Spontana tankar som inte är förutbestämda.

I dag är dessa bilder värda sin vikt i guld...glädjen att äga en kamera


Återigen detta med värdet att äga en kamera
oavsett om det är en som kallas "en sämre" eller en sådan som kallas "bättre".

Det är alltid i värdet av bilden som gör att kameran har sitt värde.

Glöm inte detta.

Jag skall visa er några bilder som jag är lycklig ägare till.
Det beror på att jag fick en egen kamera 1973.
Jag hade inte råd köpa tidigare då vi hade så ont om pengar.
Jag arbetade inte de första åtta åren efter det vi fick våra barn.

Detta är konstnärerna tvillingarna
Tord Leander Engström till vänster
samt Kjell Leander Engström till höger.
Deras far var den kände konstnären Per Leander Engström
som finns representerad på Nationalmuseet.

De bodde på sommaren vid foten av Nuolja vid Torne Träsk.
De fick ofta äta på turisthotellet Gammelgården då de var vänner med föreståndarinnan Ilse.
De klarade sig från att bli överkörda av tåget än de ofta gick på spår vid hemfärden.

Som var och en kan se bodde de ganska spartanskt.
En färdledare hade lovat lägga om deras golv men han avled innan det blev av.

Det finns mycket att berätta om dessa så kända konstnärer.

Det var en tid då ärlighet rådde.
Där var aldrig låst så det gick bra gå in ta en tavla skriva vem man var.
Skicka pengar vilket jag inte kommer ihåg hur det skedde.
Jag utnyttjade denna chans är lycklig ägare till en av Kjells tavlor.

Kjell målade i skarpa färger helst när fjället klätts sig i höstskrud.
Tord var ofta på Korsika där tavlorna högst upp är ifrån.

Varje gång jag är på Rallarekyrkogården  Torne Hamn
tänker jag på det öde som drabbade Kjell. Han avled på Österlen i en fällstol 1979.
Dagen efter hans son Styrbjörn avlidit.
Tord fick en hjärnblödning  avled  1984.

Jag tillhör dem som plockar blommor från fjället till dessa
mina konstnärsvänner som alltid gav mig några visdomsord
på min färd i livet.

_____________________________________

Nu förstår ni vad jag menar med att använda  kameran till att
dokumentera de människor vi tycker mycket om.

Du vet aldrig hur länge du har en älskad person i livet.

______________________________

Ha en fin fredag

Gun-Inger



Inlagt 2014-03-07 11:38 | Läst 4716 ggr. | Permalink
Fotosidan uppskattar att du diskuterar våra artiklar. Håll en god ton och håll dig till ämnet för ett bra debattklimat.




(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Vilken historia, så fint att få ta del av både bilder och berättelser kring männen!
En riktigt skön helg önskas!!
Svar från Gun-Inger Arvidsson   2014-03-09 20:34
Visst är det så att dessa konstnärer är värda visa,
De lärde mig mycket om livet.
##Gun-Inger
Säger som Ann-Sophie, vilken histora! Tack för det. Och håller med dig, om kameran är si eller så spelar mindre roll. Bilder som dessa är ovärdeliga
Svar från Gun-Inger Arvidsson   2014-03-09 20:36
Härligt jag fick träffa dem och hade tagit bilder.
Ville så gärna berätta om konstnärerna.
##Gun-Inger
Hej Gun-Inger,
En härlig historia med djup. Människoöden som bränns in av bilder.
Ha en fin fredag
Bob
Svar från Gun-Inger Arvidsson   2014-03-09 20:38
Som du förstår var det så härligt få lära känna dem.
Vi träffades ganska många gånger.
Tänk de gick på spåren och var inte nyktra
så avled Kjell på detta sätt.
Vilket öde. Tur man inte vet sitt.
##Gun-Iger
Per Leander Engström kände jag till har för mig att han målade från Roslagen? Du berättar en ömsint historia om sköna människor utan trendkänsligheter och tillgjordhet.
Svar från Gun-Inger Arvidsson   2014-03-09 20:42
Vilken skön kommentar du skriver. Den gör mig varm i hjärtat.
Visst är det så att han målade där bland annat.
Tvillingarna hade en tavla original av Matisse som de skulle
sälja för att ha bra ålderdom. Det blev inte så.
Livet blir ofta inte som man tror.
Hälsningar Gun-Inger
Jag satt för många år sedan på länslantmäteriarkivet i Uppsala, där jag bedrev kulturgeografisk källforskning om det sena 1700-talets förhållanden i Uppland. Bland arkivmaterialet hittade jag ett välskrivet testamente med tillägg efter en förmögen storbonde.
Han börjar sirligt med att berätta om sin kära "fru moder" som han hade allt att tacka för, att det hade gått honom väl här i livet. Han berättar sedan mycket levande om henne. Mot slutet kom meningen som nästan fick mig att trilla av stolen: "Det står mig nu före, att jag ej mer kan återskapa min moders anletsdrag". Kan det sägas starkare? Han kunde alltså inte längre komma ihåg hur mamma såg ut! Där har vi innebörden av att inte ha bilder.
Svar från Gun-Inger Arvidsson   2014-03-09 20:51
Det är så jag tänker när de som har kamera inte tar bilder av sina närmaste släktingar.
Känner en naturfotograf som kom på när barnen var stora att han inte tagit många bilder av dem.
Måste kännas hemskt inom honom.
Vilken fin berättelse du skrivit till mig. Den tycker jag om att läsa.
Så spännande att forska så långt tillbaka.

