Absolut. Man kan leda allmänheten till fiffelprogram och låta de flesta använda detta för att skryta hur bra bilder de tar, men att få fifflaren erkänna att den fifflat med bilden är omöjligt det också.....
Att t.ex. använda program för brusreducering är inte att "fiffla". Fifflande för att få bättre bildkvalitet har fotografer gjort långt innan fotoprocessen blev digital. Man kunde t.ex. välja olika framkallare för att få olika kornstruktur eller pressa filmen för att lura fram ytterligre lite känslighet från filmmaterialet, men i gengäld fick man då högre kontrast.
Den analoga processen bestod av stegen:
1)Exponering där man släppte in tillräckligt mycket ljus för att silvret i filmen skulle aktiveras
2) Framkallning där de exponerade partierna i filmen blev mörka.
3) Kopiering där man fick fram en positiv bild där man kunde välja fotopapper med olika kontrast
Den digitala processen är snarlik
1) Exponering där man matchar motivets tonomfång mot sensorns känslighet
2) Bildbehandling i RAW för att matcha RAW bilden mot skrivarens/bildskärmens tonomfång
3) Utskrift som om man gjort rätt ger en rimlig återgivning av motivet
Dvs fotografen tolkar alltid motivet genom efterbehandling och presentation. Om fotografen inte fifflar med sådant överlåter han fifflande till någon tekniker i Japan som aldrig ens sätt motivet.
Ska man få bilder av t.ex. ugglor i en mörk skog som inte är så brusiga att man tror att man tittar på myrornas krig fordras ofta brusreducering oavsett vilken kamera man använder.
Sedan behöver man förstås exponera rätt. Det är inte säkert att rätt exponering är den exponering som mätaren anger. Rätt exponering infaller då så mycket som möjligt av motivets tonomfång kan fångas på sensorn. Är tonomfånget hos motivet för stort blir man tvungen att välja vad som ska prioriteras. Det är inte alls säkert att det ser bra ut i den spegellösa kamerans sökare som på de flesta kameror utgörs av en jpeg bild. Har man fotograferat i RAW kan man ofta utvinna aningen mer data i t.ex. högdagrarna.
Det här gör att vitsen med elektronisk sökare lätt överskattas. Själv brukar jag andvända blixtläget som ger tittbar bild oavsett hur mörkt det är, precis som sökaren i en gammal DSLR. För egen del tycker jag det är viktigare att se motiv och skärpa än att hålla koll på exponeringen, den kan man få grepp om genom att titta på histogrammet.
Vad det gäller drömkamera att spara till hade jag nog hellre satsat på Z8 eller Z9 istället för Z7II p.g.a bättre autofokus. Som tidiager påpekats fågelfoto är extrem materialsport.