Varnhem, kyrkan, klostret och Kata gård...

Det har gått en vecka nu sedan vi var på resa i Västergötland. Jag har helt enkelt inte haft tid att redigera bilderna från resan. Men jag tycker i alla fall att jag fick med mig en hel del fina bilder med mig hem.

1. Men det är ganska långt mellan Norberg och Varnhem, så tiden hade runnit iväg innan vi var framme. Fem i fyra landade vi. Precis innan hade jag läst på nätet att kyrkan och visningen av utgrävningarna skulle stänga klockan fyra. Hela besöket riskerade att bli en flopp.

2. Men det visade sig att den trevliga kyrkväktaren hade lite kvar att fixa med så hon lät oss ta en titt i kyrkan. Lite stressat blev det i alla fall för mig. Bilderna inifrån kyrkan blev inge vidare...!

3. Varnhems kyrka är ett av de allra häftigaste kyrkorummen tycker jag.

 4. Kyrkvaktmästaren var också den som skulle stänga de andra sevärdheterna, så vi skulle hinna med att se dem också. Vi gick igenom klosterruinen.

5. Tvättrummet.

6. 

7. Upp till utgrävningarna vid det man kallar "Kata gård". Utsikten mot kyrkan.

8. Här har man hittat Sveriges äldsta stenkyrka från 1000-talet. Innan dess låg det en äldre träkyrka på platsen, redan på 900-talet, och man har hittat kristna gravar från den tiden vid kyrkan.

9. Inte minst då Katas grav, en betydelsefull kvinna från den tiden och hennes gravhäll med runinskrift.

10.

11. Så här såg kyrkorna som legat här ut.

12. Medeltida värmesystem. :)

13. På väg tillbaka tog jag ännu en bild på kyrkan med de vackra omgivningarna.

14. Det är nånting engelskt, eller kanske irländskt över hela platsen, tycker jag!

15. Ljuset hade förändrats när vi gick tillbaka över kyrkogården.

16. 

17. Viloplats.

18. 

19. 

20. Så var vi framme vid kyrkporten igen. Men nu hade kyrkvaktmästaren fått låsa och gå hem igen.

En fin upplevelse, tack för den! :)

Do you löv me?

Precis i början av denna vackra, melankoliska tid vi kallar för hösten...

1. 

2. 

3. 

4. 

5. 

6. 

7. 

8. 

9. 

10. 

11. 

12. 

13. 

14. 

15. 

Klackberg den 13 september 2017.

Vid Stävresjön...

En fin sommardag vid en av Salas badplatser.

1. 

2. 

3. 

4. 

5. 

Dramatiskt väder idag, efter åskvädret genom fiskögat!

Färgerna i brandområdet!

Minnena från första gången då jag åkte genom området som brann för tre år sedan är fortfarande så starka att de känns i kroppen. Allt det svarta och gråa. De nakna berghällarna och träden som hade förvandlats till svarta streck. Och lukten av brand, den kommer jag nog alltid att reagera starkt inför efter de där dygnen... Sedan har jag sett livet återvända. Sett grönskan den första våren efter. Sett hur det börjat blomma och växa återigen. Jag har varit här mitt i smällkalla vintern, då allting täckts av dn via snön och det grafiska i mötet mellan snö och förkolnat trä. Förra sommaren var jag här då lupinerna lade ett blått täcke över området. Så idag... Mjölkört, eller Rallarros har gett naturen ännu en färg. Allting var lilarosa. Spektakulärt, tycker jag, och vackert... Svärtan finns där, men får inte stå oemotsagd!

1. 

2. 

3. 

4. 

5. 

6. 

7. 

8. 

(Ljuset var dock rätt svårt att fotografera i. Hårt och direkt. Med en temperatur som var svår att bemästra. Jag har gjort vad jag kunnat, genom att fota i Raw-format och redigerat efter förmåga.) Så här blev det...! :)