Miljötänk måste börja någonstans..........kan vi fotografer göra en insats?

Jag har en liten skog nära där jag bor. Det är så vackert särskilt tidig vår och nu på hösten om det inte var så att en del använder skogen till soptipp.

Så här kan det se ut. Jag blir så förbannad och uppretad så hjärtat slår dubbla slag. Borde vi fotografer publicera mer bilder om denna nedskräpning. Det kan väl inte enbart vara i Hässleholm som detta försiggår eller?

Ett helt möblemang av plast hade kastats.

Jag brukar kontakta vårt gatukontor så hämtar de skräpet. Det som retar mig  är att det är  våra skattepengar. De behövs till annat än hämta skräp som simpla människor lägger i skogen.

Undrar om någon har förslag vad vi kan göra.

Gun-Inger             som vill rädda miljön...................

En minut över tolvslaget

Spöktimmen har börjat så jag borde var i sängen min 

men kände för att lägga in denna bild som är från en gammal kyrkogård i Lund där det var så kusligt så jag vågade inte stanna kvar där när mörkret föll. Jag fick kalla kårar längs med ryggen....... 

Gun-Inger

Regnat ute och inne har jag rensat bilder........

............ändå har jag alldeles för många kvar som jag aldrig kommer att visa för någon. Denna bild skall jag ha kvar. Den visar en mardröm jag haft många gånger det är faktiskt Hitchcocks fel. Jag kan se honom framför min när han presenterade sina hemska filmer som jag inte var tvungen att se men ändå tvungen.

Denna bild har jag gjort som ett budskap till de som rökar så barnen andas in detta gift. När jag ser den  nu borde jag kanske inte haft med alla fimparna i ovankanten eller vad tycker du?

Nu dags att sova igen vad en dag går fort............

Gun-Inger

Kameran har gett mig många underliga möten.........

Jag måste berätta om något underligt som hände mig för många år sedan i Stockholm. Kanske någon kan hjälpa mig var jag var just då. Jag hittade diabilden och skannade av den. Finns denna trappa kvar?

Jag var ute och gick med kameran. I det lilla huset med planket bodde en äldre man som frågade mig varför jag gick där med min kamera. Jag svarade att jag tyckte om att ta bilder på Söder. Jag blev då inbjuden till honom. Han berättade om sitt liv och visade mig hur han bodde. Han hälsade mig välkommen tillbaka när våren kom.

En sak som jag än i dag tycker var ett så stort förtroende var att han berättade för mig "att när jag går ut så lägger jag min  nyckel i en overall som hänger i uthuset".

Min man påstår att det var för jag är kvinna som det händer mig så mycket när jag och kameran är ute. Inte vet jag men visst är det underligt att en kamera kan ge de mest underliga kontakter. Utan den  hade jag aldrig fått se insidan av ett så litet hus på Söder.

Nu måste jag i säng. Jag har varit trött i dag efter Stockholmsbesöket.

Gun-Inger

Solen sken i Stockholm i kapp med mig................

Bortåt fredag  kväll kom jag till Kungsgatan i Stockholm medan solens sista strålar smekte de vackra husen där. Jag bodde på ett nytt hotell så därför var det underligt att något spökliknande väsen strök omkring i korridoren

Jag hade tur resa från regnet som öst ner hela helgen i Hässleholm. Jag har precis kommit hem så jag tänker återkomma i morgon med lite andra tankar kring detta med att vara i en stor stad

Gun-Inger som önskar er alla en ny bra vecka.

Funderar på om ni som bor i Stockholm brukar kika upp mot taken.