Fototeknik

Brännvidd och bildvinkel

Med ett objektivs brännvidd avses avståndet från objektivets optiska centrum till filmplanet. Jämför med brännglasets brännpunkt.




Med bildvinkel avses hur mycket av motivet som kommer med på bilden. Av tradition mäts ett objektivs bildvinkel på diagonalen vilket dock är lite opraktiskt.




Bildvinkeln är direkt kopplat till brännvidden (och filmformatet). Längre brännvidd ger mindre bildvinkel. Större filmformat ger längre brännvidd för samma bildvinkel.

I exemplen nedan avses bildvinklar diagonalt för småbildsformatet (24x36mm).




20mm, 94°                                     35mm, 62°




50mm, 46°                                     105mm, 23°




180mm, 14°                                   300mm, 8°

 

 

Brännvidd och perspektiv

Står man kvar på samma plats ändras bara utsnittet när man byter brännvidd. Perspektivet är detsamma. Se bilderna ovan där avståndet är detsamma. Studera förhållandet mellan olika motivdelar - de är identiska i de olika bilderna.
 
Perspektivet ändras om man flyttar sig i djupled. För att behålla ett motivs storlek i bild måste man då även ändra brännvidden. På långa avstånd ser motivet platt ut. Det är det s.k. teleperspektivet - ett något felekatigt uttryck eftersom effekten inte beror på brännvidden.




35mm respektive 300mm med olika avstånd. 




35mm respektive 300mm med olika avstånd.




Utsnitt ur bild med 35mm på samma avstånd som bilden med 300mm.

Det sista exemplet visar att perspektivet blir identiskt på samma avstånd även om olika brännvidder används. Perspektivet beror enbart på avståndet, ej på brännvidden.

 

 

Användning av objektiven i praktiken

Att stå stilla och zooma fram och tillbaka för att hitta rätt utsnitt blir sällan bra.Försök i stället att tänka på perspektivet i första hand. Förflytta dig i djupled tills perspektivet känns rätt. Sedan väljer du brännvidd för att anpassa motivets storlek i bild.




Med vidvinkel, undvik att få med så mycket som möjligt. Allt blir smått i bilden och det ser inte alls ut som i verkligenheten. Gå gärna i stället nära för att betona förgrunden. 




Teleobjektiv används med fördel för att plocka ut intressanta delar och för att göra rena enkla bilder. Med tele (och längre avstånd) blir det lättare att få till en ren lugn bakgrund för t ex porträtt.




50mm respektive 200mm 

Olika objektivtyper

Objektiven delas in efter brännvidden (egentligen bildvinkeln).

 

Typ	Brännvidd	Kommentar
Fisheye	8 - 16	Väldigt speciella med kraftig distorsion
Supervidvinkel	12 - 21	Dyra, svåranvända
Vidvinkel	24 - 40
Normal	43 - 58
Tele	75 - 300
Supertele	> 300	Dyra, svåranvända

Ovanstående gäller småbildsformatet. Att normalbrännvidden är ca 50mm (bildvinkel 46°) beror på att det ger bilder på normala avstånd som ser "naturliga" ut.

För andra format blir normalbrännvidden annorlunda. Mellanformat har ofta 80mm som normal medan små digitalkompakter kanske har 7mm som normalbrännvidd.


Fisheye
Ger stor bildvinkel med extrem distorsion. Det finns två typer som båda ger 180° bildvinkel.




16mm fullformats fisheye.

 


8mm fisheye ger rund bild.

Spegeltele
Ett spegeltele är uppbyggt av speglar i stället för linser. Det gör att objektiven blir oerhört kompakta och lätta. Ett 500mm spegeltele är endast ca 8 cm långt och väger under 500 g medan ett traditionellt 500mm tele är flera dm långt och väger minst 1,5 kg. Nackdelen med spegeltele är något lägre kontrast och det speciella ringformade utseende på ljusa oskarpa punkter.