Jag har sysslat med arvsbeskattning så många testamenten har jag läst under mina yrkesverksamma
år. Håller med att starkare än så kan man inte ange denna glömska. Helt klart är det så att vissa barn
kan inte minnas vissa saker men så ser de bilder och på det sätt tror de sig komma ihåg saker.
Hälsningar
Gun-Inger
Spännande o gripande berättelse, o håller med dig! Hälsn, LO
Svar från Gun-Inger Arvidsson   2014-03-09 20:53
Det är ett kärt minne ha att jag fick träffa dessa konstnärer flertal gånger
i Björkliden.
Goa vänner var de.
##Gun-Inger
Härlig berättelse om de 2 bröderna.
Jag minns när jag först flyttade upp till Norrland.
Där låste man inte dörren. Det var ovanligt för mig som kom från en stad.
Rallarkyrkogården far jag förbi varje år.
Jag brukar ta mig en tur upp dit, där är så vackert
Ha en skön helg
Marianne
Svar från Gun-Inger Arvidsson   2014-03-09 20:55
Vet att du brukar vara där så du vet hur vackert det är med alla vita kors.
Stämningsfullt är det. Tänk vad de slet rallarna när de byggde järnvägen.
Skulle vara en hemsk tanke om mina vänner inte fick bli begravda där.
##Gun-Inger
Det är bilden som räknas,vilken fin och gripande historia du dokumenterat i ord och bild.
Svar från Gun-Inger Arvidsson   2014-03-09 20:57
Du har rätt att det är gripande på många sätt om
man följer konstnärernas liv samt hur Kjell avled.
Glad jag fick lära känna dem.
##Gun-Inger
Ja, tack vare kameran, så minns man bättre. En bra berättelse! De är alltså begravda på Rallarkyrkogården. Det skall jag tänka på, när jag kommer dit nästa gång. Troligen till hösten.
Trevlig helg!
Wolfgang
Svar från Gun-Inger Arvidsson   2014-03-09 20:59
Oj då skall du till Björkliden eller Abisko igen till hösten.
Lycklig skall du vara för det.
Hoppas du kommer dit.
##Gun-Inger
Wolfgang   2014-03-09 23:21
Ja, en Lapplandresa är planerad även i år, nämligen med en tysk fotovän från fotoklubben i Stralsund. Jag visade ju mina Lapplandsbilder hos hans tysk-norska reseklubb i Warnemünde i höstas.
Han har en husbil och vi skall göra en fotoresa till Lappland den 25 aug - 15 sept. Vi skall köra till olika platser i Lappland och Västerbotten och jag skall vara guide. Dagsturer i Abisko och Björkliden blir det också förstås.
Och kanske även Muddus nationalpark.
Vi får se. Det blir ju mycket flexibelt med en husbil och inte så dyrt.
Hälsningar
Wolfgang
Du har så rätt och jag ska ta med mej dina visdomsord. Tack för de unika bilderna du bjuder på och din fina historia.
Hälsningar Lena
Svar från Gun-Inger Arvidsson   2014-03-09 21:02
Absolut Lena glöm inte dina närmsta även om du arbetar hårt nu.
Det viktigaste är att man tagit bilderna så de finns bevarade när man sedan vill ta fram dessa.
Ville berätta om dessa mina vänner som gav mig mycket.
##Gun-Inger
Vilken härlig historia med fina bilder därtill. Tack för att du delar med dig!
Önskar dig en riktigt fin helg min vän!
Kram!
Svar från Gun-Inger Arvidsson   2014-03-09 21:04
Att det är många som vill läsa våra bloggar är en glädje.
Jag ville så gärna visa dessa mina konstnärsvänner.
De hade så underligt öde på många sätt.
Kramis
Gun-Inger
2014-05-09 19:03   pär leander-engström
tord var min far!jag har stugan kvar i Björkliden,fast nu i lite bättre skick.

hälsningar från pär
Svar från Gun-Inger Arvidsson   2014-05-10 23:34
Så glad jag blev höra från dig. Jag kan förstå att du vill ha stugan kvar.
Det är lätt att den kunde förfallit om inget hade tagit hand om den.
Då träffar du klart Åsa vill du hälsa henne så gott.
Brukar du vara i mitt älskade Björkliden även på vintern.
Om du visst vad jag längtar dit. Det gör ont i mig att tro att jag inte kommer dit mer.
Kanske kanske...en vacker dröm.
Önskar dig allt gott
Gun-Inger
2017-05-08 18:00   Marja Leander-Engström
Det var roligt att se dessa foton.
Tord var min pappa och således kjell min
farbror
Hälsningar
Marja
2018-09-23 10:30   Anders Henoch
Hej
Tack för denna fina blogg-post!
Jag har skrivit en liten wikipedia-artikel om Styrbjörn Leander-Engström
https://sv.wikipedia.org/wiki/Styrbj%C3%B6rn_Leander-Engstr%C3%B6m
Jag undrar om bilden ovan av gravplatsen skulle kunna få användas på wikipedia. Detta förutsätter (liksom för alla bilder på wikipedia) att den överlåts med open-license ("copy-left")
mvh
Anders Henoch