Vandring med vidvinkel i Avesta.

Igår var det fint väder i Avesta. Därför blev det en promenad på lunchen.

Storforsens kraftverk.

Träden lämnade vackra skuggor.

Under bron.

Gamla byn.

Detaljer.

Kyrkan.

Kyrkogatan.

Kyrkan inuti, sett från vapenhuset.

Verket.

Annars märks det tydligt att det börjar bli höst, den här lönnen fastnade jag lite extra för.

Så tillbak till utgångspunkten.

Så blev min vandring, betraktad med 10-20 mm brännvidd.

En sån här bild har väl nästan alla i sina arkiv...?

Men jag tycker att den blev fin med halmbalarna mot Jernverket i bakgrunden! :-)

Idag har jag känt mig lite rostig...

Hur klantig får man va!!??

Två veckor på bästa västkusten brukar innebära massor av fotograferande och en välbehövlig injektion av inspiration för mitt fotograferande. Men den andra dagen tog sig en bedrövlig insikt in i mitt medvetande. Jag hade glömt laddaren till kameran hemma, hur klantig får man bli? Det blev till att ransonera plåtandet rejält. Faktum är att jag i princip bara fotograferat varannan dag, och då har jag prioriterat familjebilderna mycket. Sista dagen innan hemfärd gav batteriet upp. Jag tycker dock att det inte har varit så dumt, inte bara för jag har fått tid över till annat, utan också för att varje bild har fått mera tanke, lite mindre skräp med andra ord. Jag måste faktiskt säga att jag är rätt nöjd med bilderna jag har tagit, och det hör definitivt inte till vanligheterna! Här är några smakprov, kommentera gärna!

(Av någon anledning blev den nya gluggen Sigma 105/2,8 macro sittandes på kameran större delen av tiden. Förmodligen på grund av att den är ny, inte så kreativt alla gånger kanske!)

Blåmusslor är det gott om och här tycker jag att det framgår varför de har fått just det namnet.

Andra vackra färger:

Trä är vackert!

I olika former och färger, både föremål,

och byggnader.

Det obligatoriska besöket i Havets hus när vädret regnade på oss är uppskattat, inte minst av barnen.

Utanför spöregnade det som sagt. Jag tog det säkra före det osäkra och hade den vädertätade normalzoomen på. Utanför Havets hus såg vi den här krabbfiskaren.

Så här års färgar ljungen Bohusläns klippor vackert i lila.

Man märker dock ganska tydligt att hösten närmar sig.

En bild ide som jag har haft  under alla dessa år av fotograferande på västkusten är sjögräs och tång som böljar fram och tillbaka med vågorna, men aldrig riktigt fått till det. Men nu tycker jag att jag har fått till en riktigt bra bild.

Fiskfoto utan vare sig akvarium eller dykdräkt.

Båtkomposition med kort skärpedjup.

Vissa saker förstår nog inte någon annan än jag varför jag fotograferar, men jag tyckte att de här postlådorna var fina, helt enkelt!

Månglitter på kvällen,

och på morgonen låg dimman över "vår" vik.

Marken var täckt av pärlande dagg, och man upptäckte hur mycket spindelnät det var.

(Den enda bilden som fick äran att konverteras till svart och vitt.)

Och en av invånarna i detta rike av kristall.

Så blev min semester i bild 2012! Tack för det! :)

Herrgård.

Efter mitt besök i Semla blev det enkel lunch och jag bestämde mig för att göra en sväng runt Skinnskatteberg. Jag ville återse Gunnilbo kyrka, men den var stängd.

Därför var det bara staketet som blev avbildat den här gången. Jag bestämde mig istället för att åka vidare till  Färna Herrgård, som ligger alldeles i närheten. Trots att jag jobbade i trakten 1999, så hade jag aldrig vägarna förbi, så det var väl hög tid att det blev av!

Herrgårdsbyggnaden, en riktigt dålig bild, från en konstig vinkel med en alldeles för vid vinkel, jag vet! :) Se den helt enkelt som en översiktsbild!

Den vackra byggnaden från 1770-talet förtjänar ju naturligtvis bättre, men det ville sig liksom inte riktigt.

Porten, en detaljbild.

Det visade sig dock att det fanns jätte trevliga promenadstigar i parken, belagda med klippt gräs, mjukt och skönt att vandra omking i.

Det sånt här lusthus skulle man ha! ;) Vidare förbi en grind, the gate to someware, eller!

Så här förvarande man gårdens arkiv när det begav sig.

Som i ett grekiskt tempel. Då trodde jag att jag hade sett allt. Men lite längre fram ligger Grevens mausoleum som C.F. von Hermansson lät uppföra 1904, det märkligaste och mest spektakulära jag har sett på länge.

Ritat av prof. Lars Israel Wahlman och byggd i slaggsten. Tja vi är ju i på ett bruk i bergslagen så varför inte?!

Från andra sidan.

De har iallafall fin utsikt härifrån, mitt i den svenska sommaren.

Men det är klart, en viss tanke på medelhavet har man nog haft när man byggde det. Det går inte helt att komma ifrån den känslan.

Sedan ner till ån. Ett av dessa vattendrag som varit så viktiga för vår historia. Navet som drev hela bruket. Idag ter det sig ganska stilla och rofyllt.

Men industrin och industrihistorien är inte långt borta. Alltid finns det något som för tankarna åt det hållet.

Så herrgården från den andra sidan.

Brevid där det nu är gym- och spaanläggning låg en lancashiresmedja. Jag vet inte om stenarna kommer från den, kanske.

Näckrosblad, bara därför att! :)

Så tillbaka till utgångspunkten, och ett vagnslid, (heter det så?). Där har någon svetsat samman gamla redskap till ett konstverk.

Så till sist några fina gamla detaljer innan det var dags att bege sig hemåt igen. En fin dag, tack för det!