Merläsning
Annons
Så förenklar och effektiviserar AI vardagen för fotografer
Annons
Som fotograf eller videograf vet du att kreativiteten ofta kommer när du minst anar det – på väg till en location, i bilen efter ett kundmöte, eller mitt under en plåtning när ljuset faller på ett sätt du inte förväntat dig. Men i ett yrke där fokus ligger på att fånga ögonblick, är det lätt att egna tankar, bildidéer eller feedback från kunden glöms bort.
Läs mer...





















33 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Vad tror du jag hade tänkt ha för ämne i min blogg va?
Skulle ha varit först i alla fall!
Suck... :)
/B
Svenskarna verkar ha drabbats av en ny våg eller form av anglicism. Det finns numera gott om folk som i både tal och skift verkar känna sig tvungna att klämma in lite engelska. De tycker väl det är fräckare så.
Själv tycker jag det populär uttrycket "styrkekram till dig/de/honom/henne/osv" är hundra gånger värre.. :)
Känner inga rysningar (nyduschad) av ordet -selfies-.
Däremot -självisar- låter inte bra för mig. Låter negativt.
Många fotografer är väl inte så självsäkra utan vill helst bara
visa en skymt av sig själv genom en glasruta (el tydl uppblåst
i ett badrum-gäller Q). Fotografen vill väl fokusera på andra/annat
men att det egna -självet- får komma fram i andra bilder.
(Enl den aktuella svenska fotografen med Parisutställn.)
Sen har vi ju alla våra prickar...
-sjalvisar- låter inte heller bra, tycker jag.
@Torbjörn: Lustigt. Enligt SAOB är ordet "fräck" ursprungligen ett fornengelskt ord ("frec" = greedy, bold). Apropå att klämma in lite engelska.
Men halleda vad duktig du är!
Nu har jag lagt till dem i mitt ordbehandlingsprogram.
Du är medveten om att ordet "selfies" är engelskt ?
En annan fråga, varför skäms du för ditt språk ?
@Elvir: Du är medveten om att ordet "fråga" härstammar från det medelnedertyska ordet "vrāge"? Du borde använda ordet "spörsmål", eller ännu hellre det fornsvenska "spyrsmal".
@Björn: Fantastiskt bra! Språket är dynamiskt och det utvecklas hela tiden.
Det tråkiga är bara att den mesta "utvecklingen" görs av de mest okunniga i sitt eget modersmål.
Ingen skam i att hoppas på annat än ovanligt korkade kommentarer;)
- Duckface, förstås.
Hm, ett enda engelsk ord för hela den proceduren. Nog inte lätt att skapa, Hans Erik. Ge mig några förslag el adr så att jag får kolla flickorna.
Hur kan det komma sig att tjejer gör försök att förbättra sig el försköna sig när grabbarna drar åt det andra hållet när det gäller självporträtt.
Tjejerna verkar inte ha lyckats...pust!
Svenska språkets enorma aptit på och förmåga att svälja främmande ord och begrepp är en av dess vackraste egenskaper. Vi har snott ord från andra språk under hela vår historia. Vi begränsar oss inte bara till enstaka ord - vi lånar och stjäl lika glatt även hela uttryck, fraser och ibland rent av grammatik från andra språk. Det här heller inget nytt fenomen, vi har ägnat oss åt de här språkmässiga vikingatågen genom hela vår historia.
Men i rättvisans namn har vi även delat med oss av en hel del ord och uttryck till andra språk. I synnerhet just engelska språket har nämligen samma omättliga aptit på ord och uttryck från främmande språk som svenskan har. Det finns till och med ord som vandrat från fornnordiska språk in i engelskan och sedan i moderniserad form importerats tillbaka in i vårt språk. Snacka om återvinning.
Ett levande språk förändras, endast döda språk är oföränderliga.
Jag störs inte så mycket nyimporterade ord, från olika språk. Däremot kan jag bli lite lätt irriterad när folk använder engelsk språkbyggnad på svenska. Det senare tyder på viss okunskap om det egna språket. Jag gissar att det beror på för lite läsning av svensk text och/eller för mycket av detsamma av engelsk dito.
Jag gissar att jag vill bli van till det.
Helt riktigt Martin, men man kan bli lite trött när tex företaget "Barnens Hus" byter namn till "Childrens House"....
Niklas: Jag håller med. Men i de fallen handlar det inte egentligen om språkförändring utan i huvudsak om brist på fantasi kombinerat med en ambition att vara "internationell" via kosmetiska ändringar :-)
Min favorit bland sådana uttryck som jag ogillar (...) är Stockholms vedervärdiga slogan "Capital of Scandinavia".
Men det är ju högst ett medvetet val ur marknadsföringssynpunkt. Tänk dig att exempelvis ett amerikanskt företag eller en organisation ska hålla en konferens/mässa i Skandinavien. De funderar på ställen där de kan hålla denna. Oslo? Köpenhamn? Stockholm... vänta, det är ju "the Capital of Scandinavia!! Det är klart vi drar till Stockholm!" Och vips har man säkrat lite intäkter för Stockholms näringsliv.
Ganska smart egentligen. Visst kan man ogilla det, men man får tänka på vem man riktar sig till när man skapar en sådan slogan.
Jättesmart! Men jag förstår dem, Stockholm har ju inte så mycket att komma med annars. För det där med med Nordens Venedig måste ha myntats av folk som aldrig doppat sin fot i orginalet. Och en annan höjdare är "Stockholm Waterfront Building" (ja, huset ligger nästan vid vattnet).
En lekman som jag antar att det kan få en människa att må smre än vad som är rimligt att tro/anta om vederbörande kunde äga sitt språk och sitt uttryck mer .
Att gå för det eller att ha konfidens är uttryck man hör till leda mer o mer..
Att satsa , att ha självförtroende klingar mer rätt , eller?
Språkförändringar går fort när tillvaron som vi beskriver med hjälp av språket förändras fort - det blir väldigt svårt att separera de två fenomenen.
Ta ordet selfie. Man kan säga samma sak med redan välkända ord: "vardagligt självporträtt avsett att spridas via social medier". Eller använda den bekväma kortversionen - selfie.
Vi har fått ett nytt fenomen, då har vi ett behov av att benämna fenomenet.
Sedan tycker jag just ordet selfie har svagheter som svenskt uttryck, det är svårt att böja (en selfie, flera selfier? Och hur blir det i bestämd form?)
Sedan har vi denna ängslighet att det inte låter tillräckligt fint med svenska.
Det är egendomligt att det på svenska företag är väldigt svårt att hitta en kamrer idag, däremot finns det en controller. :-)
Vill du ha tag på personalavdelningen, så finns den inte. Du får istället vända dig till HR (Human resources)
Även om språket är levande och förändras hela tiden, kan jag inte annat än att dra på mun när jag ser sådant.
Sånt där är väl förståeligt i stora svenska bolag som har verksamhet över hela jordklotet. Sådana brukar dessutom ha engelska som koncernspråk, vilket är helt rimligt med tanke på deras globalitet.
Däremot är det ju lätt att dra på smilbanden när man ser samma företeelser i småfirmor som endast verkar lokalt.
Vad sysslar vännerna med i Fjollträsk?
:) Det är undertecknad.
Nänä - så lika är vi inte :)
Johodå.
En skälvande bild. :-)
(Rättstavning är omodernt.)