Plusmedlemskap kostar 349 kr per år
Jag tycker inte att troféfotograf är nedsättande. En troféfotograf är en människa som har förstått att det är dåligt att jaga och döda djur för att få troféer att hänga på väggen och istället fotograferar djur för att få fotografier att hänga på väggen.
Fotosidan har funnits länge så det är väl inte så konstigt att en del medlemmar försvinner och andra tillkommer över tid. Ett huvudintresse varar kanske inte för evigt för alla och för en del är telefonerna viktigare än systemkameror. Jag vet inte om någon vet - kanske David - varför en del väljer att gå någon annanstans.
Jag tycker nog att artiklarna om allt det du nämner är lika bra som nyhetsartiklarna om fotoprodukter. Nyhetsartiklarna om fotoprodukter är nog fler, men det kanske beror på att det finns fler nyheter att rapportera från det området?
Starta en tråd om det! Det finns kanske redan en eller annan sådan tråd, men det skadar inte att starta en ny, nu medan den här diskussionen är aktuell.
Vi tycker olika om att bildskapandet stannat av, beroende på hur man ser det. Visst ser man mer experiment med multiexponeringar och rörelseoskärpa (för att ta två exempel), visst ser man att fågelfotografer kan få fram snabbare slutartider tack vare högre ISO-värden, visst ser man hur astrofotografering har revolutionerats mm. Dessutom är många av de som är aktiva idag rätt så tidigare i sin karriär, vilket gör att mycket känns nytt och intressant. Var och en kanske känner att bildskapandet flödar.
Jag mötte dig i dina kommentarer, själv har jag inga problem med någon kategori av naturfotografer. Men om man får höra/läsa samma kritik mot konstfoto, då blir det motargument från mig direkt!
Det är ju så det blir, nyhetsartiklerna om fotoprodukter är inte fler än "allt det andra" - men man kan börja tro på det om man skapar en helhetsbild av fotomiljön i Sverige via Fotosidan. Men om du är signifikativ för en medlem på Fotosidan, då kommer det ingen förändring heller. Medlemmarna säger vad de tycker (jag inklusive), redaktionen stakar ut riktningen - sedan blir det vad det blir.
Inget av detta indikerar naturfotografins självmord. I dina ögon är det ett problem, men objektivt sett är det knappast så. Du håller ju med om att teknikens utveckling medger nya möjligheter till bildskapande. På vilket sätt är det dåligt? Trender kommer och går, HDR är inte jättehett just nu, starka effekter tenderar att blossa upp väldigt starkt - men kort.
Nja, tycker mig hört kritik om teknikfixering, kritik om gömslen och kritik om bristande bildskapande som några exempel, men vi lägger ner den biten. Astrofoto, deep sky, som jag håller på med är en teknikgren till 101%, men jag håller också på med ICM, dubbelexponering (senast i morse) så det ena behöver inte utesluta det andra
Det här är ungefär som en viss skidåkares argument att "det är int lönt att förklara för den som int begrip", med den skillnaden att han faktiskt var bäst i världen på det han höll på med just då ...
Om det inte är lönt så finns det nog inte så mycket att göra åt saken. Det måste finnas folk som är intresserade av ett ämne för att man ska kunna diskutera ämnet.
Plus att det inte finns någon evidens för att han faktiskt sa det.
Jo, det skulle vara intressant att få veta vilka personer Terje syftar på medÄr man inte bäst i världen kan man i mitt tycke gärna föra en mer ödmjuk diskussion
och
Jag tycker att det är en viktig diskussion på flera sätt, att det skulle bli skarpa motkommentarer var jag också förberedd på. Men jag kände att jag behövde skriva det, då jag en tid har märkt de saker jag tar upp i båda de debattartiklar jag länkat till på min blogg. Vissa kommer direkt med motargument och håller inte alls med, andra jublar och kommer med ett "äntligen". Så det märks på den rätt så polariserade debatten att den nog behövs. För att rensa luften, för att öppna ögon, för att väcka reaktioner av självkritik. Mycket av det jag skriver är ju på flera sätt även lite kritik mot mig själv. Jag har tillhört naturfotomiljön under hela min fotografiska karriär, kritiserat den under perioder - men också försvarat den under andra perioder. Inom naturfotomiljön har det i perioder sprudlat av kreativitet, under andra har det varit tröttare och där man stort sätt inte gjort annat än att blint följa invanda mönster. Så kan jag även se kritiken mot naturfotomiljön från utsidan, då främst bland konstfotograferna; naturfotografen har ofta blivit iklätt rollen som "bonden från landet", med ambitioner att bli etablerad och respekterad - där man känt att det varit stört omöjligt, detta oavsett vad man gjort. Vad detta beror på från första början, vad som är den egentliga drivkraften, har jag funderat mycket på utan att hitta några tydliga svar.
