ANNONS
Annons

Kamera som visar bild

Produkter
(logga in för att koppla)
Även med dom spegellösa är det inte helt lätt att se hur brusig en bild blir. I den lilla sökaren ser det mesta ganska ok ut.
Du borde se i sökaren vilken ISO som kameran har valt. Jag kan det i alla fall i mina, både med och utan spegel och jag vet vid vilka ISO-tal mina kameror börjar brusa för mycket.

En fullformatare klarar betydligt högre ISO-tal innan dom brusar för mycket.

Ett 18-400 är f6.3 vid 400mm och är nog heller inte världens skarpaste vid 400mm.

Är det mörkt brukar jag vilja ner till f2, men där finns inte så många teleobjektiv, Tamron har ett 35-150 f2-2.8 till spegellösa Nikonkameror. På en Z7 har du rätt många pixlar att beskära med.

Fågelfoto i dåligt ljus kräver mycket av kamera, objektiv och fotograf. Med din utrustning är det helt klart en rejäl utmaning för fotografen.
 
Kan ju bero på att jag inte myglar med bilder som uppenbarligen du och de flesta andra gör. Förfalskade bilder kan vilken tok som helst göra men riktiga original är det få kameror som fixar.
Det är fotografen som "fixar" bra bilder. Kameran är bara ett verktyg. Ju snabbare man inser det desto snabbare kan man åstadkomma bra bilder.
(Det gäller alltså att lära sig sina verktyg ordenligt så att man kan dem utan och innan).
 
Nu är det en sanning med ganska mycket modifikation i detta fallet.
Sätt en D3500 med ett 18-400 i händerna på världens bästa fågelfotograf och ge mig en Z8 med ett 180-600, så tror jag att jag skulle få fler bra bilder på flygande fågel i dåligt ljus.
 
  • Gilla
Reaktioner: jjq
Sätt en D3500 med ett 18-400 i händerna på världens bästa fågelfotograf och ge mig en Z8 med ett 180-600, så tror jag att jag skulle få fler bra bilder på flygande fågel i dåligt ljus.
Så är det kanske, men den fotograf som kan sin D3500 och 18-400 har nog större chanser att komma hem med bra fotografier än fotografen som använder en Z8 med ett 180-600 utan att ha lärt sig hur utrustningen fungerar.
 
Nu är det en sanning med ganska mycket modifikation i detta fallet.
Sätt en D3500 med ett 18-400 i händerna på världens bästa fågelfotograf och ge mig en Z8 med ett 180-600, så tror jag att jag skulle få fler bra bilder på flygande fågel i dåligt ljus.
Du har samma ljusstyrka i den långa änden i alla fall, om än en större sensor vid samma utsnitt, men det är klart att Z8 är en bättre kamera än D3500, inte minst vad gäller fokussystemet. Något annat har väl ingen trott. Jag lovar dock att det går att ta felexponerade eller suddiga bilder ändå.
 
Har lite högre krav än dessa äldre DSLR kameror tyvärr.
Har fotat i 30 år och att chansa på inställningar för varje bild som tas är inte okej i dagens läge. Hur mycket kurs man än går så är det fortfarande en chansning när du trycker på avtryckaren. För du ser aldrig bilden du får innan du trycker på avtryckaren, oavsett inställningar.
Väldig nackdel med den gamla tekniken som fortfarande används tyvärr.
Det är så förlegat så det är något fruktansvärt.

Har kollat det mesta och det är därför jag frågar vilken kamera som har funktionerna jag är ute efter inte efter råd att lappa ihop äldre kameror.

När man som jag är i naturen på kvällar då har man möjlighet att fota älg, rådjur, fåglar, harar, rävar. Alla beter sig olika och det funkar inte ha ett fast objektiv = exempelvis 500mm. Dessa djur rör på sig snabbt. Okej om man siktar in sig på ett djur en kväll absolut, men inte om man ser allihop som jag gör samma kväll. Då kan man inte hålla på byta linser som på stenåldern.

Det jag sett och testat en P950 så har den enormt bra zoom, ger hyfsade bilder på väldigt långa avstånd, men inte i dåligt ljus, på exempelvis djur ovan nämnda. Detta för att sensorn går knappt att hitta i den kameran så liten är den. Hade denna P950 eller P1000 gjorts med samma sensor som en D3500 eller bättre, då hade det inte varit några problem. Men varför denna pyttesensor........jösses.

Nej tiderna går framåt och för hobby bruk och kunna göra hyfsade böcker så behöver man antingen en "full frame" kamera där det går förstora utan att tappa upplösning, eller en mindre sensor med ett superzoom objektiv som är kapabel att ta både närbilder och som P950 med enorm zoom. För mitt 18-400 objektiv är värdelös i jämförelse med P950 zoom. Om jag använder 400mm på 30 meters avstånd händer ju inget, använder jag P950 så kan jag zooma in hårstrån på en älg på det avståndet utan problem och få bättre bilder i dagsljus.

