Hallå där
Mats Alfredsson har lyckats med det som många misslyckas med, att nästintill kunna livnära sig på gatufoto. Han ser sig själv som ett rovdjur i jakten på sitt byte.
Hur kommer det sig att du blev fotograf?
– Jag tyckte om att fotografera och arbetade som fotograf i nio år på åttiotalet. Fotografiet har alltid varit basen för mig även i reklambranschen där jag nu är aktiv sedan tjugofyra år tillbaka. Under stora delar av denna tid blev det inte så mycket fotograferande eftersom det tog oerhört mycket tid med analogt foto. När sedan digitalkamerorna erövrade marknaden återupptog jag mitt fotande igen.
När började du sälja dina bilder?
– Jag har fotograferat gatufoto i åtta år varav de senaste två åren som professionell. Min stil är en blandning av av färg och svartvitt och jag går gärna nära människor. Det blir många kvällsbilder. Jag brukar säga att jag jagar bäst på natten, det låter mer spännande så (skratt).
Hur marknadsför du dig?
– Jag håller mig aktiv på facebook där jag lägger upp en ny bild nästan varje dag. Det har lett till att jag har fått inbjudningar att föreläsa om gatufoto och ställa ut mina bilder. I samband med det bygger jag mitt varumärke.
Vem köper dina bilder?
– Många företag vill profilera sig genom att ha stora svartvita fotografier av gatufoto. Det har skapat ringar på vattnet och många som ser dessa bilder hängandes i en lobby eller reception blir intresserade och hör av sig.
Vad har du för tips till en fotograf som vill sälja bilder?
– Den analoga portfolion är nödvändig. Jag har ofta med mig den och fyller på hela tiden med bilder jag kan stå för. När jag är ute och träffar företag blir det en annan känsla om de själva kan ta i bilderna och lägga ut dem framför sig på bordet. Dessutom får kunderna ofta behålla bilderna.
40 Kommentarer
Logga in för att kommentera
/J
Mvh
Fredrik
Håkan
Men en fråga, hur går det till om man säljer bilder tagna i offentliga miljöer där man tydligt ser vem det är på bilden. Måste de ha ngn form av ersättning eller ge ett godkännande? Eller är det bara i reklamsammanhang det krävs godkännande av "modell"?
Skulle jag rent teoretiskt kunna ta en bild på möllan i Malmö där man tydligt ser vem som är på bilden och sen sälja den till exempelvis Hilton och de hänger upp den i foajén? Och råkar personen glida in i foajén och får syn på sig själv kunna kräva ersättning?
/Bengt.
/ Bengt
mvh Tommy
Ja, dina bilder är sannerligen fantastiska, hur sjutton du lyckas fånga ögonblicket med stort Ö är för mig helt oförståeligt!! Inte bara att de bär en berättelse, de är sanslöst vackra dessutom.
Vill addera hur hänförd man blir som åhörare till dina föredrag, du är inte bara skicklig bakom kameran utan kan fånga publiken och få 1 timme rinna bort på ett par sekunder!
Mvh Anna
Mvh/Sven
Jag har egentligen inga hemligheter utan kan dela med mig av grundprincipen i PS. Sedan exakt hur mycket jag drar i de olika reglagen är det värre att säga. Det handlar rätt mycket om min egen känsla och vad jag vill ha ut av respektive bild. Normalt är i alla fall gången så här:
1. Övertoningskarta i justeringslager för att göra bilden svartvit.
2 Blandningsläge "Mjukt ljus". Då blir den färg igen, men mer mustig.
3 Dra i opacitet-reglaget för att hitta rätt mängd för just den bilden.
4 Övertononingskarta på nytt.
5 Vid behov använder jag blandningsläge raster eller multiplicera för att ljusa upp eller mörka vissa delar, inverterar och målar fram det jag vill förstärka.
6 Använder ibland också verktyget efterbelysning för att förstärka delar av bilden.
7 Eventuellt också en lätt S-kurva som en slutlig kontrast. Beror lite på hur bilden ser ut.
8 Oskarp mask.
Ungefär så ser det ut.
Mats
Mvh/Sven
//Marcus som undrar om du skall med till Berlin och gatufota en sväng?
Ps Hmm, Inledningen som så många misslyckats med är ju verkligen ett försök att dramatisera, allvarligt talat känner jag inte till något som försökt :) ds
Hmmm. Berlin är ju en av mina favoritstäder. När är det? Måste fundera en sväng till. Hade varit grymt kul.
Mats
Och det här med att ha en "analog potfolio", e ett mycket bra tips!
Jag har alltid ett antal olika "visitkort" i storlek 13 x 18 cm i ryggan!