Do you löv me?

Precis i början av denna vackra, melankoliska tid vi kallar för hösten...

1. 

2. 

3. 

4. 

5. 

6. 

7. 

8. 

9. 

10. 

11. 

12. 

13. 

14. 

15. 

Klackberg den 13 september 2017.

Sett i dopfunten...

Dop i Norbergs kyrka idag!

*****

När du ser en droppe falla ner i dopets vattenfunt,

ser du mer än själva vattnet i ett djup fast där är grunt.

Dessa droppar bär på löften om en framtid nära Gud,

om ett liv i tro och glädje in i evighetens djup.

*****

(Sv. Ps. 723:2, text: H. Lissner, P. Harling 1996)

Genomlyst av solen...

...härbärgerar den ljuset!

Färgerna i brandområdet!

Minnena från första gången då jag åkte genom området som brann för tre år sedan är fortfarande så starka att de känns i kroppen. Allt det svarta och gråa. De nakna berghällarna och träden som hade förvandlats till svarta streck. Och lukten av brand, den kommer jag nog alltid att reagera starkt inför efter de där dygnen... Sedan har jag sett livet återvända. Sett grönskan den första våren efter. Sett hur det börjat blomma och växa återigen. Jag har varit här mitt i smällkalla vintern, då allting täckts av dn via snön och det grafiska i mötet mellan snö och förkolnat trä. Förra sommaren var jag här då lupinerna lade ett blått täcke över området. Så idag... Mjölkört, eller Rallarros har gett naturen ännu en färg. Allting var lilarosa. Spektakulärt, tycker jag, och vackert... Svärtan finns där, men får inte stå oemotsagd!

1. 

2. 

3. 

4. 

5. 

6. 

7. 

8. 

(Ljuset var dock rätt svårt att fotografera i. Hårt och direkt. Med en temperatur som var svår att bemästra. Jag har gjort vad jag kunnat, genom att fota i Raw-format och redigerat efter förmåga.) Så här blev det...! :)

Pelargon, sommarstämning på kruka!

I alla fall om du frågar mej! :)