För visso Alf, vad har inspirerat mig till detta exempelvis http://www.fotosidan.se/blogs/befintligt/dorrsjon.htm från 1984. Sen skadar det aldrig att läsa på http://sepiaeye.com/jungjin-lee. Men inte Edward Weston jag har hans Nuds och Franks bok och det är mil mellan den bilderna. Hon arbetade med Frank under de år han gjorde de bilderna.

/ha det
/alf

Just nudes kanske inte är rätt bok att jämföra med. ;)
Men om du kollar hans bilder av hus och landskap från mitten av 30-talet finns ganska stora likheter om man vill se dem. Nu menar jag inte att Frank härmat Weston, däremot att han förmodligen (liksom de flesta fotografer från tiden) var influerad av honom med flera.

Det jag menar egentligen är att det är en estitik man kan hitta hos ganska många, som ditt eget exempel visar, jag kan även själv rota reda på ett gäng bilder med ungefär samma estetik. Sedan tar vi alla våra egna bilder, men är influerade av sådant vi ser och sett givetvis.

Men det är givetvis möjligt att det är som du säger att Frank inspirerades till de här bilderna av Jungjin Lee.

Sedan tycker jag väl egentligen att Franks storverk var The Americans som förmodligen är den bok som ensam influerat flest fotografer. Resten av det jag sett av honom tycker jag inte håller samma klass, The Americans var ju stilbildare och ett nytt grepp, den sågs ju också som ganska kontroversiell på sin tid, innan resten av världen hann ikapp. ;)

-affe

Inspererat vem du glömer bort Willam Kleins "Life is Good & God for you in New York" kom tre år före The Americans. Min uppfattning är att båda böckerna låg i tiden. Efterkrigstiden många unga kom hem från militärtjänst i Europa med en vilja och längtan att skapa något nytt. Det var en generation The Beat Generation en konst syn som gjorde upp med det Amerikanska konsten. Ett exempel Är Ralph Gipson, André Kertész, en fotograf som inte kunde förlika sig med den amerikanska perfektionen som ex Weston representerade, vart en viktig mentor för Gibson.

Jag kan nog bara konstatera att vi inte har samma åsikt om Frank vs Klein. Men visst finns en massa fotografer som gjort liknande saker. Det unika med The Americans, som jag ser det, är att det är en bok som inte bygger på solitärer utan att den sammantaget gör upp (ganska hårt) med den då rådande Amerikanska självbilden.

Men man kan inte ha samma åsikter om allt, det skulle vara rätt trist. Harry Callahan förresten är en annan fotograf som gjort det mesta och ofta även före de flesta.

Å andra sidan är inte vare sig Frank (även om jag ser just The Americans som ett mästerverk) eller Klein några av mina favoriter.

-affe