Kreativt utnyttjande av spegeltelets egenskaper.

Objektiv för perspektivkontroll
Lutas ett objektiv uppåt får man s.k. störtande linjer. En byggnad ser ut att falla bakåt. Med speciella shiftobjektiv eller PC-objektiv kan man hålla filmplanet parallellt med motivet och sedan skifta objektivet uppåt för att få med hella byggnaden utan störtande linjer.

Det finns även tilt/shift-objektiv där man kan luta objektivet också. Då kan man bl a lägga skärpeplanet längs marken och få hela bilden skarp utan att blända ner.




Utan shift och med shift.

Objektivegenskaper

Brännvidd:        avstånd från optiskt centrum till filmplanet
Ljusstyrka:       brännvidd / maximal öppning
Närgräns:         minsta inställbara avstånd, räknat från filmplanet
Filterdiameter:  fördel om flera objektiv har samma
Fokusriktning:   fördel om det är lika som övriga objektiv

Ett zoomobjektiv är ett objektiv med variabel brännvidd. Bildmässigt är det ingen skillnad om brännvidden finns i ett fast objektiv eller ett zoomobjektiv.

Ljusstyrkan har mycket stor påverkan på objektivets egenskaper. Fördelarna som möjlighet till kortare slutartider och kortare skärpedjup måste vägas mot nackdelarna med storlek, vikt och pris. Se exempel.

 

Typ	Längd	Vikt	Pris
100-300/4.5-6.3	9 cm	400 g	1500:-
100-300/4-5.6	11 cm	600 g	3000:-
100-300/4	18 cm	1500 g	9000:-
120-300/2.8	25 cm	3200 g	23000:-

Ofta är det de ljusstarka objektiven som är mest påkostade och därmed bättre optiskt och mekaniskt.
 

Objektivkvalitet och brister

Skärpa




Exempel på ett dåligt och ett bra objektiv. Litet utsnitt, ca 1/30 av bildbredden.

Det kan skilja ganska mycket i skärpa mellan olika objektiv. Ofta är dyra objektiv bättre men inte alltid. För att vara säker måste man läsa objektivtester eller prova själv. Det skiljer ofta även mellan mitten och hörnen. De allra flesta objektiv tappar skärpa i hörnen.

Bländaren påverkar också mycket. De flesta objektiv är sämre på full öppning. Något stegs nedbländning brukar ge bäst resultat. Vid små bländaröppningar sjunker skärpan igen pga diffraktion.

Distorsion




Tunnformig respektive kuddformig distorsion.

Många objektiv, speciellt zoomar, lider av distorsion som innebär att raka linjer återges böjda. Man talar om positiv tunnformig distorsion och negativ kuddformig distorsion. Det finns även en blandning kallad vågformig distorsion. Distorsionen kan inte påverkas (annat än i ett bildbehandlingsprogram).

Vignettering




Exempel på vignettering med ett 50/1.4 på full öppning.

Vignettering eller ljusbortfall är något som speciellt vidvinklar och ljusstarka objektiv lider av. Vignetteringen påverkas av bländaren och några stegs nedbländning brukar ta bort den helt. 

Motljusegenskaper




Ett objektiv med mycket bra motljusegenskaper.



Ett objektiv med dåliga (normala) motljusegenskaper.

Objektiv är mer eller mindre bra i motljus. De flesta objektiv kan inte användas när solen är med i bild eller lyser på frontlinsen. Kontrasten sjunker och det bildas fula reflexer.

Zoom eller fast brännvidd

Äldre zoomar var ofta synbart något sämre än fasta brännvidder. Idag finns zoomar som är lika bra som fasta brännvidder. Dock lider i princip alla zoomar av högre distorsion, mer vignettering och sämre motljusegenskaper. De flesta väljer dock i alla fall zoomen eftersom det är bekvämt och den är "tillräckligt bra".