Summa:
D serien hos Nikon (borttaget D850 som jag inte testat) = leksaker
P serien (950 eller 1000) = okej i dagsljus men dåliga i sen skymning och mörker på grund av minisensorn
Z serien = tyst, snabb, har dock inte testat men det är här framtiden ligger när tillverkaren inser att man inte kan ta hutlöst betalt för mindre prylar i en kamera än i en DSLR kamera.......
Återstår nog endast att du köper dig en kamera med tillhörande fotograf!
 
Han vill ha zoom och har en budget på 10k...

Ja det och en ny kamera är det han vill ha.
Vad han behöver verkar dock vara en kurs i vett och etikett, kanske med en extra påbyggnad av takt och ton.

Efter det kanske, med lite tur, kan han lära sig de basala grunderna i exponering och kanske förstå varför en optisk sökare inte påverkas av valda inställningar. ;)
 
Absolut. Man kan leda allmänheten till fiffelprogram och låta de flesta använda detta för att skryta hur bra bilder de tar, men att få fifflaren erkänna att den fifflat med bilden är omöjligt det också.....

Att t.ex. använda program för brusreducering är inte att "fiffla". Fifflande för att få bättre bildkvalitet har fotografer gjort långt innan fotoprocessen blev digital. Man kunde t.ex. välja olika framkallare för att få olika kornstruktur eller pressa filmen för att lura fram ytterligre lite känslighet från filmmaterialet, men i gengäld fick man då högre kontrast.

Den analoga processen bestod av stegen:
1)Exponering där man släppte in tillräckligt mycket ljus för att silvret i filmen skulle aktiveras
2) Framkallning där de exponerade partierna i filmen blev mörka.
3) Kopiering där man fick fram en positiv bild där man kunde välja fotopapper med olika kontrast

Den digitala processen är snarlik
1) Exponering där man matchar motivets tonomfång mot sensorns känslighet
2) Bildbehandling i RAW för att matcha RAW bilden mot skrivarens/bildskärmens tonomfång
3) Utskrift som om man gjort rätt ger en rimlig återgivning av motivet

Dvs fotografen tolkar alltid motivet genom efterbehandling och presentation. Om fotografen inte fifflar med sådant överlåter han fifflande till någon tekniker i Japan som aldrig ens sätt motivet.

Ska man få bilder av t.ex. ugglor i en mörk skog som inte är så brusiga att man tror att man tittar på myrornas krig fordras ofta brusreducering oavsett vilken kamera man använder.

Sedan behöver man förstås exponera rätt. Det är inte säkert att rätt exponering är den exponering som mätaren anger. Rätt exponering infaller då så mycket som möjligt av motivets tonomfång kan fångas på sensorn. Är tonomfånget hos motivet för stort blir man tvungen att välja vad som ska prioriteras. Det är inte alls säkert att det ser bra ut i den spegellösa kamerans sökare som på de flesta kameror utgörs av en jpeg bild. Har man fotograferat i RAW kan man ofta utvinna aningen mer data i t.ex. högdagrarna.

Det här gör att vitsen med elektronisk sökare lätt överskattas. Själv brukar jag andvända blixtläget som ger tittbar bild oavsett hur mörkt det är, precis som sökaren i en gammal DSLR. För egen del tycker jag det är viktigare att se motiv och skärpa än att hålla koll på exponeringen, den kan man få grepp om genom att titta på histogrammet.

Vad det gäller drömkamera att spara till hade jag nog hellre satsat på Z8 eller Z9 istället för Z7II p.g.a bättre autofokus. Som tidiager påpekats fågelfoto är extrem materialsport.
 
En tanke slår mig. Eftersomdu inte vill fiffla, Natureseb, kan det möjligen vara så att du fotar i raw-format och sen inte gör nåt mer med bilden än konverterar den? Det skulle i så fall kunna förklara en del.
 
Sedan behöver man förstås exponera rätt. Det är inte säkert att rätt exponering är den exponering som mätaren anger. Rätt exponering infaller då så mycket som möjligt av motivets tonomfång kan fångas på sensorn. Är tonomfånget hos motivet för stort blir man tvungen att välja vad som ska prioriteras. Det är inte alls säkert att det ser bra ut i den spegellösa kamerans sökare som på de flesta kameror utgörs av en jpeg bild. Har man fotograferat i RAW kan man ofta utvinna aningen mer data i t.ex. högdagrarna.

Det skulle förvåna mig väldigt mycket om det du ser i sökaren på en spegellös skulle vara JPG-bilder.
 
Alla kameror oavsett typ visar ett utsnitt av det som finns framför objektivet.

Hur väl den bild av detta som till slut kan visas upp för betraktaren motsvarar fotografens intentioner beror givetvis till en del på kamerautrustningen vilken sätter de tekniska grundförutsättningarna. Men - vill man inte lära sig hela kedjan från bildintention till bildpresentation så spelar det ingen roll hur mycket pengar man slänger på just kameran.
 
ANNONS