fyra kameror med! 30-talarna fungerade bäst verkade det som. D80's autofokus la av redan vid Wennergren center.
När farmor åkte skridskor uppå Hagaparkens is...
...fast enligt Povel Ramel var det Nybrovikens.

Hagaparken är en av Stockholms största tillgångar tycker jag. Naturligtvis har folk varit ute för att få tillstånd att exploatera mer av marken för praktiska byggnader. För många år sedan läste jag ett arkitektupprop i DN med titeln: "Lägg inte en död hand över Hagaparken". Exempel på praktiska byggnader är SAS skrytbygge på gamla Frösundaviks gård intill parken, ett område som borde ha infogats i parken i stället. Byggnaden tillkom på sin tid för att förhärliga pamparna i SAS ledning, ingenting annat. Och nu lär de ha flyttat därifrån, och det som återstår av SAS är föga härligt, om det någonsin varit det.

En av mitt livs största utmaningar har varit att lära mig acceptera det jag ändå inte kan göra något åt. Grrr...