Analogt till digitalt eller tvärtom.......................
Kärleken är det största som finns...............även genom kamerans öga....
Det finns många sätt att bevisa kärlek till någon annan. Inte det lättaste att visa känslor genom kamerans öga.
Ibland känns det ändå som jag lyckats med detta. Vi alla fotografer vet hur svårt det kan vara förmedla känslor som betraktaren av bilden kan ta emot eller jag har fel........

En bildserie som jag tog en gång i Köpenhamn av detta rara par som var så rädda om varandra är jag säker på förmedlar kärlek mellan denna kvinna och man.
Det är lättare att fotografera djur som tycker om
varandra för de blygs inte visa sina känslor var de än befinner sig.

Jag har tänkt så mycket på detta med känslor den senaste tiden. Ingen kan ha undgått
känna medlidande med alla som drabbats av sorg efter någon som Breivik skadat eller dödat.
Om mer kärlek fanns mellan oss människor tänk vad det skulle
bli mycket lättare för alla att leva tillsammans.
Ha en fin helg alla mina vänner
Gun-Inger
Minnen från Sovjetunionen ...............
I dag har jag skannat dia tagna från en resa i Sovjetunionen. Jag minns exakt hur jag kände det när jag såg all arkitektur i Moskva. Det är en sak att se från massmedia men en annan när jag stod framför allt som glimmade som guld.

På Kremls Katedraltorg. Kyrkan var museum med många kulturskatter i.
Vasilijkatedralen med sina åtta omaka lökkupoler har ett vansinne över sig.
Det var två olika arkitekter som skulle överträffa varandra när det gällde skapa kupolerna. När denna katedral blivit färdig lät Ivan den förskräcklige sticka ut deras ögon. Det var för inte de skulle kunna bygga något liknande någon annanstans. (Berättat av vår guide).

Jag har kolorerat bilden av katedralen.

Det fanns så många ortodoxa små kyrkobyggnader överallt. I bakgrunden
på denna bild syns elektricitetsverket som byggdes under Lenins tid.
En annan dag skall jag berätta om kvinnornas roll den såg tuff ut jämfört med hur vi har haft det.
Sov gott mina vänner ha en bra morgondag. Gun-Inger
Skönt att kunna ge mitt liv lite färg denna regniga kalla söndag...........

Besviken var dottern. Besviken är jag mest för att alla som arbetar hela veckan borde kunna få lite sol på helgen. Denna kyla och detta regn ger säkerligen inte många glädje.
Jag själv tillhör numera för alltid ledighetskommittén så jag kan var ute när den gula värmande släpper ut sina bläckfiskarmar.
För att ge tillvaron lite färg virvlade jag till några blad ......
Med denna bild önskar jag er alla en bra vecka i färgens tecken Gun-Inger

Färg var det som gällde eller colour................
Det finns många sätt att visa en bild på Tema colour. Jag valde denna. Visst är det färger men inte så många som det kanske borde vara men färg är det
Ha det gott alla mina vänner med hopp om vi får mer färg kring oss än det är nu.......Gun-Inger......
En resa i gränsbygden
I dag har jag varit med Föreningen Norden i Hässleholm på deras bussresa i gränsbygden.
Från Hässleholm upp mot Småland. En resa genom den bygd där snapphanar en gång höll till. 1676 till 1679 var det Skånska kriget.
Det var inte på många ställen vi fick gå av bussen men lite vill jag visa i bild om vår historia.
Detta är den äldsta tegelkyrkan i Norden. Den finns i Gumlösa om någon är intresserad av dess arkitektur. Det är inte så långt ifrån Hässleholm eller från det kända Wanås Slott.

Något som är karakteristiskt för bygden här är stengärden som finns kvar på många ställen.

Visst är de vackra där de ligger orörda med mjuk mossa. Mina tankar går alltid till de flitiga händer som en gång bar på all sten och byggde upp dessa ofta för inhägnad till bondens djur.
Här i gränsbygden ligger många lador som inte används mer. Däremot har många börjat renovera boningshusen. Det är många danskar och tyskar som köper dessa gårdar.

Vi har något här också som inte lär finnas på något annat ställe i Sverige. En sorts hällristningar
som är av ett särskilt slag.

Det är enligt vår guide hjulen på denna hällristning som är det som skiljer sig från övriga.
Något som jag inte kan ta bilder på är den berömda krigskassan som stals vid Loshultskuppen 1676. Det var 50 000 daler som vägde 50 ton. Dessa kopparmynt var lastade i tunnor på kärror som drogs av hästar. Ett mynt väger ungefär två och ett halvt kilo. Det lär finnas massor nergrävda vid gränsen mellan Skåne och Småland.
Jag avslutar min berättelse med denna bild från en äldre kyrka som ligger i Verum som tillhör "snapphaneland".
Jag är glad att ha fått vara med och lära mig mycket om den bygd jag härstammar ifrån. Jag är den trettonde generationen av stamträdet på min mors sida. Underligt är det men den första generationen som är känd kom just ifrån Loshult som var danskt på den tiden.
Jag önskar er alla en fin söndag.
Gun-Inger





